Miljonprogrammet

Så vad är era åsikter kring detta kontroversiella bostadsprogram?
Man måste föreställa sig hur det var på 60-talet för att förstå varför miljonprogrammet genomfördes. Allt gick bra i landet, industrierna behövde mer folk, varven nya svetsare etc. och en stor inflyttning från landsbygden skedde samtidigt som mängder med invandrare anlände.
Det enda sättet att lösa bostadsfrågan (som faktiskt skulöle jag vilja påstå var värre då än vad det är nu i storstäderna) var att bygga massor av bostäder på en gång. Miljonprogrammet var fött, och stöddes med stora statssubventioner.

Man lyckades med sin uppgift, att förse folk med bostäder. Det man brast i var att man inte hade tagit hänsyn till hur folk ville bo. Många människor drömde om att få bo i ett eget villakvarter, och i slutet av 70-talet exploderade småhusbyggnationen, samtidigt som lägenhetsbyggena gick bakåt och många nya lägenheter stod tomma. Samtidigt hade konjukturen i det sena 70-talet vänts till kris, faktum är att Stockholm ännu inte slagit sitt gamla folkmängdsrekord från 1960 på 800000 människor (idag bor det ca 750000 i Sthlm).
I storstäderna Malmö, Stockholm och Göteborg flyttade folk ut, och kvar stod mängder med tomma lägenheter. Man hade alltså missbedömt behovet hos folk.
Det enda sättet att lösa detta var att hysa in folk som räknades som svagare grupper. Invandrare, socialfall m.fl. flyttade in i de tomma lägenheterna som åter började fyllas med folk. Sedan dess har dessa områden fått dras med en negativ stämpel.

Men vad tycker ni om Miljonprogrammet överlag? Hade det funnits något annat sätt att lösa bostadsproblemen?

"Hade det funnits något annat sätt att lösa bostadsproblemen?"
Troligen inte,och med dagens bostadsbrist på många orter är det omöjligt att riva dem och bygga nya bättre hus.
Tycker också att man på många håll har lyckats göra miljonprogrammens bostadskvarter mera atraktiva och "människovänligare" genom att renovera framförallt den yttre miljön,bättre belysning,bättre parkmiljö .o.s.v

Däremot dras dessa hus i miljonprogrammet med många inbyggda slarvfel p.g.a med den stora brådskan då dem byggdes,det slarvades rejält,många tekniska lösningar var helt undermåliga,dåligt byggnadsmaterial,dåliga ventilationssystem,dragiga och dåligt isolerade väggar,stora uppvärmningskostnader p.g.a detta.Ett jättestort problem med skyhöga kostnader är alla vattenskador i all dåliga badrum p.g.a slarv med golvarbetena vid avloppet under badkaret,vatten tränger under golvmattan och upptäcks först när det droppar i taket hos grannen inunder.Ja listan kan göras ännu längre.....

Visst behövdes dom men den största anmärkningen jag har på dom är att dom är ju så förbannat fula.Vart hämtade dom inspirationen ifrån egentligen Sovjet eller?
Hoppas bara att dom inte startar ett nytt sådant program utan istället släpper bostadsmarknaden fri för privata entreprenörer.

De största bristerna som jag ser med miljonprogrammet var att det bl.a. var planekonomiskt styrt. Staten pumpade in miljarder med kronor, och detta resulterade i spekulationsbyggen på många mindre orter. I dag dras de kommunala bostadsbolagen i små kommuner med stora problem då man inte kan fylla sina hus. Lösningen har hittils varit att man har rivit husen, tragiskt då det råder så stor bostadsbrist i universitetsorterna och i de större städerna.

Men frågan är om man hade kunnat göra det annorlunda då. Det tidiga 60-talets bostadskris var värre än dagens (det finns en klassisk affisch där det står "Sök Er ej till Stockholm. Tiotusentals människor söker redan förgäves efter bostad").

Borde man kanske initiera ett "Hundratusenprogram" (eller mera, vet ej ungefär hur många nya bostäder som behövs) idag där man slår fast att målet skall vara 100000 bostäder på tre, fyra år, alla skall byggas i de kommuner som dras med bostadsbrist, kommunerna måste snabba på alla plan- och byggfrågor så att alla formaliteter är klara etc. men istället för statssubventioner låter man marknaden bygga det.
Vad tror ni om något sådant nytt bostadsprogram?

"Borde man kanske initiera ett "Hundratusenprogram" (eller mera, vet ej ungefär hur många nya bostäder som behövs) idag där man slår fast att målet skall vara 100000 bostäder på tre, fyra år, alla skall byggas i de kommuner som dras med bostadsbrist, kommunerna måste snabba på alla plan- och byggfrågor så att alla formaliteter är klara etc. men istället för statssubventioner låter man marknaden bygga det.
Vad tror ni om något sådant nytt bostadsprogram?"

Det pratades ju mycket i valrörelsen om behovet av nya bostäder,men.men...
Problemet är det enorma byggkostnaderna! som gör att i slutändan blir bostäderna så dyra att ingen med normala arbetarelöner har råd att hyra,ännu mindre möjlighet då för ungdomar/studenter.

