Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Inga naturliga kontaktytor?

Båda två tillhörde ju läkarkåren i Stockholm på Sabb respektive SRS och de båda var dessutom tidigare arbetskollegor på SÖS, måste man nödvändigtvis arbeta på samma arbetsplats för att ha något som kan kallas "naturliga kontaktytor" ?

Och vad är det som säger att kontakten alltigenom måste ha varit superhemlig?

Under den så intressanta Pingsthelgen 1984, närmare bestämt på pingstaftonens morgon så var det en okänd man som ringde och sökte allmänläkaren enligt hans dåvarande fru, samtalet var dock tydligen så pass hemligt så att allmänläkaren samtalade med den okände mannen bakom stängd dörr, ja allt enligt exfrun då som kom ihåg denna något märkliga händelse i polisförhören till skillnad från sin make, man kan alltid undra vem det var som ringde och varför samtalet hölls bakom stängd dörr?

Men visst, det finns inga direkta bevis för att dom hade kontakt under 1984, fru Olsson är väl det enda vittnet som har anmält och vittnat om att hon sett läkarna tillsammans?




Ok, om vi utgår ifrån teorin om arkitekten som möjlig GM så ställs vi inför detta: Hade arkitekten hade de nödvändiga anatomiska kunskaperna för att genomföra en så pass väl genomförd styckning?

Eftersom personen eller personerna (?) som styckade da Costa gjorde i princip allt för att dölja dödsorsaken så ställs man inför den oundvikliga frågan, klarade verkligen arkitekten av att genomföra allt detta helt ensam eller fick han kanske hjälp av någon okänd person (-er) som hade de nödvändiga kunskaperna?

Det bör dock påpekas att det har faktiskt existerat en tredje man i polisens arbetshypotes, och chefsåklagaren AH ska även ha frågat modern om detta i TR1, ingen vet dock vem denna man var och det är självfallet upp till var och en att spekulera och komma med egna teorier, dock tror jag att vi nästan kan utesluta en person som exempelvis "Vincent" helt och hållet?

http://s1033.photobucket.com/user/da...jtzfd.jpg.html

(det fetade)
Men kan det inte vara da Costas huvudavskiljning som Stone tog upp på seminariet, hennes skalle blev ju faktiskt också avlägsnad?

Lambertz väldigt knapphärdiga information på sin blogg lockar kanske till förväxling här, det var kanske inte AN:s huvudavskiljning som togs upp på seminariet utan da Costas?

Och Stone har kanske läst domen från TR och de omdebatterade domskälen?
Däri kan kanske förklaringen ligga?

Lambertz borde givetvis komma med en utförlig förklaring om vad som egentligen sades på seminariet och vilken deltagare som sade exakt vad?

Lars Borgnäs sökte ju en gång Lambertz stöd, i syfte att TH ännu en gång skulle sättas dit (läs: justitiemördas) för Catrines död. Men kammade noll där.
Kan inte du prova att få hjälp av GL nu- med att göra en ny raid mot de två läkarna? Kanske kan GL räkna ut, att sannolikheten för att de är oskyldiga är ganska så låg?

Både Sabb och Karolinska är stora organisationer. För en utsökt satir över stora organisationer så rekommenderar jag bröderna Strugatskijs Sagan om trojkan. Du kan alltså arbeta ett helt liv på Sabb eller Karolinska och bara vara tumme och du med en handfull personer.

Sedan så har vi den där pinsamma detaljen att dottern pekade ut da Costa på det gamla fotot som hade valsat runt i massmedia.

Vill du inte svara på frågan?

När har du ifrågasatt polisens vilja att identifiera fingeravtrycken? Hur stämmer ditt påstående om polisens ovilja att identifiera dom där fingeravtrycken överens med att du trodde att dom redan var identifierade?

Som jag sagt tidigare finns ingen anledning att debattera med dig, men läs förhöret med Koorti från Attunda 2009 här nedan (vilket du blivit serverad tidigare men uppenbart inte förstår vad det står där). Det blir mitt sista inlägg i det här ämnet.
https://www.flashback.org/leave.php?...tin%2520Koorti

För att göra det lite enklare för dig gör jag ett utdrag, fetningen är min:

Den här delen ovan gäller identifieringen men senare i förhöret kan du läsa om viljan från RPS att vilja hjälpa till.

Har gått igenom Sveriges största informationsplats om fallet Catrine da Costa och har upptäckt en rad fel under avdelningen om arkitekten.

Da Costa blev inte utsparkad av arkitekten ur dennes lägenhet i juni -84 som arkivet hävdar utan detta skedde den 21 mars, det kan också tilläggas att i juni träffade hon arkitekten dagligen under perioden 5-10 juni och det finns inga uppgifter om att han sparkat ut henne denna månad, hon sov t.o.m hos honom ett par nätter innan hon försvann och allt detta sammantaget ger arkitekten en unik och central plats i slutskedet av offrets liv.

