Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Under hela den tid som Billiga Andersson huserade på E-vägen 25 (1-2 år) användes lokalerna av alkoholister och missbrukare. Det förekom IV-missbruk, dygnet-runt-supande och blandmissbruk.

Och chefen (dvs Olausson) var definitivt blandmissbrukare. Han kombinerade alkohol, tabletter och amfetamin. Kombinationen av alkohol och amfetamin är fö klassisk. Alkohol och amfetamin balanserar varandra. Alkoholen dämpar oönskade effekter av amfetamin (spattighet och mani tex) och amfetaminet dämpar de oönskade effekterna av alkohol (trötthet och brist på kroppslig styrsel) och med hjälp av amfetmain kan man dricka längre. Kokainister tillämpar samma logik. Drar man ett par linor, kan man supa ett par timmar til ...

Att polisen skulle vara omedveten om att tunga missbrukare höll till på E-vägen 25, är helt otänkbart. Inte bara för att polisen noterade dessa missbrukare i juni 1984. De var aktiva innan 1984 och drog såklart till sig polisens intresse så fort de började använda Billiga Andersons lokaler.

Så fort det blev känt att da Costa var den styckmördade kvinnan vars kroppsdelar hittades i Solna, var det fullständigt självklart att gå husesyn hos Billiga Andersson. Det var självklart i aug 1984.

Utredarna visste detta och ändå gjordes det inte.

Tyvärr får vi aldrig veta var skon klämde. Vad/vem skrämde bort polisen?

Jag håller med att en del tidiga spår faktiskt pekade mot just denna lilla del av långa E-vägen. I vart fall borde polisen i större utsträckning ”knackat dörr” för observationer hos alla de intill liggande företagen vid FPL2 och följt upp Gladhs vittnesmål.

Att polisen behandla spåren som mer eller mindre kalla kan bero på att man följde opinionen, dvs hellre gick på att nagelfara läkarna och undlät sig riktigt polisarbete genom att tidigt följa de riktiga spåren.

Det har även framkommit i dokumentären att Polisen som ledde utredningen tom var kompis med den galna mamman och umgicks privat.

Det förvånar mig inte alls - vad hette den polisen?

Angående "Stig" (en av de missbrukare som jobbade på nr 25) ska det tilläggas att han hade en social grundpersonlighet. "Stig" var bra på att snacka, han var skärpt och han var känd för att vara charmig.

Med tanke på dessa egenskaper, hans tunga missbruk, hans ålder (han var ett 1 år äldre än BO), hans återkommande hemlöshet och hans kontakt med Vinof (de umgicks utanför jobbet) som kände BO, verkar det otänkbart att BO skulle kunna undvika honom.

Vinof umgicks även med "Robert" utanför jobbet och R var jämngammal med BO.

Vinof har själv sagt att R träffade BO och säkerligen träffade BO också "Stig".

BO bör ha träffat minst 3 av de missbrukare som höll till på nr 25.

Att dessa 3 missbrukare inte förhördes ordentligt på hösten 1984, är en skandal i skandalen.

Det bör vara Per-Åke "Pirre" Larsson som åsyftas. Han hade nära kontakt med C Allgén, men kom inte in i utredningen förrän vid "omtaget" efter Palmemordet.

Vad jag finner intressant med den hårdnackade motviljan att grundligt undersöka Vinof och hela Eugeniavägen 25 är att det skedde redan innan Härm och Allgén blev aktuella.

Det är som sagt obegripligt att man inte omgående tog sig en närmare titt på en plats där man visste dels att offret hade en personkontakt, dels att prostituerade och missbrukare uppehöll sig och som dessutom låg i direkt närhet av en fyndplats. Om bara en av dessa omständigheter förelåg hade man kunnat vänta sig undersökningsåtgärder. Nu fanns alltså tre.

Det är ingen som med säkerhet vet vem Beppan var, men en person som skulle ha varit placerad i fosterhem så sent som 1983 skulle ju ha varit just myndig 1984. Möjligen är det mindre troligt att en så ung person skulle ha umgåtts nära med en härdad missbrukare som da Costa.

Den aktuella Beppan skulle ha haft en syster som tidig sommar 1984 besökte USA. Om du tänker på en specifik person, vilket jag antar, kanske du vet om detta stämmer in på den du har i åtanke?

Ja oviljan att inventera Eugeniavägen 25 fanns LÅNGT INNAN polisen drog in TH i soppan.

Mycket intressant.

Om man vill spekulera ytterligare hade Vinof problem med just kriminella jugoslaver... Men det är kanske lite väl långsökt, som du själv skriver. Som jag har förstått det var dock den kriminella världen i Stockholm förhållandevis intim under 1980-talet så potentiella kopplingar kan ju ha funnits.

Ja, det är ju ett tydligt tecken på att det undermåliga polisarbetet inte berodde på tvångstankar kring Härm, utan hade någon annan orsak.

Av vad vi känner till utmärktes undersökningen av Eugeniavägen av en ofattbar saktfärdighet och slapphet. Du kan säkert korrigera mig om jag har missat något, men ur minnet kommer jag på följande åtgärder:

• Utskick av ett frågeformulär, med, av allt att döma, bristande uppföljning,
• förhör av Gladh,
• husrannsakan på en adress,
• fruktlösa försök till förhör av Vinof,
• förhör och konfrontation med SJ-växlaren efter att han själv tipsat om mystisk lastbil.

