Hur hanterade du den senaste personen som försökte frälsa dig?

Jag är lite osäker på om detta ämne borde vara i religon, flytta gärna om jag har fel.

Nu till ämnet. Det finns som bekant en hel del religösa folk som försöker frälsa folk där ute. Det kan röra sig om dörrknackare eller personer på stan som tycker att gud borde vara något för dig. Så hur gick ditt/dina möten till?

Detta har bara hänt mig en gång för många år sedan. Jag låg och sov efter en väldigt hård kväll och vaknade bakfull som ett hor av att någon ringde på dörren. Jag snubbla fram till ytterdörren enbart iförd kalsonger och öppnade. Utanför står tre personer som såg allmänt skumma ut och en av dem presentera sig själv och sade vilket samfund han kom ifrån (tyvär kommer jag inte ihåg vilket). Iaf, han frågade om jag läst bibeln. Jag svarade ja (hade precis läst ut den) och sa att början var kul och slutet var kanon. Detta såg ut att ställa sällskapet helt. Efter lite mumlande sa de att om jag ville diskutera bibeln med någon så var jag välkommen, gav mig en broskyr och gick därifrån. Jag var inte lite förvånad, hade hört historier att de var omöjliga att bli av med men det räckte tydligen med att ha läst bibeln.

För att gå OT i min egen tråd så drar jag två historier om vänner som mött frälsarna.

En väldigt blyg och försiktig vän till mig blev också väckt av ett gäng som ville frälsa honom. Eftersom han inte vet hur man hanterar folk så ropa han efter sin äldre bror som är ett riktigt psykfall. Brorsan blev helt galen av att vakna på det sättet och kastade därför en enorm hög med tidningar och reklam som stod innanför dörren rakt på dom. Sedan tog han upp ett baseballträ och jagade dem en bit ner för gatan.

Min brorsa var i Jönköping en kväll för att kröka, sent på kvällen var han på McDonalds för att fyllekäka lite. Då kommer det ett par kristna fram till honom för att prata om gud. Brorsan svarar med att kasta en milkshake i ansiktet på en av dem.

Så låt höra era historier, inte nödvändigtvis när ni beter er som svin utan alla historier är uppskattade av mig.

Idag, en tjej på msn ville predika islam för mig. Jag visade inget större intresse utan svarade bara "ok" på hennes predikan om hur stor och mäktig Allah tydligen ska vara.

Det kom en man (som såg ut som jesus, hade vit klänning och allt det där) och sa "Du ser ut som en förlorad själ, ska jag ta hand om dig?"
Jag sprang iväg fort som fan.

För något år sedan kom det en klart påverkad kille och kramade mig och sa att "Jesus älskar alla. Älska därför honom." Men jag spelade med ett tag tills jag inte vågade längre

har råkat ut för det många gånger de försöker med olika elaka knep ju
tex men att berätta om den kristna kulturen eller larv om jesus eller att svergie är ett kristet land och så vidare..men det är bara att käfta i mott dem.

skit samma om de blir arga eller inte

Det var Jehovas Vittnen för några veckor sen som stoppade mig på gatan. De gav mig Vakttornet och erbjöd mig att komma till deras församling.

En av tanterna frågade mig: - Tror att det finns ondska?
Jag svarade: - Objektivt finns det inte, jag tror inte det. Men subjektivt, ja.
Hon frågade: Men hur kommer det sig att du tror så?
Jag svarade: Tror du att det hade funnits någon ondska om vi människor inte fanns?

Där kom inget svar, en pinsam tystnad infann sig. Sen pratade de lite om Armagedon och hur allt snart kommer gå åt helvete, sen skildes vi åt.

Haha, det var ganska klockrent svar. Kan inte fatta att dom törs gå omkring och tro på den ständigt prunkande undergången när dom tagit fel så många gånger...Som Magnus Betnér sa; "Såna där personer är ju verkligen såna man inte vill spendera en evighet med"

Mitt svar till en person som försöker "frälsa" mig är : Dra mig baklänges på en skräckvagn din jävla luffare... Mosovidare.. Typ.

