Hayek och statsingripanden i ekonomin

Vad förespråkade Hayek för statsingripanden i ekonomin? Krockar inte detta med hans kritik av blandekonomier i hans bok The Road to Serfdom [jag tror det var den boken iaf]? Och finns det andra kända liberaler/libertarianer som har dessa åsikter? Och vilka har/hade det verkligen inte?

Slås något rekord nu i "långa svarstider"...?

Hayek var ju extremt antietatistisk, t o m i så hög grad att han förordade avskaffad rösträtt för offentliganställda. Hans ståndpunkt (har jag för mig, ingen expert på karln) står väl nattväktarstatens förespråkare (Nozick och andra libertarianer) mycket nära, dvs stopp för samtliga transfereringar t ex. Ett minimum av statsingripanden, och då endast vid vad man i ekonomisk teori brukar benämna marknadsimperfektioner; kollektiva varor (t ex polis), naturliga monopol (t ex avlopp, helt osökt kom det upp i skallen efter ordningsmakten!) samt externa effekter (t ex miljöförstöring). Detta i all korthet och förenkling.

Tar och bumpar den här, kan lika gärna svara på TS lite kort och har även en egen fråga om en av Hayeks märkligare idéer.


Håller på att läsa The Road to Serfdom själv, och jag får ett lite motsägelsefullt intryck av Hayek i början av denna bok. Han är väldigt tydlig med vad han ser som statens roll i ekonomin: Att främja konkurrens i de områden där marknaden "inte klarar av det". Han menar att staten aldrig någonsin skall reglera konkurrensen där den kan fungera på egen hand och leda utvecklingen framåt, vilket stater gör hela tiden i dessa dagar.

De regleringar Hayek menar att staten måste upprätthålla är användandet av gifter i konsumtionsvaror, en viss renlighetsstandard i exempelvis livsmedelsbranschen, avgaser och utsläpp, bedrägeri, ett visst skyddsnät, och att reglera antalet arbetstimmar. Han ser också en roll för staten i det monetära systemet (?).

Det jag verkligen inte kan begripa är hur i hela friden han får in regleringar av arbetstid inom ramen för vad som "enbart främjar konkurrens"? Det går ju inte att ha varken en riktig avtalsfrihet eller någon ordentlig konkurrens mellan arbetsgivare om staten ska lägga sig i arbetstimmarna. Och även om Hayek inte hade brytt sig om konkurrens, så hade det ju varit en onödig reglering.

Så vad är det jag har missat här? Eller är detta helt enkelt någon sorts tankevurpa av Fredde Hayek?

Hayek var något motsägelsefull, eller, kanske, något utan en översiktlig moralisk kompass. I "Constitution of Liberty" förespråkar han enahanda interventioner, samtidigt som han säger "No coercion ever!!" måste vara slagordet för liberalism. Det mest tråkiga är att han inte kommer med några argument för de interventioner han vill ha.

En vänlig läsning av Hayek är att han gärna vill passa in lite med kulturen, han ville inte framstå som alltför radikal. (Nozick, exempelvis, tyckte det var väldigt jobbigt att bli utfryst i akademiska/sina egna kretsar av att föra fram sanningen.) En ovänlig läsning är att han inte tänkte helt klart, att hans tänkande var lika luddig som hans meningsuppbyggnad. Frågan är då varför han gjorde det, när den liberala ideologin blivit klart och tydligt framförd av Mises. Kanske ville han locka till sig en större bredd av tänkare till sig? Alltså, kulturella incitament.

Eller så kunde han ärligt inte bestämma sig. I en intervju skall han ha sagt att, om han skulle välja ideologi idag, så skulle han varit anarkist, vilket han sade sig vara för gammal för idag.

Hayek började ju en gång i tiden som socialist, men blev av Mises böcker övertygad liberal. Om man tittar på Hayeks produktion över tid tycker jag mig finna en ett visst mönster i den riktningen, där han blir alltmer liberal efterhand. I slutet av sin levnad kom han till och med att förespråka ett privatiserat penningväsende.

Kanske ligger en del av förklaringen där. Kanske var det bara i hans person att tvivla även på sina egna idéer.

Som jag upplever det så var Hayeks problem med välfärdsstaten inte omfördelningen i sig själv utan administrationen som välfärdsstaten krävde. När du ska börja administrera och bestämma vilka människor som har behov av vilka saker blir det ett problem. Du vet vad som är bäst för dem och det lägger grunden för ett totalitärt samhälle.

I det här blogginlägget görs en distinktion mellan den allmänna välfärdsstaten (the welfare state of law) och den administrativa välfärdsstaten (the welfare state of administration) som jag tror är central för att förstå Hayek. De skriver att:

[L]et’s distinguish between two kinds of welfare states: the welfare state of law and the welfare state of administration. Hayek’s preferred welfare state is limited by his insistence that the law be regulated by clear, public, general principles rather than administrative bodies. That’s why his safety nets are so general and uniform: because safety nets should follow these same general principles. In this way, Hayek endorses a welfare state of law.

Att Hayek var för någon form av medborgarlön eller negativ inkomstskatt var väl en av sakerna som gjorde att Mises reste sig och gick ut från Mont Pelerin Societys första möte.

Hehe
http://i.imgur.com/KjzJu.png