Citat:
Ursprungligen postat av simulant
Vill bara påpeka att diskussionen i tråden till stor del inte berör ursprungsfrågeställningen. Det handlar ju inte om genusböjning av adjektiv (som vid-vitt), utan om att göra en adverbavledning på adjektiv (som snabb-snabbt).
I fallet med genusböjning uppstår ett problem endast när den tänkta formen sammanfaller med ett annat befintligt ord (som rädd-rätt). Adverbavledningen blir inte problematisk av den anledningen, utan mest för att ordformen känns udda. Det går alldeles utmärkt att göra "vit" till adverbet "vitt" (som i "han betalade vitt") ...
Ursprungsfrågeställningen var vad gäller ordklasser likvärdig med:
-- Det var väldigt juste av dig.
-- Det var väldigt snällt av dig.
Att »väldigt« är adverb är solklart, men är »juste/snällt« verkligen adverb
och inte ett kongruensböjt (i fallet juste oböjt) adjektiv i den ställningen?
-- Den gesten var väldigt juste [av dig att göra]. (juste är adjektiv, i varje fall utan klammern)
-- Den åtgärden var väldigt förståndig. (inte adverbet förståndigt)
-- Det [agerandet] var väldigt förståndigt [av dig]. (t-böjt förståndigt, identiskt med adverbet)
Som ord är »vitt« lika tvetydigt som »rätt« i ställningen adverb kontra
neutrumböjt adjektiv (antaget att vi accepterar ett rätt barn).
-- Han betalade vitt. (adverbet vitt, med vita pengar får man anta)
-- Han spenderade pengar vitt och brett. (adverbet vitt=omfattande)
-- Han ägnar sig åt ett vitt verksamhetsområde. (adjektivet vitt=omfattande)
-- Såhär års är landskapet runt Vara vitt i dubbel bemärkelse.