2009-07-18, 17:57
#1
Under gårdagens avsnitt av "Människor och Tro" (P1) så intervjuades Stefan Einhorn som är författaren bakom "Det agnostiska manifestet", som publicerades i media nu i veckan som gick.
Huvudsyftet med manifestet enligt Einhorn själv är inte att skapa större motsättningar mellan religiösa och icke-religiösa, utan snarare att söka att förena dessa båda motpoler i den som det faktiskt går att enas om - nämligen att frågan om det finns en metafysisk och andlig verkligehet eller inte troligtvis aldrig kommer att kunna besvaras utifrån det vi i dagsläget vet.
Här är manifestet i sin helhet:
Så vad säger ni, Flashback:are...
Är manifestet något som kan hjälpa till att överbrygga motsättningarna mellan hårdnackade skeptiker och djupt religiösa?
Är det något som kan ha en positiv inverkan på den oftast infekterade debatten kring religion och andlighet?
Eller leder detta till något som bara kommer att rinna ut i sanden och glömmas bort?
Jag bjuder härmed in så väl troende, icke-troende samt de som inte har bestämt på vilken sida de står till debatt!
Ordet är fritt!
EDIT: Lite referenser...
http://www.dn.se/opinion/debatt/har-...estet-1.910694
http://detagnostiskamanifestet.wordpress.com/
http://www.sr.se/webbradio/?Type=bro...4636&isBlock=1 (Länk till webbradioprogrammet)
Huvudsyftet med manifestet enligt Einhorn själv är inte att skapa större motsättningar mellan religiösa och icke-religiösa, utan snarare att söka att förena dessa båda motpoler i den som det faktiskt går att enas om - nämligen att frågan om det finns en metafysisk och andlig verkligehet eller inte troligtvis aldrig kommer att kunna besvaras utifrån det vi i dagsläget vet.
Här är manifestet i sin helhet:
Citat:
Det agnostiska manifestet
Eftersom de skillnader och likheter som föreligger mellan världens religioner gör det sannolikt att den absoluta majoriteten av religioner, alternativt alla, innehåller såväl sanningar som osanningar, eftersom grundläggande skillnader i trosuppfattning mellan olika religioner är en anledning till att hotfulla problem, inklusive väpnade konflikter, har uppstått, eftersom vi inte har tillräcklig kunskap för att objektivt kunna besvara de andliga frågorna, eftersom det blir alltmer uppenbart att människan har ett grundläggande psykologiskt behov av att bevara en öppning mot oändligheten, en kanal mot det okända, eftersom mänskligheten står inför livsavgörande beslut i avseende på stora globala problem som hotar vår överlevnad, ställer vi oss bakom denna målsättning för det sunda förnuftet och den samtidiga ödmjukheten inför de ännu så länge olösta livsfrågorna. Vi stöder följande ställningstaganden:
1) Öppenhet. Även om människor kan ha en inre övertygelse om att det finns eller inte finns en metafysisk verklighet är det vår uppfattning att de andliga livsfrågorna ur ett förnuftsmässigt perspektiv inte har besvarats. Det är också med dessa ord vi definierar begreppet agnosticism.
2) Respekt. Varje människa har rätt att tro på och utöva sin andlighet/religion så länge det inte skadar vare sig dem själva eller annan part. På samma sätt har varje människa rätt att tro på frånvaron av en metafysisk verklighet eller förhålla sig öppen till livets mysterium.
3) Etik. I religioners kärna finns etiken, som beskriver ett förhållningssätt till medmänniskan och vår omvärld. Det är vår uppfattning att vare sig vi är troende på en metafysisk verklighet, avvisar denna hypotes eller förhåller oss öppna till dessa frågor betraktar vi strävan efter godhet mot medmänniskan som en grundläggande dogm.
4) Allas lika värde och möjligheter. Vi ansluter oss till tanken att alla människor har samma värde. Detta innebär att människor oberoende av till exempel religion, tro, etnicitet eller andlighet ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning och eftersträva de mål som hon eller han har satt upp för sig själv.
5) Ödmjukhet. I medvetande om att en begränsad andel av mänsklighetens frågor ännu har kunnat besvaras med hjälp av vetenskaplig metodik understryker vi behovet av ett ödmjukt förhållningssätt i avseende på att det vi i dag betraktar som kunskap i framtiden kan komma att modifieras.
6) Sanningssökande. Människan drivs av ett grundläggande behov att förstå sig själv och den natur som vi är en del av. I vårt sökande efter sanningen kan vi vandra utmed de vägar som står oss till buds och med en öppenhet för den teoretiska möjligheten att även de stora livsfrågorna i en mer eller mindre avlägsen framtid kan öppna sig för en objektiv analys.
