Amstaff som första hund, hur gick det?

Jaså? Det sägs att det är en familjehund och många barn har umgåtts med Amstaffar utan problem. Du måste ha fått ett måndagsexemplar

Det gick jättebra att ha Amstaff som första hund.
Passade några polares Amstaffs först så jag hade lite erfarenhet, sen mycket hjälp från uppfödaren samt hjälp med träning av andra personer som är kunniga

Alltså, är barn OK för dig så ska barn vara OK för hunden med. Är elefanter OK för dig så ska det vara det för hunden med.

Vad ställs det för krav från uppfödare gentemot kunder som vill köpa Amstaffvalpar? Ska man genomgå ngn form av lämplighetstest för att kvalificera sig?

Hur övertygar man en uppfödare att man är lämplig och INTE har onda avsikter med hunden?

Nu skriver jag bara om hur jag upplevt det.

Men de flesta kräver ett möte med dig där du får berätta om dig själv, din familjesituation, hur mycket erfarenhet du har av just den rasen och hur mycket tid du kommer lägga ner på att träna med hunden etc etc.
Och anser de dig lämplig så går det på den vägen.
Så länge du ger ett seriöst intryck så skall det inte vara något problem
Som tur behövde jag inte sådant då jag känner hon jag var fodervärd åt och hade passat den hunden när de skulle bort och såg att hon var lugnare hemma hos mig

Det var säkert så. Han hade haft ett tufft liv innan han kom till oss. Som tur var hade vi honom bara på foder till att börja med, så ägaren fick ta tillbaka honom.
Han verkade inte va så himla stabil i sinnet, ville inte äta heller, fick handmata honom.

Jo, men vi valde att lämna tillbaka honom till ägaren. Han verkade ha mer än ett problem.
(Och det var inte det jag sökte hos en hund.)

Hur gammal va hunden när den kom till er?

Jag har vuxit upp med många olika hundraser då mormor haft en kennel, mor har haft en annan kennel... Min pojkvän däremot hade aldrig ägt en hund förr. Så när han och jag köpte våran AmStaff/Rottweiler var det hans första hund och han tyckte nog att det var lite kämpigt i början då han inte var van vid hund överhuvudtaget. Han fick en hel del hjälp av mig och nu är han världsvan vid hund och dess beteende.

Något som har tärt på oss båda två är nog alla blickar man har fått när man är ute och går. Vi söker nu en ny familjemedlem och min pojkvän har sagt tydligt att han helst inte vill ha en till AmStaff då folk tar fjantigt stora omvägar och ger våran hund förutfattade blickar. Sådant tär på en när ens hund verkligen går fint vid en sida, viftar på svansen när ett barn går förbi och sätter sig ned så fort man stannar. Men sådant duger inte till.
Någon annan som tycker att sånt är störande?

Instämmer.. men sedan finns det folk som älskar den typen av hundar, och då är bemötandet ett helt annat.

Besvarade din egen fråga där lite.
Klart att det är skillnad på raser.

Hur i hela friden får du det till att amstaff är en bra förstahund med dina erfarenheter? Du tar nog priset som den dummaste på flashback. Och det min vän är en prestation.