Men med andra ord: religion kills. Det är en parasit som följt mänskligheten i alla år.. Tyvärr..

Men till alla er som har en förmåga för pragmatiskt tänkande så hoppas jag ni förblir ateister livet ut.

Hade bra, må väl! /Mr.Clean

Tycker så synd om dessa förvirrande människor, oftast har de egentligen ingen större bibelkunskap utan bara rapar upp samma gamla visor som vanligt. De brukar snart lämna en i fred när de förstår att man faktiskt läs bibeln och vet hur paradoxal den guden är.

Varning, jag är inte religiös.

Jag mötte en snubbe på parkeringen för några år sedan som gick fram och började prata om häxkonster och diverse religioner.
Jag ifrågasatte hela tiden, efter cirka 5 minuter så börjar jag gå mot min bil och då frågar han: "tror du på Jesus", och ser sådär allmänt fulifan ut.
Jag svarar jakandes, eftersom jag tänkte att han kanske skulle säga något roligt.
( Jag såg frågan som: "tror du att det finns en möjlighet att det har funnits någon som heter Jesus och föddes för länge sedan?" )
Efter det tycker han att jag kan säga efter honom, och börjar: "jesus älskar".
Jag bara flinar åt honom medans han säger hela meningen: "Jesus älskar mig".
Jag svarar att det gör jag när jag kommer hem isåfall.
Han ber om ursäkt för att han störde och jag går in i bilen och sätter mig ned, då får jag en känsla i magen som kändes typ som en xtc-tripp hela vägen hem. Den delen när solen kommer och lägger sig i magen på en.
Helt sinnessjukt. Förståeligt att folk kan börja tro vad som helst, när bara ett möte kan framkalla sådana känslor.

Nästa gång tror jag att jag kör med en helt annan variant. Kanske blir en annan drog då..

Jag kom gående över en gångbro högt över motorvägen, mitt på bron (strategiskt läge då man knappast vänder om för att undvika någon som viftar med ett bibelcitat) står en äldre dam som jag avvisar samtidigt som hon öppnar munnen. Jag tar dock hennes kort som hon tryckte upp i nyllet på mig. Jehovas Vittnen, jo jag tackar. Skönt att jag slapp den individen.

Efter att ha betalat min polare för ölen vi drack kvällen innan så strosar jag bort till busshållplatsen i närheten. Samma kvinna ser jag nu knalla omkring vid busshållplatsen jag är på väg till. Crap.

Utan flyktväg och 14 minuter till den efterlängtade bussen tvingas jag öppna en dialog med kvinnan. Hon frågade vad jag tyckte om religion och jag förklarade då under 10 minuter vad jag tyckte om religion. Jag förklarade bland annat att skapelsen och allt sådant enligt mig bara var lättillgängliga förklaringar på något vi omöjligen kan förstå, och att religion bäst används som manipulering utav massorna etc.

Hon verkade inte beredd på debatt utan började bläddra i sitt häfte med bibelcitat och satte igång sitt rantande om himmelriket och guds barmhärtighet. Efter ytterligare lite argumenterande så medgav hon att jag verkade intelligent, och att jag gjorde rätt i att finna min egen väg, även om hon var övertygad om att jag slutligen skulle finna Jehovas som sanningen.

När bussen slutligen kom så var det med visst vemod som jag lämnade kvinnan. Hon såg ut som vilken ensam kvinna i övre medelåldern som helst. Hon hade tagit på sig en fin klänning, smycken osv för att göra ett bra intryck. Hon var ju övertygad om att det hon gjorde var det ända rätta. Att spendera söndagarna med att ensam gå runt för att försöka frälsa människor, som antagligen oftast bemöter ens försök med otrevligheter kan inte vara lätt. Jag tyckte synd om henne, och förbannade den individ som först satte bollen i rullning.

hahaha det va jehovas som stog vid dörren min stövare brevid mig dom börja bla bla bla osv jag svara ni har 30 sekunder att gå av trappen innan jag låter hunden träna drev på er.