Det pratas väldigt mycket bland makthavarna,men väldigt lite görs tycker jag för att klämma åt byggentrepanörer som samarbetar under "bordet" för att hålla byggpriserna uppe.Det är lika illa ,möjligen ännu sämre när det gäller byggnadsmaterial,ett fåtal stora aktörer på den Svenska marknaden,som givetvis i samförstånd gör allt för att hålla byggmaterial priserna uppe.
Ni kanske minns avslöjandet av "Asfaltkartellen" tidigare i år,hur asfalt bolagen i hemlighet samarbetade för att mjölka ut så höga priser som möjligt av kunderna.
samma sak pågår inom byggbranschen.Att släppa in utlänska aktörer samt en stenhård lagstiftning och hårda domar i domstol mot dem som håller på och myglar är enda lösningen för att öka bostadsbyggandet för "vanligt folk"

Under folkhemmets glansdagar så bästamde man sig för att bygga nya bostäder åt folket. Dessa bostadsområden var inte vackra ur en estetisk synvinkel, men de hade högsta standard med el, varmvatten och kök och de var billiga att uppföra. Sedan kom Ebba Grön och brölade om att det var trååkigt, Latin Kings sjöng med i samma visa några år senare, och nu tvingas tusentals unga människor bo hemma hos mamma. Tack för det!

Thåström och Dogge har väl dock pengar till villa i Danderyd efter alla skivframgångar, så dom är nog oberörda.

Det där var bara förvaringsplatser för människor.

jag gillar inte miljonprogramen alls. Se bara hur de förstört Masthugget här igöteborg. och förvandlat det till en bettongdjungel. Nu vet jag iofs inte hur det var innan. Men allt är bättre än hur det är idag..

Jag vet inte hur det såg ut på Masthugget innan, men många av de husen som revs på 60-talet var faktiskt fula och otroligt nedgångna. Det var med andra ord ingen större förlust att vissa hus revs. Det tråkiga var att man ersatte de gamla husen med nya, fula hus vilket inte förhöjde områdets attraktionskraft precis.

"Jag vet inte hur det såg ut på Masthugget innan, men många av de husen som revs på 60-talet var faktiskt fula och otroligt nedgångna. Det var med andra ord ingen större förlust att vissa hus revs. Det tråkiga var att man ersatte de gamla husen med nya, fula hus vilket inte förhöjde områdets attraktionskraft precis."

Jo dom husen var rejält nedgångna, inte bara i Göteborg, utan i alla samhällen med mer än 500 invånare.

På femtiotalet och början av sextiotalet så byggdes det mer och mer småhus i dom flesta samhällen. Dom som byggde i bruksorter, köpingar osv fick hjälp av huvudarbetsgivaren på orten, dels i form av ett kontant bidrag och dels med subventionerad ränta. Bruksägarna var givmilda, men naturligtvis med avsikten att kunna behålla sina anställda eftersom produktionen gick på högtryck. Det var således inte bara tjänstemän och företagsledare som fick glädjen att kunna kissa på en vattentoalett.

Miljonprogrammet, som sjösattes av Erlander o Co, var ett på den tiden ett panikdrag av sossarna för att även storstäderna skulle få del av den nya välfärden. Det byggdes betongblock på betongblock, sterila utrymmen, men med litet olika tapeter och varianter på färgsättning så flyttade folk in och dom var nöjda och glada, dessutom så lade dom en röst på sossarna i nästa val.

Att sen tiderna förändrades i och med oljekriser, flummighet osv, är en annan sak, men själv tycker jag att politikerna gjorde rätt! Hur skulle dom annars göra?

Jag har bott i ett miljonprogramhus i två år nu (ska visserligen flytta om en månad) och måste säga att det finns väldigt mycket positivt som man ofta pratar bort.

Har en trea i en förort till Stockholm som verkligen inte har något vidare rykte. Lägenheten är dock enormt välplanerad och genomtänkt. Bara en sådan sak att man har förrådet precis utanför dörren är hur smidigt som helst. Ibland undrar jag vilken anonym arkitekt det egentligen var som konstruerade detta hus och om den personen någonsin gick omkring och skröt över sina insatser. Det är dessutom ganska välplanerat med en närbutik och ett dagis i varje sektion och små centran inom ganska nära gångavstånd. Sedan ska det väl inte direkt stickas under stol med att byggnaderna är fruktansvärt fula utanpå.

Tyvärr var det få som flyttade hit när området var klart och socialen såg samtidigt sin chans att få billiga bostäder till sitt klientel, vilket fick till följd att det inte blev särskilt trevlig miljö häromkring. Synd..

Jag bor själv i ett miljonprogramsområde, dock är det småhusbebyggelse just här och de stora lägenheterna en bit bort

Annars tycker jag att planeringen just här i mitt område är ganska dåligt. Förr i tiden fanns det en kiosk i närheten, men den revs för att ge plats åt några nya hus. Det innebär att man har över en kilometer att gå för att handla, inga jätteavstånd precis men så nära känns det ändå inte
Annars är det påfallande lugnt, lite brottslighet trots att det bor en hel del invandrare och lite socialt avfall i höghusen här i närheten.

Miljonprogrammshus kännetecknas ofta av att de är välplanerade, på sitt sät mer välplanerat jämfört med dagens lägenheter som kan se hur tosigt ut som helst. Minns t.ex. Bo01 i Malmö där de hade en lägenhet med en spiraltrappa mitt i köket (så att man kunde slå i huvet och tappa grytan?), men värst av allt: Toaletten saknade dörr och det fanns ett fönster från bastun (!) så man kunde titta in.
Det är knappast vad jag kallar några funktionella lägenheter :mad: