Citat:
Ursprungligen postat av
adam7
Hm...
Det finns inget hinder att draget artilleri uppträder pjäsvis för gemensamma elduppgifter och det är faktiskt det som det nya stridssättet ger möjlighet till. För varje pjäs skaffas positionsbestämnings-utrustning som funkar både med GPS och tröghetsnavigering.
Visst kan även dragna pjäser uppträda pjäsvis idag
och det är helt klart något som minskar sårbarheten,
p.g.a. fiendens utdelning av ABEK minskar,
trots lika stor insats och lika stort risktagande.
Så visst, nytillverkade H77 L/52 skulle kunna uppträda pjäsvis
och de skulle kunna skjuta 60km med Excalibur (och ~40km med basflödesgranat).
Detta kan jämföras med H77A där man uppträdda med samlade batterier (kompanier)
och kanske 3km mellan batterierna (kompanierna) och med en maximal skottvidd på 24km.
Eller 1940-talet, där 15cm haubits m/39 uppträdde med samlade batterier,
med 500-1000m mellan batterierna och en skottvidd på max 14,6km.
Frågan är dock hur mycket billigare system H77 L/52 blir,
jämfört med systemet Archer
(d.v.s. kostnaden för hela haubitsbataljoner)
och hur mycket lägre stridsvärde H77 L/52 får.
Med tanke på hur anorektisk kolonialpolisen är så är vidare frågan
om vi inte borde lägga vidare krut på ökad eldkraft på mekbataljonerna,
(d.v.s. AMOS/SSG120/Grkpbv90120)
och i den mån det är möjligt i utbildningshänseende
eldkraften på HV-komp-nivå (60mm eller 81mm grk).
I det sistnämnda fallet så ser jag det som otänkbart
att man skulle kunna få fram och behålla personal nog
för att ha grk till annat än propagandasyfte
(d.v.s. några tidningsartiklar om hur HV minsann övar en hel pluton på grk).