Marknadsekonomi & Planekonomi

Bra att du löper linan ut. Man skall vara konsekvent.

Två idiotrepliker på raken. Jag skrev:
Din första replik var att om planekonomin decentraliserades till bynivå så blev det marknadsekonomi. Du glömde priser.

Din andra replik är att om Nordkorea ändå är planekonomi (trots decentralisering av beslut till bynivå) så kan de planera hela världens produktion. Eh? Decentraliserade byråd planerar nu hela världens produktion?

Titta på min definition. Varför skulle jag komma på tanken att kategorisera företag som det ena eller andra? Varför skall inte en fotboll kategoriseras som plan- eller marknadsekonomisk?

Om det hjälper dig, hela världen är planerad. Prisförändringar är resultatet av ändrade planer. Konsumenten köper blodpudding istf korv för att få råd med glassen.

Definiera nu vad en 100%-ig marknadsekonomi är.

Sverige med 900.000 företag och 9 miljoner invånare är enligt din definition till 90% en planekonomi och då bortser vi ändå från de kontrakt som binder ihop företag.

Hade anställda varit livegna hade jag kunnat förstå.

Den anställde har ett kontrakt med arbetsgivaren. Kontrakt finns överallt.

När Volvo skickar en order till en underleverantör så måste detta betraktas som planekonomi så länge som ordern är under produktion. Eftersom företag ständigt har något i orderböckerna kan de inte vara fristående aktörer utan lyder bara planer. Precis som löntagaren som har ett eller ett par anställningskontrakt.

Din definition leder till att världen är 100%-igt planekonomisk. Då borde det ringa en klocka som säger att definitionen kanske inte är meningsfull. Både Nordkorea och Hong Kong är helt planekonomiska. Allt är planekonomiskt. Men när man analyserar något försöker man hitta saker som skiljer och kategorisera dem. Man kanske kan titta på:
* vem som skapar och genomdriver planer
* hur planer koordineras

Då hittar man skillnader mellan Nordkorea och Hong Kong.

Nordkorea säljer och köper på en världsmarknad. På denna marknad finns priser.


Nej utifrån din definition kan man mycket riktigt inte se om ett företag är en plan eller marknadsekonomi - därav dess otillräcklighet - för ekonomisk organisering utförs väl inom företag? En fotboll utför inte ekonomisk organisering. Du verkar inte ens förstå vad ekonomi är för något.

[



Det beror fortfarande på hur stor andel av den ekonomiska koordinationen som sker inom företagen. Definitionen på marknadsekonomi har jag redan gett.
Utan att ha undersökt saken närmare skulle jag absolut säga att merparten av svensk ekonomisk koordination sker via command and controll (vilket jag också skrivit förrut).


JAg vet inte var du får detta ifrån men de flesta ekonomer skulle i alla fall se ett företags inre verksamhet som command and controll economics (i alla fall sedan Coase - före honom vet jag inte om man funderade över konceptet i någon större utsträckning). Om du vill definiera en anställd som en fristående aktör då h*n kan byta jobb så får du väl göra det - men en definition som omfattar allt blir rätt meningslös i mina ögon.

Hela diskussionen mellan Geijer och mig har handlat om planer. Du får starta egen diskussion.

Jag fortsatte ordväxlingen om FRB i andra tråden. Om du fortfarande anser att utlåning A->B och B->C inte har med FRB att göra får du invända där.

Jag bad dig definiera en 100%-ig marknadsekonomi.

Jag har inte läst vad som tidigare skrivits så det jag skriver kanske redan har skrivits.

Det första argumentet för marknadsekonomi är att den har vunnit. Ytterst få utbildade människor med en ekonomisk utbildning föredrar planekonomi framför marknadsekonomi. (Detta i sig kan ju vara en produkt av att ekonomiutbildningarna är biasad mot marknadsekonomin...)

Mitt huvudargument för marknadsekonomi är att beslutsfattandet är decentraliserat till individen. Individen är själv medveten om sin nyttofunktion och kan därmed maximera den. I en planekonomi fattas besluten centralt och beslutsfattarna har i princip ingen aning om vad den enskilda individen egentligen föredrar. På sin höjd kan de försöka träffa medianindividens preferenser.

Där samtliga "fristående aktörer" i definitionen ovan utgör individer (jag tror att jag skrivit detta 10 ggr förrut också).

Alltså en nation bestående helt av enmansföretagare. Alla reagerar på prissignaler, åtminstone i egenskap av producent. Så fort två producenter samarbetar blir de en planekonomisk enhet.