Detta trots att det kan ha funnits alla möjliga observationer av dumpningen av säckarna, eller kanske av Catrine själv om hon besökte platsen då hon levde.

SJ-växlarens sorti ur utredningen tycker jag tyder på att det inte bara var Vinof med anhang som lämnades därhän, utan hela Eugeniavägen och alla dess potentiella vittnen.

Vi ska även komma ihåg att det fanns en uppenbar ovilja i september 1984 att utreda det sista säkra vittnet arkitekten också, hans bil var det sista kända fordonet CdC satt i innan hon försvann. Hans bostad var även CdC:s sista kända sovplats.

I en normal utredning brukar man syna det sista vittnet men här har man förbigått denna regel. Två förhör var allt. Inte speciellt tillfredsställande.

Allt detta ägde rum innan TH drogs in i utredningen.

Att den segdragna men detaljerade undersökningen av Eugeniavägen (enkäter förhör poliser på plats sökhundar osv) löpte parallelt med det falska spåret (TH Rajs mytskapande osv) tycker jag är extremt intressant.

När TH anhölls var undersökningen av Eugeniavägen i full gång.

Gladh förhördes i november. Och i november visste polisen allat som behövdes för att göra en husrannsakan. För att göra en husrannsakan hos missbrukare på 80-talet, behövde polisen egentligen ingenting på fötterna. Man gjorde hur fan man ville, när man ville och var man ville.

Hade utredarna velar sparka in dörren på Billiga Andersson, hade Vinof, Ekman och R:s pappa accepterat det. De hade inte haft ett skit att säga till om, oavsett hur beslutet såg ut och vad lagen sa.

Allt var dukat och klart på vintern 1984 men plötsligt tas det vansinniga beslutet att anhålla TH, istället för att fortsätta jobba med Eugeniavägen.

Det uppstod säkerligen ett problem, ett problem som polisen inte ville ta i och diskutera offentligt.

En sådan här sjuk tvärvändning måste ha djupa orsaker. Jag köper inte den vanliag förklaringen: TH:s fd svärfar pratade skit om honom och ett gäng polisen tyckte illa om TH.

Det räcker inte för att haffa någon för ett styckmord.

Det nog inte TH man var ute efter. Anhållandet var nog snarare en bieffekt. Jag tror att man anhäll TH för slippa jobba vidare med ett annat spår.

Det guldmaterial som man hade, är verkligen inte normalt att släppa.
Vilken utredare skulle inte bli superglad över att hitta personkontakten Vinof och ett gäng missbrukarei i tjugoårsåldern, 70 meter från da Costas kvarlevor?

Det var något riktigt ruttet som händer i utredningen på hösten 1984.

Att BO hade ärenden på Eugenaivägen vid flera tillfällen, är lika säkert som amen i kyrkan.
Eugeniavägen var ett tillhåll för bostadslösa, missbrukare och prostituerade.
BO var både bostadslös, missbrukare och prostituerad, i ung 10 år.
Hon kände dessutom Vinof, hon hade flera kontakter i Vasastan, hon växte upp i Solna och bodde på HGV i Vasastan.
Att BO skulle kunna undvika Eugeniavägen, är otänkbart.
Ändå nämns inte BO:s relation till Eugeniavägen i ett enda förhör, polisen ställer inga frågor om BO:s relation till Eugeniavägen och ingen artikel eller bok nämner BO:s självklara koppling till gatan där hennes kroppsdelar dumpades.
Efter 41 år har ingen brytt sig om denna koppling överhuvudtaget.
Det är fullkomligt otroligt, särskilt med tanke på Gladhs vittnesmål.

Som costa-mop nämnde var det polisen Per-Åke "Pirre" Larsson som privat umgicks med mamman. Han kom dessutom direkt ”från gatan” och hade aldrig ens bedrivit någon mordutredning innan denna.

Man ska nog inte heller förglömma att Rajs prestigekarusell i början av fallet verkar toppridit både åklagare och polis sunda förnuft . Han peka rakt mot THs och följaktligen sedan TAs, vilket blev en ren ostoppbar snöbollseffekt.

Av det som framkommit av CdCs sista dagar, efter hon sovit ruset av sig i flera dagar och sen lämnat Jörgens lägenhet, var att hon förmodligen var på jakt efter droger och CB kommer här in i bilden på något vis.

Om nu CB sa att hon var med honom på fredag/lördag, och kanske några till, är det inte alls omöjligt att det är med just en eller flera av de missbrukarna du nämner.

Man undrar var detta stället var? I en lägenhet i stan? Eller kanske i tillhållet i ”röjarhuset” nedan Västra Skogens strand efter Pampas som ”Dojjan” nämnde? Har CB någonsin sagt?

Vi vet dessutom att det förekommer en uppgift i utredningen att BO vid tiden skulle hängt med en ”nymuckad” kille (Robert passar väl in här som just var frisläppt på onsdagen om jag inte missminner mig). Inte alls konstigt om det då blev lite fest på helgen. Robert och Stig hade pengar, ställe att hänga på och CdC kontakter för droger där bla CB troligen ingick. Helg borde dessutom innebära merförsäljning av droger för CB? Och inte hemma i soffan.

Våldskapitalet lär varit så pass högt hos S & R att man höll käft om man visste något om saken.

Och tyst har det förståligt länge varit.