Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Aha... Norrtulls hotellhem drevs av en stiftelse.

Hotellhemmen sköttes nog av en stiftelse, som var knuten till SOC.
Det jobbade bla SOC-personal på dessa hotellhem.
Sparade uppgifter är nog 100% sekretessbelagda. Det är stängt där, tyvärr.
Ligger da Costas boendeuppgifter i ett offentligt arkiv, är det låsta i minst 40 år till...
Och stiftelser lär ju inte slänga ut uppgifter heller. De har inget skäl att göra det.

Man slutar aldrig förvånas över alla frånvarande vittnen. Var är busschaffisarna?
Det räcker med att kasta en blick på en SL-karta för att bli fundersam.
Buss 58 bör ha strukit förbi precis vid FP2. Som jag fattat det, stannade bussen och vände vid Norrbacka/Vanföreanstalten. Där fanns en vändplan.
E-vägen var inte bred, kanske 4 meter max. Det bör betyda att bussen passerade 3-5 m från FP2 i sju veckor, utan att nån reagerade, om man ska tro på polisens historia. Verkar helt orimligt.
Det fanns fö en massa alkisar på E-vägen (antagligen inte bara på nr 25). Man får förmoda att de var fulla och/eller bakis och tog bussen till sina polare och jobb osv.
Eller antog polisen att INGEN tog buss 58 och gick från Norrbacka till husnummer nära FP2?
Var det verkligen inte en enda människa som gick förbi och kände stanken under sju veckor?

Fantastiskt som sagt var ...

Visst gick det en buss till Norrbacka, som var hem åt flera olika aktörer i början på åttiotalet.

Och DN intervjuade sköningen JM som körde buss 58. Vid Norrbacka fanns det tid för en cigg eller ett pipstopp .... detta skedde 1983.


Att det pågick någon form av verksamhet i Norrbackahuset mellan 15/6 och 7/8 1984 får man förmoda.
Att både bussförare och anställda i Norrbackahuset fattas i utredningen känns inte helt oväntat.

Att vår gärningsperson var nattaktiv, är rimligt att anta, eftersom hen undvek bussen, som bör ha susat förbi FP2 flera ggr om dagen, från morgon till kväll. Men det visste vi väl redan .... På vägen mot Roslagstulls sjukhus bör det dessutom ha gått lite trögt och långsamt. Bussar axar inte så snabbt = mycket tid att se konstiga saker och känna konstiga lukter .....

Konstigt förresten, att ingen föreslagit att gärningspersonen åkte buss ....

Rättelse:

Chat Noir låg på Döbelnsgatan

Sexorama låg på Västmannagatan nära Hotell Gustav Vasa.

Sexorama var dessutom en porrklubb, inte en bordell. Ingen sexförsäljning ägde rum där, i vart fall inte öppet.

Hotell Gustav Vasa är dock intressant ur den aspekten att da Costa bodde där med Raine i april 1984 när han muckade, hon fick även besök på sitt hotellrum av en något äldre 54 årig läkare som var audiolog om jag minns rätt och han väckte liv i henne efter att ha blivit uppringd när hon kollapsat. Samma läkare hade även bjudit hem henne till sin bostad 1983. De båda hade träffats på Malmskillnadsgatan via da Costas prostitution.

I flera år har det varit diskussion om sexklubbarnas olika adresser. De bytte namn och är knappast föremål för allmänhetens intresse i flera decennier. Inte konstigt att det blir förvirrat. De flesta fakta har försvunnit i tidens sand.

Tur då att SVD och DN har enorma arkiv, som har material från 1890 till 2022. Bara att skriva valfri sökterm i rutan och scrolla. Skriver man tex Chat Noir, kan man läsa klubbens alla annonser. Och år 1984 angavs adressen Västmannagatan 61 i DNs annonsdel. Klubben hade ny kvinnlig ägare tydligen.

HGV låg på innergård, på nr 61B. Chat Noir bör ha legat på samma innergård.

Tack vare DN vet vi också att HGV var nyrenoverat på sommaren 1984. Ett enkelrum kostade 190 kr.

Jag har postat nya grejer senaste veckorna och tänkte att de jag brukar debattera med, bör veta var jag plockat vissa uppgifter.

Jag kan tillägga att delgivningar skedde i dagstidningar, när någon var svår att nå. Och därför vet vi att bla Saba S var delgiven på nittiotalet. Det stod i DN. Vi vet också att Roberts pappa inte betalade hyran, eftersom han delgavs i DN, angående hyresskulder. Detta skedde 1984, om jag minns rätt.

Vi vet nu också namnet på en chaufför som körde buss 58 till Norrbacka men han är väl död nu, som alla andra.

