På vilket sätt är konsumtion bra för ekonomin?

Jag har alltid fått uppfattningen om att konsumtion är lite som att bara äta värden i stället för att producera nya. Så kan någon förklara lite kort hur konsumtion ska få ekonomin att växa?

Tänk det som din personliga ekonomi. Hur mycket hjälper din konsumtion plånboken?

Keynesister och andra tomtar tror jag att om man lyssnar på mer musik produceras det mer musik, om man äter mer mat produceras det mer man, om man lånar mer pengar så sparas det mer pengar.
Man ser symptomer som orsaker och försöker stimulera symptomen.

För bättre förståelse av keynesianismen så är det värt att komma ihåg att deras teori, enligt de själva, bara gäller i det korta loppet. Givet då att vi har (1) personer som är villiga och som skulle kunna få jobb om lönerna vore lite högre och (2) inflexibla priser i ekonomin så skulle det enligt de kunna vara bra för tillväxten om man spenderade mer för då kommer fler bli anställda då efterfrågan på arbete stiger.

På vilket sätt är konsumtion bra för ekonomin?

Konsumtion är bra för om du köper frukt av frukthandlaren, - får han råd att köpa fisk av fiskhandlaren, - som får råd att köpa bröd av bagaren - som får råd att köpa kläder i butiken du arbetar i.

Enkelt beskrivet.

När då konsumtion sker med lånade pengar, eller pengar skapade ur tomma intet, skapas bubblor och obalanser.

Också enkelt beskrivet.

Riktigt så enkelt är det ju inte. Min konsumtion hjälper ju både mig i form av kost och logi samt personerna som jag konsumerar av. Men självklart fungerar det inte med endast konsumtion.

Du producerar för att kunna konsumera. Hög levnadsstandard innebär förmåga till hög konsumtion och produktion.

Bara investeringar som leder till produktivitsökningar kan på sikt få ekonomin att växa.

Jag antar att de flesta av er redan är medvetna om det, men det hela beror på vad man menar är "bra" för ekonomin. Vanligtvis brukar förnuftiga människor mena att syftet med ekonomin och mänskligt arbete är att öka den materiella välfärden. Har man det synsättet är inte konsumtion bra på något sätt annat än via försäljningssiffror visa hur önskvärda nya produkter är och på så sätt ge en fingervisning om vad som bör produceras.

Moderna ekonomer och största delen av allmänheten anser däremot att arbetet i sig är syftet, arbete och omsättning av resurser och pengar. Med det synsättet blir konsekvensen att konsumtion anses vara något önskvärt, då det innebär att mer arbete kan behöva utföras.

Börjar du inte i fel ände? Hög produktion ger möjlighet till hög konsumtion vilket ger hög levnadsstandard.

Konsumtion är bra eftersom konsumtion är det starkaste uttrycket för efterfrågan. Det stimulerar i sin tur ett ökat utbud och därmed får samhället incitament att skapa mer, vilket leder till att samhället som helhet blir rikare.

Det är inte konsumtionen i sig som gör oss rikare utan strävan att tillfredsställa efterfrågan som konsumtionen uttrycker. Problemen uppstår när konsumtion sker på "felaktiga" premisser.

När folk lånar för att konsumera sådant de egentligen inte har råd med får ekonomin signaler om att befolkningen efterfrågar sådant som befolkningen egentligen inte har råd med. När kreditflödet stryps uppstår då "kriser" i dessa områden, eftersom utbudet står kvar på en nivå som inte motsvaras av efterfrågan. Det leder till nedskärningar, konkurser, fallande BNP etc.

När politiker beskattar befolkningen för "offentlig konsumtion" signaleras en ökad efterfrågan på det politiker efterfrågar, samtidigt som befolkningen inte har råd att efterfråga det de verkligen vill ha. Det leder till att samhällets produktion ställs om för att tillfredsställa politiker och inte befolkningen.

När politiker skuldsätter sitt land för att öka den "offentliga konsumtionen" kombinerar man ovanstående två problem.

Konsumtion i sig är inte nödvändigtvs bra för ekonomin.
Ta t ex ifall jag och min granne klipper varandra varje dag, och så låter vi samma femtilapp gå fram och tillbaka som betalning. Det är en från samhället i övrigt en isolerad företeelse. Det enda värde det har är det tillfredställer någon subtil personlig preferens vi råkar gå och släpa på.

Om jag däremot odlade potatis och han fiskade skulle vi kunna byta varor och överleva med större sannolikhet. Den konsumtionen skulle kunna sägas vara bra.

Konsumtion är egentligen ena delen i byteshandel. Man har nuförtiden infört pengar för att separera parterna i en byteshandel. Konsumtion är när man använder pengarna man fick för utfört arbete.

Dvs konsumtion är proportionellt mot utfört arbete.

Så när man ylar om att konsumtionen måste upp handler det, precis som sagts ovan, om att öka mängden arbetade timmar i landet.

Dvs så fort man ser att alla arbetsföra inte jobbar 40 timmar i veckan så kommer en del att skrika att vi måste öka konsumtionen.

Det man missar här är att många skulle föredra att arbeta lite mindre och accepterar motsvarande lägre inkomst. (Naturligtvis finns en del som vill arbeta mer för att kunna konsumera mer).
Det är få som vill öka arbetstiden till 48 timmar i veckan för att kunna byta ut ett fungerande kök mot ett nytt.
Ökad konsumtion och därmed ökad arbetsbörda är inte generellt något eftersträvansvärt.

Däremot tror jag så gott som alla kan vara positiva till innovationer och processförbättringar. De leder till att vi kan arbeta mindre och ligga kvar på samma konsumtionsnivå.


Krediter orsakar mycket elände här. De leder till övertid under en period följt av kraftigt reducerad arbetstid (vilket leder till arbetslöshet för en del) efteråt. Detta orsakas av konsumtion på kredit.
I det senare skedet får politikerna för sig att dom skall ta pengar från folket och dela ut till vissa. Stimulans kallas det. Dvs man skuldsätter folket och ökar därmed kreditmängden ytterligare.

Det är ett ganska stort värde, då mycket av det som produceras går åt till att tillfredsställa liknande subtila personliga preferenser, som att ha god hygien, se fin ut, bo fint o.s.v.

Ja, jag säger inte emot det. Min poäng var dock att en del arbete (och konsumtion) har ingen betydelse för ekonomin, som en kommentar till TS fråga. Utan den konsumtionens värde ligger på att tillfredsställa en personlig preferens. För en individ har den konsumtionen betydelse.

Fast tjänstesektorn har visst ett värde för ekonomin. Ett ganska stort värde för övrigt.