7) Gemensamt ansvar. Vi har alla, oberoende av tro, ett gemensamt ansvar för att vår värld och de varelser som bebor den ska leva sitt liv i trygghet, fred och i en strävan efter kunskap, visdom, välmående och lycka. Även om vår uppfattning om den bästa vägen in i framtiden kan skilja sig åt ska vi sträva mot att lösa våra åsiktsskillnader i samförstånd och aldrig glömma detta gemensamma ansvar.
Eftersom de skillnader och likheter som föreligger mellan världens religioner gör det sannolikt att den absoluta majoriteten av religioner, alternativt alla, innehåller såväl sanningar som osanningar, eftersom grundläggande skillnader i trosuppfattning mellan olika religioner är en anledning till att hotfulla problem, inklusive väpnade konflikter, har uppstått, eftersom vi inte har tillräcklig kunskap för att objektivt kunna besvara de andliga frågorna, eftersom det blir alltmer uppenbart att människan har ett grundläggande psykologiskt behov av att bevara en öppning mot oändligheten, en kanal mot det okända, eftersom mänskligheten står inför livsavgörande beslut i avseende på stora globala problem som hotar vår överlevnad, ställer vi oss bakom denna målsättning för det sunda förnuftet och den samtidiga ödmjukheten inför de ännu så länge olösta livsfrågorna. Vi stöder följande ställningstaganden:
1) Öppenhet. Även om människor kan ha en inre övertygelse om att det finns eller inte finns en metafysisk verklighet är det vår uppfattning att de andliga livsfrågorna ur ett förnuftsmässigt perspektiv inte har besvarats. Det är också med dessa ord vi definierar begreppet agnosticism.
2) Respekt. Varje människa har rätt att tro på och utöva sin andlighet/religion så länge det inte skadar vare sig dem själva eller annan part. På samma sätt har varje människa rätt att tro på frånvaron av en metafysisk verklighet eller förhålla sig öppen till livets mysterium.
3) Etik. I religioners kärna finns etiken, som beskriver ett förhållningssätt till medmänniskan och vår omvärld. Det är vår uppfattning att vare sig vi är troende på en metafysisk verklighet, avvisar denna hypotes eller förhåller oss öppna till dessa frågor betraktar vi strävan efter godhet mot medmänniskan som en grundläggande dogm.
4) Allas lika värde och möjligheter. Vi ansluter oss till tanken att alla människor har samma värde. Detta innebär att människor oberoende av till exempel religion, tro, etnicitet eller andlighet ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning och eftersträva de mål som hon eller han har satt upp för sig själv.
5) Ödmjukhet. I medvetande om att en begränsad andel av mänsklighetens frågor ännu har kunnat besvaras med hjälp av vetenskaplig metodik understryker vi behovet av ett ödmjukt förhållningssätt i avseende på att det vi i dag betraktar som kunskap i framtiden kan komma att modifieras.
6) Sanningssökande. Människan drivs av ett grundläggande behov att förstå sig själv och den natur som vi är en del av. I vårt sökande efter sanningen kan vi vandra utmed de vägar som står oss till buds och med en öppenhet för den teoretiska möjligheten att även de stora livsfrågorna i en mer eller mindre avlägsen framtid kan öppna sig för en objektiv analys.
7) Gemensamt ansvar. Vi har alla, oberoende av tro, ett gemensamt ansvar för att vår värld och de varelser som bebor den ska leva sitt liv i trygghet, fred och i en strävan efter kunskap, visdom, välmående och lycka. Även om vår uppfattning om den bästa vägen in i framtiden kan skilja sig åt ska vi sträva mot att lösa våra åsiktsskillnader i samförstånd och aldrig glömma detta gemensamma ansvar.
Så vad säger ni, Flashback:are...
Är manifestet något som kan hjälpa till att överbrygga motsättningarna mellan hårdnackade skeptiker och djupt religiösa?
Är det något som kan ha en positiv inverkan på den oftast infekterade debatten kring religion och andlighet?
Eller leder detta till något som bara kommer att rinna ut i sanden och glömmas bort?
Jag bjuder härmed in så väl troende, icke-troende samt de som inte har bestämt på vilken sida de står till debatt!
Ordet är fritt!

EDIT: Lite referenser...
http://www.dn.se/opinion/debatt/har-...estet-1.910694
http://detagnostiskamanifestet.wordpress.com/
http://www.sr.se/webbradio/?Type=bro...4636&isBlock=1 (Länk till webbradioprogrammet)
) och därför kan jag inte skriva under på det som sägs.