Avlämningen vid restaurang Sju sekel vid Kungsträdgården ska enligt arkitektens vittnesmål ha ägt rum på pingstdagen den 10 juni 1984 ca kl 10:15, inte den 11 juni som arkivet hävdar.
Själva tidpunkten för avlämningen räknades tydligen ut genom att arkitekten gick tillbaka i tiden sett från ankomsten till sammankomsten med bekanta i Uppland, det är ingen superexakt tidsuppgift alltså som figurerar i utredningen och man kan alltid tillägga den ytterst märkliga "felkörningen" via Täby till träffen med diverse bekanta i Uppland, hur lång tid tog felkörningen egentligen?

Och visst har arkitekten en central del i da Costas sista dagar i livet, att träffa ett offer dagligen i nästan en vecka innan hon går sitt öde till mötes måste betecknas som anmärkningsvärt och inte minst viktigt när man diskuterar detta fall, om det är någon annan skribent här i tråden som är av annan uppfattning så visa då gärna upp ett annat "vittne" som träffat henne lika ofta de sista dagarna?

Och det fanns minst en polis som tycks ha misstänkt arkitekten för någon form av inblandning, denne polis var tydligen den som skötte de två korta förhören med arkitekten i september 1984? Det hela gick tydligen ut på att polisen tyckte helt enkelt att arkitekten var intressant att gå vidare med efter de två förhören i september men de andra utredarna var inte intresserade, obducenten hade ju dykt upp som gubben i lådan och då lades allt fokus på honom och arkitekten försvann in i "glömskan"

Det påstås också i arkivet att arkitekten "samarbetade" med polisen, varför hörde han inte själv av sig till polisen då när han av en prostituerad kvinna fick veta att da Costa hittats mördad och styckad?
Kvinnan tyckte förresten att det var konstigt att han verkade ovetande om den hemska händelsen.

Att medverka i två ynka förhör den 3 och 10 september 1984 och svara på frågor om sin kontakt med offret plus ytterligare frågor om den 31/8 -84 polisanmälda incidenten med strypsnaran och kniven kan väl knappast betecknas som ett fullt genomfört "samarbete" med polisen?
Arkitektens minnesluckor var också rätt så genomgående i det sista förhöret trots att den märkliga incidenten ägt rum bara tio dagar innan förhöret?

Om man ska vara ärlig så tycks arkitekten av förhören att döma ha lidit av enormt dåligt minne med tanke på att förhören hölls så pass kort tid efter händelserna i juni och augusti?

Arkivet verkar annars hålla hög klass förutom ovanstående märkliga missar men hela fallet Catrine da Costa är ju omgett av en rad häpnadsväckande missar så alla är nog rätt så härdade vid det här laget


http://webcache.googleusercontent.co...&ct=clnk&gl=se

Okej datumen var fel, det är ändrat nu.


Du vet ju inte när da Costa dog, så hur kan arkitekten ha "en central del i da Costas sista dagar i livet"? Det kan ju lika gärna vara någon annan?




Kontakten med arkitekten skedde relativt tidigt, i början av september om jag minns rätt, bild och namn på Catrine gick ut i media i mitten av augusti. Det är inte säkert att arkitekten var helt medveten om vad som hänt da Costa. Flera andra personer som kände da Costa hörde inte heller av sig efter att de rimligen borde vetat att C var död. Vad det bevisar är en annan sak. Vissa personer i da Costas närhet som tex TÅ var helt ovetandes att C var död när de kontaktades. Minns inte riktigt hur kontakten med Anckers skedde, enligt uppsatsen var det polisen som kontaktade mannen.



Med samarbeta menar jag att arkitekten berättade för utredarna vilka da Costa träffade, kunder alltså, samt om en läkare som skrev ut läkemedel. Sen hade kanske inte fler förhör gett så mycket, att förvänta sig ett erkännande av ett så grovt brott utan bevis är kanske tveksamt. Däremot borde lägenheten och fordon granskats noggrant, och flera andra personer i da Costas närhet, där är vi nog överens även om jag nu inte lutar åt just arkitekthållet vad gäller möjliga gärningsmän.


Han förlitades sig väl mycket på information ur dagböcker, sen var väl karln rätt gammal också och söp till rätt ofta?

Jaså, vem då om man får fråga?

Utredningen är ju inte direkt nedtyngd med trovärdiga vittnesmål eller personer som sett henne traska runt i Stockholm livs levandes efter det sista mötet med arkitekten, om da Costa träffar arkitekten dagligen 5-10 juni så borde väl han ändå inta en unik särställning bland de personer som da Costa träffade de sista dagarna hon var i livet?
Självklart vet ingen exakt när hon dog men det är ändå väldigt tomt på personer som ska ha sett henne i livet efter den 10/6 -84, det borde vi ändå kunna enas om?




