SvD:s relationsexpert ger olika råd till män och kvinnor [/Mod]

Nu är skatan igång igen med sitt vidriga dravel. En otrogen kvinna skriver till henne och beskärmar sig över våndan i att inte kunna välja vilken fot hon ska stå på när hon skamlöst hoppar mellan två sängar:

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/...iv_5191117.svd

Madeleine Gauffin Rahme fokuserar som vanligt med ensidig empati helt på den otrogna hyndans känslor och behov:

"Det är förståeligt att dina dubbla relationer tär på dig. Det blir en svårighet att hålla ordning på det sagda och icke sagda och annat man måste ha för sig för att kunna upprätthålla ett dubbelspel av den dignitet du beskriver. Det har säkert underlättats av din mans frånvaro. [...] Men nu har du kommit till en punkt där du känner att det inte fungerar längre med de parallella liven och de dubbla lojaliteterna. Du lider av din förljugenhet och vill inte längre leva i lögn. [...] Vilken funktion har denna långvariga otrohetsrelation haft för dig?".

Åååh vad jobbigt för dig att vara otrogen! Det blir ju så himla mycket att ljuga om för din del liksom... Vilken tur att din man har varit borta så pass mycket... Men hur ska du gööööra nu då? Åh, stackars dig!

Hoppas något gammalt psykfall skjuter den där haggan i pannan snart. Förresten, fler än jag som tänkt på att hon faktiskt påminner en hel del om Alice Cooper? Jämför själva:

http://www.svd.se/multimedia/dynamic...ex_364789b.jpg

http://images.buddytv.com/articles/I...ice-Cooper.jpg

Ha ha ha, vilken jubelidiot till kärring. Dubbelmoralen och den bristande insikten grasserar verkligen. Vidrig människa.

Madeleine Gauffin Rahme är inte någon vanliga relationsrådgivare. Hon är något i hästväg. Hon driver konsekvent tesen att kvinnor ska ha mannens uppmärksamhet och pengar, annars ska hon lämna honom. Hon tillämpar också konsekvent det livsfarliga resonemanget "ingen rök utan eld" när det gäller (ofta helt ogrundade) misstankar om t ex pedofili.

I dagens SVD skriver hon något som fick mig att tappa hakan. Jag tror inte ens jag behöver förklara varför:

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/...ga_5202779.svd

VEM år 2010 pratar om "sexperversion" om någon som konsumerar roleplay-porr?

Vidare är hon duktig på att negligera allvarliga psykiska problem till förmån för sin freudianska nonsnesbehandlingar. Vid något tillfälle skrev en man in och berättade att han mått dåligt psykiskt ända sedan han varit barn trots att han "har allt". Rådet han fick var gå i "existensiell terapi" och sluta tänka så mycket på karriär och prylar. Det är för fan kriminellt att INTE be honom uppsöka läkare och pröva medicinering!

Men i 90% av fallen så är det kvinnor som skriver till Madeleine, och av någon anledning så skriker breven "taskig självinsikt" (på ett sätt som får en att tro att alla brev skrivs av samma person) och man slås alltid att personen som skrivit brevet inte har funderat så mycket över sitt eget ansvar eller sin egen roll i det skeende som beskrivs. Madeleines svar är alltid ungefär så här;

"Din känsla är helt rätt! Du ska inte behöva finna dig i att vara osedd. Du ska inte behöva säga till om hur du vill ha det, en riktig man förstår ändå. Du skriver också att du ibland hör röster och att du ibland hotar din man med kniv. Fundera lite på vad rösterna säger, och det är något som du kanske inte själv vågar sätta ord på. De kanske är barnet inom dig som vill göra sig hört. Fundera också på varför du hotar din man; vad har han gjort mot dig som gör att du vill döda honom? Kan han ändra på sig och bli den man du behöver och förtjänar? Om inte annat så tycker jag att du ska försöka hitta dig en annan man som inte väcker dina arga känslor. Du kanske också skulle kunna söka svar på din frustration i litteraturen. Litteraturhistorien är full av starka missförstådda kvinnor som man kan söka styrka och hopp i. Lycka till gumman!"

Tänkte precis skriva om det där, men du hann före. Tokkärringen skriver: "att inneha barnpornografi är dessutom straffbart". Som om det var barnporr vi talade om här!

Alla normala män har en naturlig dragning till unga kvinnor. Spelar ingen roll hur unga flickorna är, så länge de är könsmogna kommer vi män innerst inne alltid att vilja knulla dem. I de flesta fall är det lagen och inte biologin som hindrar en från att sätta på 14-åriga tjejer. Jag själv har en väninna (helt normal, läkarutbildad tjej) som blev påsatt av en 30+ kille när hon var 13 och hon sade att hon fortfarande räknar det till hennes bästa upplevelser ever ("så skönt att få en riktig man i den unga åldern i stället för någon liten pojke", sade hon faktiskt). I Spanien skulle det till och med vara helt lagligt.

Psykologhaggan är väl bitter för att hon blivit gammal och ful. Men sedan är det ju alltid kul för henne att få trycka till det "pedofila" patriarkatet också...

Någon borde spruta ner en 15-årig tös riktigt ordentligt, fota allting och skicka in bilderna till henne med en personlig dedikation!

It takes two to tango.

