Citat:
Ursprungligen postat av
Dornier
Problemet är att de komponenter i ett "nätverksbaserat försvar" som kan användas militärt är tämligen alldagliga och måste vara robusta och enkla att hantera. Det här är ju inga direkta nyheter, och robust kommunikation (tålig, säker) har (och har) Sverige sedan länge i alla militära sammanhang.
Hypen runt sekelskiftet handlade om att använda sensorer och kommunikation på nya sätt, till exempel utplacerade sensorer i ödemarken och trådlös kommunikation med dessa via kommunikationscentraler på hög höjd. Sedan skulle insatser göras efter insamlad information via de ordinarie ledningssystemen, men eftersom de var boostade av IT-stöd skulle man få en total effektivitet på nya nivåer.
(inom trådens topic: spaningsresurser i form av underättelseförband och jägare skulle inte behövas, utan ersättas av autonom IT- teknologi)
Visionärerna (det kan lätt bli så om man har ideer och inte är tekniker) tänkte ju sig att man skulle få sanslös effektivitetsvinster och öka precisionen på alla insatser, i stort sett eliminera all osäkerhet och få ett ointagligt informationsövertag - allt verkande i riktning mot att "det smala men vassa" försvaret enkelt skulle dominera det tänkta slagfältet genom ett starkt informationsövertag.
Man hade ideer om det mesta, till exempel att personlig effektivitet skulle kunna multipliceras via IT-stödsystem på personnivå och annat sådant. MARKUS kommer ur detta tänk.
Ur detta har åtminstone kommit förbättrade och förfinade ledningssystem, robust kommunikation men också insikter om att det behövs "boots on th ground", att krig betyder att man inte kan räkna med att projicera förmågor fritt (till exempel "luftlandsätta trupp om man inte har lokalt luftherravälde" - oavsett om varje supersensor man har längs gränsen räknar enheter korrekt, läser av förbandsskyltar och har ansiktsigenkänning på de 4000 kartlagda högre befälhavarna hos Stormakten.
De med en historisk tillbakablick i hur man tänkte mer allmänt vid millenieskiftet kan ju jämföra med hypen runt Boo.com - ett state-of-the-art försäljningssystem som var före sin tid och inte baserat på verkliga behov utan på teknologiska spetsmöjligheter. Vi vet hur det gick för dem, och vi vet att Ellos litet mer tarvliga koncept (dvs, nätbutik som vi ser det idag) räckte finfint för nätaffärer, då det fick boost av IT-stöd.