Fokuset på anställningar leder till underliga konsekvenser för definitionen. Antag att alla som idag är anställda i svenska företag sa upp sitt anställningskontrakt och blev egenföretagare ("fristående aktörer") med sexmånaders kontrakt som rullas vidare. Från att ha varit en planekonomi övergår då Sverige då till att vara en marknadsekonomi. Om alla konsulter väljer att bilda bemanningsföretag och bli anställda där så går vi tillbaka till att vara en planekonomi. Med exakt samma verksamhet har vi hoppat fram och tillbaka mellan plan- och marknadsekonomi beroende på kontraktsformen.

Hur gör definitionen med kontrakt mellan företag, t.ex. en order att leverera x produkter under ett halvår? Så länge kontraktet gäller är ju inte parterna fristående utan bundna till varandra. Anställningskontrakt kan ju inte vara så speciella.

Din definition leder obönhörligen till slutsatsen (obs. stavning) att hela världen är en planekonomi. Inget fel med en sådan definition men vilken ökad förståelse bidrar den med? Hong Kong och Nordkorea är båda det enda möjliga, planekonomier.

Ja. Om de slår sig samman för att koordinera sin verksamhet utanför marknaden så är deras samarbete inte marknadsekonomiskt (även om det syftar till att i förlängningen kunna göra ännu större vinster på marknaden).


I detta exempel får vi en tillfällig 100% marknadsekonomi. Sedan binder de upp sig för att verka inom en icke marknadsekonomisk produktionsform. Att en person fritt väljer att sälja sig som slav gör inte att han är mindre slav efter transaktionen (utan att för den skull jämföra slavar med lönearbetare). Att de fritt väljer (t.o.m på marknadsekonomiska grunder) att producera under annan koordinationsform än den marknadsekonomiska gör inte heller att denna andra koordinationsform är marknadsekonomisk.


Jag vet inte om jag ser någon skillnad på att sälja en produkt som jag producerar imorgon mot att sälja en produkt jag redan producerat (så länge jag själv, och ingen annan, bestämmer hur den ska produceras). Men jag är inte säker - känns lite som en gråzon.

Såvitt jag vet så beslutar jag angående om jag ska dricka mjölk eller fanta till maten utifrån mina preferenser samt priserna på produkterna. Varför är inte detta ett exempel på marknadsekonomisk interaktion enligt min definition.

He he. Du är konsekvent din linje. Gillas. Verklighetsbeskrivningen, där exakt samma produktion klassas som marknads- respektive planekonomisk gillas också. Not.

Ja, du har rätt att ledet mellan slutkonsumenten och slutproducenten oftast inte är kontraktsbundet.

Rätt märkligt hur en planekonomisk produktion kan leverera till en marknadsekonomisk konsumtion. Det verkar inte värre än att det kan möbleras om i planekonomin. Icke-fristående aktörer kan på något sätt flyttas runt bland planekonomier utan att klassas som fristående på kuppen.

Aha-upplevelsen uteblir.

Jag använde det som ett begrepp för en seperation av stat och ekonomi.


Ja det är ju själva frågan. Varför ska vi ställa den fria marknaden ur balans, och svaret är ju att det är för att den fria markanden inte producerar de resultat man vill ha. Det är paradoxalt ett sätt att säga att vad vi efterfrågar är inte vad vi efterfrågar. Som att påstå att när naturen genom naturligt urval utrotar en djurart så gör den "fel" för det är inte resultatet naturen egentligen ville ha.

Ja, det är intrinsikalt fel, om vi ser ifrån vad naturen efterfrågar, det vill säga vad konsumenten efterfrågar. Vad vi ska göra är att lära oss att leva med konsekvenserna. Nog kanske en viss grupp av personer tycker att den fria marknaden inte fungerar för dem, typ folk som är dåliga, precis som gorillorna och pandorna inte tycker att naturligt urval fungerar för dem.


Nog kan de önska det, men motsvarigheten till malaria i ekonomin är kanske snarare någonting i stil med ett företag som konkurrerar ut ett annat företag i en annan marknad. När man ställer liknelsen ifrån en ekonomi till ett ekosystem så är människor inte längre konsumenter utan bara spelpjäser - på samma sätt som företag och andra producenter är idag.

Om ett svenskt företag idag kan anställa 200.000 personer för 1,50 kr/timme så skulle även jag kalla företaget planekonomiskt. Då kan man med fog konstatera att priser inte koordinerar planer.

Vad akademikerna bakom Geijers definition inte haft förmåga att se är de planer som företag *inte* kan genomföra när de verkar i en marknadsekonomi, där alla individer och företag planerar sin framtid och konkurrerar om begränsade resurser.

sovjet gick ju från att vara ett ekonomiskt efter och väldigtt krigsdrabbat land till att bara 43 år senare placera den första människan i rymden.