Citat:
Ursprungligen postat av
ekerilar
Jag bor i en del av Sverige med stort finskt kulturinflytande. När jag flyttade hit fick jag lära mig att man inte får ha några redskap eller maskiner ståendes utomhus under julnatten. Då skulle jerusalems skomakare komma och sätta sig att vila på dem. Därefter skulle det bara bli massa krångel med exempelvis snöslungan om Jerusalems skomakare satt sig att vila på den.
Julnatten är det enda tillfälle under året då han sägs ha rätt att sätta sig att vila.
Samma föreställning som jag läst om i en lärd essä har du alltså fått höra av en granne / ortsbo, som kanske rentav själv trodde på den. Häftigt! Jag bugar mig med vördnad ... det är sådana här rapporter som gör att jag gillar Flashback så ofantligt. Får jag försynt fråga vilket landskap du är bosatt i - Värmland eller Dalarna? Eller Norrbotten?
Den som vill veta mer om den vandrande juden i Finland rekommenderas besöka Finlands nationalbiblioteks webbplats, där hela årgångar av gamla dagstidningar och tidskrifter från 1800- och 1900-talet kan läsas i digital form. (Just nu är de nyaste årgångarna från 1929, men inom något år publiceras där säkert också tidningar från decenniet därpå). Här kan man hitta tidningsartiklar om precis allt, och följaktligen också bilda sig en uppfattning om hur känd den vandrande juden / Jerusalems skomakare var i gamla tider.
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sa...ch?language=sv
Några exempel:
I
Åbo Underrättelser den 5 augusti 1837 görs reklam för en samling folksagor från skilda länder, där också Jerusalems skomakare ingår.
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sa.../360988?page=6
I
Hufvudstadsbladet från den 2 april 1893 finns en artikel om en nyutkommen bok där legenden om Cartaphilus / Ahasverus analyseras. Skildringen har inte åldrats så värst mycket på 125 år, eller hur?
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sa.../752691?page=4
Själva boken, av en
Leonhard Neubaur (1847-1917) finns för övrigt också på nätet (på tyska).
https://archive.org/details/diesagevomewigen00neubuoft
I tidskriften
Jullyktan från 1921 återges berättelsen, med noteringar om att skomakarens uppdykande enligt folktron betydde krig. Och minsann hade han inte iakttagits i Belgien före krigsutbrottet 1914!
https://digi.kansalliskirjasto.fi/ai...402740?page=15
Sök själva vidare!
Intressantast är i mitt tycke den finskspråkiga tidningen
Turun Wiikko-Sanomats nummer från den 15 maj 1824.
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sa.../415208?page=1
Den där tidens mycket anspråkslösa finskspråkiga tidningspress skulle upplysa allmogen om varjehanda nyttiga ting och göra rent hus med skrock och vidskepelse. Det aktuella tidningsnumret domineras av "En Faders Samtal med sina barn om Jerusalems Skomakare".
Den fingerade pappan börjar med att konstatera att den märklige skomakare har blivit ett talesätt, att dagdrivare och yrbollar hela tiden brukar jämföras med figuren. Därpå återberättar han i korthet legenden enligt vilken Jesus dömde den otrevlige skomakaren att traska runt på jorden ända till domedagen.
Kära barn! utbrister fadern,
står det alls något om detta snacket i era Ewangelisters heliga böcker? Enligt pappan är historien orättvis mot den milde och barmhärtige Jesus, han var ingen hämndlysten person. Jesus hade utsatts för lidanden och kränkningar av många andra personer, och de hade i pappans tycke varit långt mer förtjänta av straffet att vandra i evighet ...
Den kloke fadern säger att man ofta får höra att Jerusalems skomakare setts i den ena eller andra staden eller kyrkan, att han berättat vem han är och uppmanat folk att ångra sina synder och bättra på sitt liv. Pappan säger att de här skomakarna är lögnare och skojare, och att de som tror på deras historier är enfaldiga stackare. Han gissar att hela öegenden har diktats upp av
höglärda munkar i Påfvedömet som trodde att skrönor var det bästa sättet att skapa intresse för Frälsarens budskap
.
Men Christligheten behöfwer inga sådana oförnuftiga uppdiktningar. Den är fullständig och ren i sig sjelf, menar pappan.
) från 1864 förklarar en person (dock inte skomakare) hur han fått traska som titelfigurernas berömde kollega.