Det första förhöret med arkitekten ägde rum den 3 september och det var på polisens initiativ, man hade tydligen funnit hans namn i socialförvaltningens papper eller nåt liknande om jag minns rätt, da Costa var ju skriven där ett kort tag i mars månad då hon faktiskt bodde hos arkitekten.
Det märkliga är dock att arkitekten själv kontaktade ju aldrig polisen när han fick veta av den prostituerade "Eva" att da Costa hittats mördad och styckad under sommaren, borde ändå inte arkitekten ha kontaktat polisen då?

Var han rädd för att bli inblandad i utredningen?




da Costa berättade inte så mycket om sina kunder likt de andra prostituerade kvinnorna, det var nog närmast en oskriven lag att inte snacka om vilka sexkunder som köpte kvinnornas tjänster, rykten sprids snabbt och en viss "tystnadsplikt" ingick nog rätt så säkert i detta yrke?
Och visst borde man ha undersökt arkitektens lägenhet eftersom da Costa var på besök där väldigt ofta i juni -84 och det är här som arkitekten intar en unik särställning bland de personer som träffade da Costa innan hon dog, det är väldigt svårt att finna någon annan misstänkt GM som offret bevisligen ska ha träffat lika ofta i juni månad än just arkitekten, finns det några såna personer överhuvudtaget?




Han drack tydligen så mycket vid vissa tillfällen så att han ibland drabbades av stora minnesluckor, vid förhöret den 10 september -84 så kom han inte alls ihåg kniven och strypsnaran som han bar på Malmskillnadsgatan den 31/8, borde inte en person som bär på såna här farliga föremål på en horgata utredas enormt mkt mer noggrant med tanke på att han faktiskt kände och "umgicks" med offret?
På dig låter det förresten nästan som om arkitekten var 95 år gammal och sängliggandes pga sjukdom, så var inte fallet.

Om man nu inte heter Monika eller Vincent/Vinoff...

Kul förresten att du skriver "umgicks". Umgänge räknas visst inte om det är en hora. Horor räknas aldrig.

Du lyfter ju själv fram att arkitekten inte kontaktade polisen, det kan mycket väl finnas fler eller hur som inte ville bli indragna? Poängen är att ingen vet vem sista vittnet är.


Den här "Evas" uppgifter behöver inte stämma, finns det trovärdiga skäl att tro på hennes information? Hur vet du att hon talar sanning och inte misstar sig? Visa gärna förhöret med denna kvinna.


Ingen av oss har läst förhören eller vet exakt vilken information arkitekten överlämnade till polisen, men det stämmer nog att arkitekten inte kände till så mycket om C:s bekantskapskrets eller kunder, där får jag backa. Men han kände till "pillerdoktorn" som Catrine kände i februari 1984. Om denne doktor var kund också verkar lite oklart i materialet, kanske för att skydda läkarens privatliv eller liknande...


Problemet var ju att man inte utredde ordentligt, eller kartlade Catrines bekantskapskrets bättre så man fick reda på vem som verkligen var den sista personen som hade någon form av kontakt med C. En del av de bekanta ljög sannolikt också för att slippa bli inblandade eller höll sig undan. 1984 fanns uppgifter som pekade på att C levde efter mötet med arkitekten, vilket gjorde att mannen inte sågs som en prioritet.

Åtskilligt tyder trots allt på att arkitekten verkligen var det sista vittnet, om vi bortser från Ragnars fyllesvammel och Sabas dimmiga minnesbilder så återstår inte mycket, du kan ju inte framtvinga att det möjligtvis fanns fler helt okända vittnen bara för att arkitekten inte kontaktade polisen först utan för att det var polisen som fick tag i honom?


Har gått igenom en väldig massa förhör och annat i förundersökningen men har inte kunnat finna "Evas" förhör än men vi kan ju alltid lita på Borgnäs, tror knappast att han medvetet skulle fara med osanning och dessutom nämna detta i sin bok om det inte stämde.

Ni som tror på läkarnas absoluta oskuld och att dom är offer för ett justitiemord har ju också ett guldläge här, arkitekten kan ta emot hela stöten, varför har ni inte tagit den här chansen när det har uppdagats information som visar att arkitekten aldrig utreddes trots en rad motsägelsefulla punkter som inte var till hans fördel?


Eftersom da Costa trots allt verkar ha månat om sina stamkunder och inte lämnat ut deras namn till bekanta, vänner och andra sexkunder så är det inte undra på att arkitekten inte visste mycket mer om hennes kontakter med läkare förutom den där pillerdoktorn som höll till i Spånga eller Solna (!), helt säker kan vi dock inte vara, förhören med arkitekten är väl fortfarande sekretessbelagda?


Om vi utgår ifrån ett scenario som säger att da Costa levde efter mötet med arkitekten den 10 juni så finns det ju samtidigt ingenting som motsäger en teori om att hon kan ha träffat honom igen fast denna gång så skrevs kanske inte mötet ned i arkitektens dagbok/alternativt så raderades uppgiften om ett sista möte?

Arkitekten lämnade inte Sverige förrän vid midsommar så det fanns alltså gott om tid att träffa da Costa igen om hon nu överlevde pingsthelgen 1984?