Felparkerade och bortforslade bilar rapporterades fö i DN. Så det går att se exakt var bil X stod för 40 år sedan. Om Vinofs folkabubbla forslades bort från Kocksgatan 20 den 11/10 år 1983, kan vi se det i DN, om vi har tur. Bara ett påhittat exempel.

Tidningarnas nätarkiv är fantastiska.

Det går tom att läsa förnamnet på kvinnan som var kontaktperson på Chat Noir på våren 1984.

En guldgruva för er som har tid och förstånd.

Om ni skulle hitta något av värde där, skicka mig PM.
Jag ska hålla mig från tråden, eftersom trollet är tillbaka.

Jag är öppen för det mesta men inte p-störda troll.

/E

Det finns en tråd om gamla porrklubbar i bla Stockholm. De som skriver där har bra koll.

(FB) Nostalgitråden om porrklubbar och porrbiografer i Sthlm (/mod)

Jag har själv besökt Sexorama på Västmannagatan och Chat Noir på Döbelnsgatan när jag var mycket ung. Men du kan väl posta skärmdumpar av annonserna? Det är fullt möjligt att klubbarna bytte namn och regi på 80-talet.

Da Costa jobbade förövrigt aldrig på några porrklubbar men du verkar av oklara skäl försöka skapa någon sorts koppling mellan henne och och porrvärlden trots att den huvudsakliga anledningen till hennes sexförsäljning var att hon gick på kostsamma droger.

Jag har säkert nämnt detta; och det är härmed fritt fram för er att göra er lustiga på min bekostnad, men jag har alltid haft en gnagande misstanke om att Vinof var en polisinformatör; och att detta var något man var mycket förtegna med; och denna vetskap var starkt begränsad, även inom polisen.

Det är inte helt ovanligt, i brottsfall jag läst om som skett utomlands, att olika grupper/rotlar av poliser börjar motarbeta varandra.
Kanske delgav Vinof vissa poliser viktig information gällande den undre världen/narkotika; där det ansågs helt enkelt mer värdefullt än ett uppklarat brott begått mot en prostituerad?

Jag har länge haft en olustig känsla att det fanns en koppling- i alla fall gällande känslig information- mellan Vinof och en viss grekisk heroinlangare, tillika mördare; som hade en besvärande politisk dimension.

Det kan vara en av få rimliga förklaringar till att Polisen plötsligt verkade släppa alla de uppslag man hade. Det är inte helt osannolikt att utredningen medvetet styrts i fel riktning. Det kan också mkt väl ha funnits någon tung hållhake från Vinof eller någon i det sällskapet. Det skulle ju knappast vara första gången en polis var insyltad i prostitution eller droger

Det märks att du inte läst förundersökningen. Man har redan tidigt i september 1984 börjat beta av personer som kunde misstänkas för inblandning eller ha uppgifter som var av betydelse. Man har förhört men även gjort husrannsakan hos flera äldre läkare som tidigare haft kontakt med da Costa. Men en av anledningarna till att man började titta närmare på obducenten var att han fanns med i ett fotoalbum med kända torskar och en av de prostituerade sa sig känna igen honom som den man som överföll henne i ett trapphus på Östermalm hösten 1983. Utpekandet kom alltså blott ett år senare, då borde väl minnesbilderna ha varit relativt färska?


Det kan väl istället kanske bero på de märkliga uppgifter som framkom i förhöret med det sista vittnet arkitekten? Han hade besök av da Costa i anslutning till hennes försvinnande men samma dag som hon gick upp i rök så besökte han en sammankomst norr om Stockholm och där var även den sk. obducentens granne med som var hör och häpna polis. Lars Borgnäs har redogjort för alla dessa turer i sin bok om da Costa fallet. Utredningen kan i teorin alltså ha styrts i fel riktning? Du har med andra ord kanske rätt?



Vinof var väl ingen polis utan flyttkarl och glad i alkohol mm? Är inte det rätt märkligt att han hela tiden dyker upp som gubben i lådan trots att det istället var arkitekten som da Costa besökte innan hon försvann spårlöst?

Eremona,
Jag skulle väcka liv i mitt tidigare förslag: vad skulle förmå ”Robert” att dela med sig av sina minnen och förehavanden under det vilda 80-talet?

Jag föreslog tidigare att erbjuda honom betalning (hyra tex), men du, som faktiskt varit i kontakt med honom, indikerade att intresset var (minst sagt) svalt.

Ett erbjudande om medverkan i en uppsats om missbrukarmiljön i Stockholm under tidigt 80-tal? Det måste väl finnas något som man kan locka karln med?

Det är en mycket bra teori.
Helomvändningen som polisen gör på hösten 1984, är högst anmärkningsvärd. Den hade säkerligen internpolitiska skäl. Och polisens envisa mörkande av Vinofs förhör, får sin förklaring. Man ville inte att allmänheten skulle se det, punkt. De offentliga skäl man anfört är bara trams. Resten kan vi ta i PM.