Hur mycket bör föräldrar betala för ens högskoleutbildning

Om man börjar plugga direkt efter studenten, dvs vid 19 år är det rimligt att föräldrarna borde betala en del av studiekostnaderna; och i så fall hur mycket? Eller ska det anses att man är en vuxen person och ska stå för 100% av sina omkostnader själv/via CSN? Jag vet att det inte finns någon laglig plikt för föräldrarna att fortsätta hjälpa barnen efter studenten, men jag skulle gissa på att majoriteten får någon sorts hjälp hemifrån då studiemedlen inte räcker långt nuförtiden. Indirekt stöd ska räknas in, tex boende hemma under lov osv.
Ändras detta om barnet pluggar utomlands i ett dyrare land tex England/Australien/USA?

I de flesta andra länder är statens stöd till studenterna utformat under antagandet att det är självklart att föräldrarna ska betala en del av barnens högskoleutbildning

jag tycker studenten själv ska stå för kostnaderna
"hard way to learn"...

givetvis kan föräldrarna hjälpa till, men jga tycker ej att allt ska komma serverat på ett jävla silverfat som så många gånger tidigare (säkert)

hoppas även ungen blivit uppfostrad så att idioten ser värdet av pengar, allt slit som ligger bakom - t.ex sommar-/feriejobbat, finns på tok för mkt bortskämda idioter där ute


nä, när jag tänker efter - varför inte hjälpa till om man kan? bara ungen inte är bortskämd som sagt

jag har då aldrig fått nån hjälp från mina föräldrar. fick inte inte barnbidrag eller studiebidraget heller. eller jo...300/ månand in på ett kläd-konto. bara till kläder asså.

så jag finansierar mina studier just nu med CSN o två extrajobb.

så jag hålelr med föregående talare. försörj er själva!

Skämtar du?

Inkomst på 7000/månad.
- 3300 till hyra och el
- 1500 till mat

2200 till hygien, kurslitteratur och diverse skojigheter.

De enda som har problem med den summan är de studenter som behandlar den som en inkomst, och inte som bidrag & lån.

Det är ju dock jävligt få studenter som försörjer sig själva, den absoluta majoriteten lever på bidrag och lån från staten. Det är väl minst lika ansvarsfullt, om inte mer, att acceptera ett ekonomiskt stöd från ens föräldrar som att leva på skattebetalarna?

Jag har under hela den tid jag studerat fått ekonomiskt stöd från mina föräldrar. Under lov och ledigheter har jag bott och ätit gratis hemma hos dem, krisar det med någon oförutsedd utgift så har jag fått ett bidrag från dem, får resorna "hem" betalda osv. Ser absolut inget fel med det och kommer göra samma sak för mina barn.


Edit: Kanske ska påpeka att jag bara tar halvt studiemedel.

Hur tänker du nu då?
Jag antar att du tar emot studiebidraget á 2000 varje månad, eftersom detta är den del som skattebetalarna står för.

Om det är mest moraliskt rätt att ta lån eller få gratis pengar av sina föräldrar känns ju som en rätt dum frågeställning - man gör det som finns tillgängligt.

Nej, halvt studiemedel = halvt bidrag + halvt lån. Kanske lät som att jag försökte moralisera men det var inte min avsikt. Men ofta när man pratat om sin ekonomi med andra studenter och jag berättat att jag bara tar halvt studiemedel, jobbar extra på loven men vet att jag kan få pengar av föräldrarna om det skulle krisa (som en dyr tandvårdsräkning jag fick t ex) så har en del frågat om det inte är "dags att bli vuxen snart" och liknande. Tydligen är det enligt dem mer vuxet att leva helt på andra skattebetalare än att ta emot pengar från sina föräldrar. Det är denna logik (som jag stött på alltför ofta) jag vänder mig emot.

Frasen "dags att bli vuxen snart" brukar väl oftast komma som en försvarsmekanism hos personerna, vilket grundar sig på ren avundsjuka.

Ja man har ju knappast växt upp mer för att man lever på bidrag och lån från staten, ska man använda frasen "dags att bli vuxen snart?" ska man minsann ha ett jobb.

Själv betalar den största delen av mina studieomkostnader med hjälp av CSN (och använder alltså ej uttrycket), och tycker att en stor del av Sveriges storhet ligger i att man som student inte är beroende av bidrag hemifrån som kanske inte finns. Visst är det skillnad mellan de som inte får något alls hemifrån och oss som fått lite möbler, husgeråd och några hundringar i månaden, men alla har tillgång till en summa pengar som man ska kunna leva på. Svaret på topic blir alltså att föräldrar inte behöver betala en krona om de inte vill/har råd, det beror ju mycket på vad för lön föräldrarna har.

Skämtar DU?

Har du hört talas om räkningar för mobil, el, internet, hemförsäkring, TVlicens mm? Dessutom är en hyra på endast 3300 bara ett drömscenario om man bor i en hyfsat stor stad

Jag förväntar mig att mina föräldrar bidrar till mina studier och kommer självklart att göra detsamma om jag skaffar barn i framtiden. Det känns som "välinvesterade" pengar liksom...

Precis, att man kan få bidrag och ta fördelaktiga lån för att studera är verkligen en bra grej, något vi kan vara stolta över. I Sverige kan alla studera, det är inget som avgörs av hur välbeställda ens föräldrar är.