Det är givetvis inte rätt men å andra sidan är de som sitter på FB inte högbetalda psykologer som skriver relationsspalter i en av Sveriges mest lästa tidningar. Din jämförelse är...riktigt, riktigt djävla urusel.

hej,

brukar oxå läsa hennes "tips" och även om en hel del är sunt förnuft tappade jag nästan hakan gällande råden till kvinnan vars man tittade på lolitaporr

hur hon kan jämställa det med barnporr utan att detta ens verkar vara frågan är en gåta, och att hon dessutom kopplar men som gillar yngre tjejer till jobb med barn & ungdomar känns ganska utpekande.

tror att de flesta män har en dragning till yngre tjejer, även om alla inte väljer att titta på den typen av bilder. vilken man skulle t.ex. inte tända på Natalie Portman i school girl -outfit i V för Vendetta?

Först och främst håller jag med om den generella uppfattningen att Rahme är radikalfeminst som låter sitt arbete påverkas av detta. Anledningen att jag ens googlade henne och hittade denna tråd var för att jag läste några av hennes artiklar (är själv snart leg. psykolog) och tyckte att mer än var och varannan genomsyrades av snarare filosofiska vänster samt prokvinnor tankar än något annat.

Samtidigt blir knappast två fel ett rätt? Rahme är psykolog hennes arbete är inte att dömma någon utan att identifiera kärnan av problemet och försöka ge redskap till att lösa dessa. Jag tycker delen där hon är "empatisk" mot kvinnan är helt korrekt även om den ter sig väl ensidg (men så är texten saxad och kan mycket väl innehålla en mer balanserad bild...).

Denna input gäller för de flesta (inte ritkigt alla) tidigare inlägg med text referenser.

/MimmiAnka

Väl skrivet MimmiAnka, nu har jag inte läst något mer än citaten av denna psykolog då jag inte format mig en åsikt om henne i helhet. Jag tycker också att den texten är ett skolexempel på hur empati/spegling kan användas i text, det såg ut att vara ett väl speglat budskap.

Jag tror att en del av problemet är att det är lätt att blanda ihop hennes speglingar med hennes åsikter, vilket gör att vissa personer reagerar så extremt då de antar att hon står för de känslor och situationer som hon egentligen bara speglar professionellt. Det är dock inte särskilt lätt att veta om man inte förstår hur speglingar används och vilken funktion de har vilket problematiserar psykologens arbete betydligt när budskapet inte bara når ut till den hjälpsökande.

Är man inte ganska dålig på att spegla om speglingen baseras på konkreta åsikter som stödjer/förstärker den andra personens problem och därmed externaliserar dem? Jag trodde att spegling handlade om att hitta en ton där båda kunde mötas, inte att man skall hålla med om konkreta åsikter.

Men skärpning nu. Problemet är ju att psykologen inte uppmanar till det minsta empati. Hon föreslår ju allt som oftast konfrontation och ultimatum. I situationer där det vore naturligt att försöka förstå medsmänniskors beteenden föreslår ju psykologen att man ska "lita på sin känsla" och gå till handling innan man har fått hela bilden. Hon speglar ju inte bara personens situation - hon ger ju för fan konkreta råd!
Och hennes osedvanligt moralistiska syn på sex är mer leg inkvisitor är leg psykolog.

För övrigt hoppas och tror jag att psykologyrket är borta om 50 år. Leg psykolog är ju ungefär lika imponerande som leg trollkarl eller leg poet. Verkliga insikter gör människor själva. De insikter man får av en behandlare rinner av nästa gång det regnar.

Du har visserligen rätt i att hennes arbete inte består i att moralisera och döma folk. Samtidigt tycker jag att hennes formuleringar är ganska avslöjande. Hon uppmuntrar till ett egoistiskt och hänsynslöst beteende, något jag själv inte skulle kalla särskilt empatiskt. Vad hon säger är ungefär att "ja alltså du är ju otrogen här och oj oj oj vad svårt och jobbigt det måste vara för dig att hålla reda på alla lögner och allt dubbelspel, kanske borde du åka iväg på semester ett tag så att du får perspektiv och kan planera otroheten lite bättre i framtiden så att den bättre passar dina behov".

Oavsett om man är psykolog eller inte så är det knappast särskilt moget eller ansvarsfullt att fokusera så ensidigt på en sida av saken när det trots allt finns fler personer med i bilden som kan tänkas lida stor skada av den andres bedrägliga beteende. Man behöver inte förfalla till ren moralpredikan för att uppmuntra folk till att åtminstone försöka betrakta sitt eget beteende och dess konsekvenser ur ett annat perspektiv än bekvämlighetens och den rena njutningslystnadens.


Instämmer. Ofta tvivlar jag på att psykologyrket överhuvudtaget har något existensberättigande. Som jag vid tidigare tillfällen påpekat brukar det heller inte vara de skarpaste hjärnorna som dras till den utbildningen eftersom den är ganska flummig och därmed relativt lätt att ta sig igenom samtidigt som den ger både titel, en viss "akademisk" (pyttsan!) status och hyfsad lön. De flesta psykologer sitter bara och hummar ur sig en massa "inkännande" förnumstigheter hela dagarna, de gör sällan någon verklig nytta.

Så jävla trött på alla dessa låtsasakademiker till flumpsykologer, vilken jävla nolla som helst skulle kunna göra det dom gör. Om barn ska kunna växa upp till vuxna, mogna och ansvarstagande individer i stället för att vanartas till att bli de förvirrade, ständigt tonårskrisande jättebäbisar som brukar skriva till Gauffin Rahmes charlatanspalt så behöver de fasta regler och bestämda värderingar under uppväxten och ett samhälle som tydligt talar om för dem vad som är rätt och fel – ingen trött jävla skata till periodsupande femöresschaman som sitter på något sterilt kyffe till arbetsrum i skolan och frågar om pappa brukar pilla dem i röven med spidermangubbarna.