Citat:
Ursprungligen postat av
Ettsjutretton
Bengt Glimte kan nog läggas till samma liga som Lars-Börje Nerén, Svend Christensen, Nils Aronsson och dylika sexmördare. Han var en pervers sadist som förmodligen såg sin chans när fru Sjögren kom in ensam på verkstaden. Men hon gjorde motstånd och fick tystas, för gott.
Minns någon tidningsartikel från 1970-talet, i vilken en psykiatriker uppmanade kvinnor att inte göra motstånd om de råkade ut för en sexualdåre. Detta eftersom GM då kunde drabbas av panik och slå ihjäl dem. Artikeln publicerades i samband med att man rapporterade om just ett sådant mord. Artikeln, och psykiatrikerns råd, var en del av tidsandan; det var synd om personer som Bengt Glimte. Det är faktiskt ganska märkligt att inte han också fick vård, som lejonparten av hans "kollegor".
Bra analys.
Svend Christensen är ett annat bra exempel på en misslyckad person som begick ett helt meningslöst mord, dömdes till fängelse på livstid och kom ut tämligen fort.
Visserligen kunde han inte röra sig helt fritt, men han bodde i egen lägenhet och var fri att besöka sina föräldrar vid den tid 1989 som Helén Nilsson mördades.
Bengt Glimte fick inte heller mer än några år i fängelse.
Man undrar varför det skall vara så förbannat svårt att bara låsa in folk på just livstid.