Matematiken i verkliga sammanhang

Under mitt första sommararbete för ett par år sedan arbetade jag under några veckor med en inventering på ett företag. Vi skulle till att börja med räkna handtag till bensinpumpar, som var placerade i ett antal stora lådor. Vi lastade över handtagen i tomma lådor och räknade under tiden, som vi hade blivit tillsagda. Efter ett tag insåg vi att vi kunde väga den fulla lådan, ett handtag och den tomma lådan och sedan beräkna antalet handtag. Uppgiften kunde då utföras på en tiondel av tiden. Vi gick in till vår förman på firman och bad att få låna en våg. Han svarade irriterat: "Nej, jag har ju sagt att ni ska räkna dem, inte väga dem."

Ofta känns det som att matematiken blir bunden till skolmiljön och de uppgifter som formuleras i läroböckerna. När vi sedan ställs inför situationer där vi skulle kunna använda matematiken i ett verkligt sammanhang ser vi inte möjligheterna. Vad beror det på? Och hur kan man bli skickligare på att tillämpa matematiken på ”autentiska problem” i vardagen?

Tror framförallt att det beror mycket på en låg nivå av matematikkunskaper i samhället samt att det oftast ses som ett väldigt teoretiskt ämne. Tror att det har att göra med att man på väldigt få instanser inom skolväsendet lär sig applicera matematiken på verkliga situationer. Att komma till slutsatser som du själv gjorde utan att ha lärt sig det är en förmåga som inte så många besitter.

Skulle ju också kunna vara så att han ville att det skulle ta så lång tid som möjligt. Är inte alltid så lätt att hitta lämpliga arbetsuppgifter till unga sommarjobbare...

Det är en vetenskap i sej själv att applicera matematik.
Btw, er förman är en idiot..

Snyggt sett att applicera matematik, faktiskt!

Synd att det är såhär, märkte det på mitt sommarjobb också, satt och räknade på vinster osv. Skulle göra på ett speciellt sätt men jag använde excel istället. Sen surfare jag på FB i några timmar.

Förklarade du hur du tänkte använda vågen?

Det finns förresten vågar som kan visa antal i stället för vikt. Man tarerar genom att lägga på först en tom förpackning, klicka på nollställningsknappen, sedan en förpackning med ett visst antal enheter i och säga till vågen hur många enheter det är. Sedan är det bara att fylla på.

var vänlig och bortse från det beskrivna exemplet, jag vill inte diskutera det

Jag startade tråden i syfte att diskutera dem här frågeställningarna:

Varför är matematiken så bunden till skolmiljö och de uppgifter som formuleras i läroböckerna att när vi faktiskt ställs inför situationer där vi skulle kunna använda matematiken i ett verkligt sammanhang ser vi inte möjligheterna.

Hur kan man bli skickligare på att tillämpa matematiken på ”autentiska problem” i vardagen?

Vi ser inte möjligheterna för att vi 'vill inte diskutera det' vänligt men bestämt.

Jag har också undrat detta. I gymansiet så var det alltid något verkligt exempel som de använde vid uppgifterna, reelle tillämpningar. Men i universitetsmatten i ingenjörsutbildningar så förekommer det nästan inga alls, detta gör det (i alla fall för mig) svårt att ta till mig teorin bakom matematiken.

Jag måste säga att jag tycker det är tvärt om, matematikens styrka är dess abstraktion. Om man lär sig något med för mycket fokus på exempel blir det lätt så att man inte tänker på att det kan användas till annat då man inte förstår essensen i metoden utan bara hur man gör i speciella fall...

Vilka ingenjörsutbildningar då?

Generellt så kan man väl säga att stora delar av matematiken inte är direkt applicerbara på vardagliga problem. Tex att Taniyama-Shimuras förmodan kanske inte är det man kläcker ur sig när man skall få ihop splittningen av restaurangnotan. Dock, tex inom pokerspelande eller andra spel & dobbel-aktiviteter kan det nog vara bra att ha lite koll på sannolikhets- och oddsberäkningar.