Daddys, Slutstriden har börjat....

Hans historia är intressant eftersom den är en personlig redogörelse för hur det fungerar vid vårdnadstvister där mannen självklart och av princip är den som har felat. Den värsta synden en man kan göra är nämligen att kräva umgänge med sitt barn. Om det inte förhöll sig sig så skulle inte denna tråd varit så lång.

Vilket väl summerar rätt bra hur vissa resonerar här. Det skrämmande är att socialtjänsten agerar på samma sätt. Logiken är följande: hmmm, vad känner jag för daddy? Jag tycker han verkar vara en otrevlig typ, det säger i alla fall dotterns mor. Okey, vi avstänger hans möjlighet att träffa dottern. Det blir bra.

Förhöret ligger utlagt i tråden. Har du inte läst tråden?

Vilka argument är det du syftar på? Jag har haft en diskussion med HvS angående3 tolkningen av några få rader ur tingsrättens beslut, vi har också diskuterat andra fall HvS länkat till och om de är jämförbara eller ej...HvS gjorde det ödesdigra misstaget att använda ett ord under diskussionen som drog igång hela cirkusen igen, och det av någon annan än HenrikJ och som drog in HenrikJ igen.Fram tills dess gick det utmärkt att diskutera meningsskiljaktigheterna utan att dikutera detaljerna i det flickan berättar i förhöret.

Diskussionerna de senaste dagarna har gällt om soc och tingsrättens agerande har stridit mot oskuldspresumtionen, om man lägger en skuld på daddy de inte har rätt att göra eftersom åtal är nedlagt. Det intressanta är att det finns liknande fall där man klart kan tycka att soc trampat över sin befogenhet och åsidosatt åklagarens utlåtande om att det inte fanns någon anledning att misstänka brott...och här har mitt intresse legat. Jag tycker absolut att det är intressant att diskutera var gränserna går och fundera på var man själv vill att de ska gå, och nu talar jag om myndigheternas inblandning.

Faktum är att de allra flesta är inte alls särskilt långt ifrån varandra när det gäller inställningen till hur myndigheterna skulle agera initialt och fortsättningsvis, variationerna är väldigt små. Skillnaderna är större hur man vill att det ska se ut idag, men det beror just på inställningen till hur man vill att myndigheter ska agera och det är dessa meningsskiljaktigheter som är intressanta.

Sen vill jag tillägga att det är en hel del OT som blivit raderat, bla alla dessa inlägg som drar upp detaljerna ur förhöret och HenrikJs inställning (detta när HenrikJ inte själv dragit upp det) medan HenrikJs inlägg ligger kvar eftersom de håller sig till ämnet.

Jag personligen gjorde väldigt klart för HenrikJ vad jag anser om hans sätt att diskutera och tolka dessa delar längre bak i tråden och jag har ingen lust att återupprepa eftersom det bara resulterar att han ska svara och kommer med ännu mer när han ska förklara varför han tycker som han gör...

Varför skulle man inte kunna diskutera "detaljerna" i förhör och annat material i tråden?
(typ som innehållet i förhöret som ligger HÄR)

Det är just detaljerna som Daddys anhängare inte vill ska diskuteras eftersom detaljerna oftast är det som behövs i en diskussion som blir mer och mer polemisk och ideologisk och positionerad och mindre skarp. Daddys anhängare vill inte att man skall känna till detaljerna. Det är därför de gör allt för att försöka tysta de som ändå vill diskutera dem genom att stämpla dem som "pedofiler".

1.Jag är inte rädd för Daddy.
2. Jag har inga pedofila böjelser.
Henrik J har knappast någon fanclub här, tvärtom är det många som invänt emot att han dragit upp detaljer ur förhöret alldeles för ofta. En gång i tiden ville Daddy att man skulle diskutera detaljerna ur förhöret, han la ut det på nätet och hävdade att dotterns berättelse kom sig av att hon blivit indoktrinerad (av mamman och mormodern) och av förhörsledare som ställde ledande frågor. Dottern skulle slippa utsättas för kränkande förhör. Detta gällde inte bara hans egen dotter, utan han menade att i princip alla sådana förhör, i synnerhet på Barnens hus, handlade om att manipulera barn, att uppmuntra till falskanklagelser och sätta oskyldiga män i fängelse. Det var ett generalangrepp, och liksom några andra debattörer på nätet hävdade Daddy att det förekom en massavskiljning av barn från fäder, mängder av oskyldigt dömda, ett systematiskt justitiemord.
Påståendet att dottern skulle ha blivit manipulerad av mamman (p.g.a att hon själv blivit utsatt för övergrepp som barn, spekulerade Daddy, det har jag ingen aning om ifall det är sant eller ej, men incestoffer tillhör inte direkt Daddys favoriter; det har skrivits mycket föraktfullt om sådana i den bloggen) och av mormodern, som utmålats som ondskan själv i Daddys blogg, tycker jag inte har gått att bekräfta någonstans, varken i förhöret med flickan eller någon annanstans. En befogad oro och en befogad utredning är vad jag har funnit.
Förundersökningen är av allt att döma totalt nedlagd, bordlagd, den är historia nu. Något brott kunde inte konstateras. Däremot borde flickans berättelse tas på allvar, som ett exempel på olämpligt gränsöverskridande. Självklart är detta inte flickans ansvar. Men tills vidare är det bra att umgänget sker med kontaktperson.
DI har prickat Daddy för att han la ut förhöret på nätet, och han har också plockat bort det. Därmed borde diskussionen om det upphöra. Att den trots allt inte gör det tror jag beror på att många uppfattar daddys blogg som fortsatt obalanserad och aggressiv.
Egentligen borde frågan hållas mer principiell: även de som är totalt övertygade om att daddy är en mycket bra förälder utan något som helst olämpligt beteende och utsatt för en komplott av det sociala i konspiration med en mamma och en mormor, borde kunna ställa sig frågan om själva generalangreppet på de samhälleliga institutionerna. Bjästafallet var ju ytterligare ett exempel: tingsrätt, hovrätt, Uppdrag granskning m.fl underkänns av en bloggare som lobbar för att underkänna rättsapparaten och sälla sig till pöbeln som flickan i Bjästa blev utsatt för. Det är vidrigt och jag tror att många har kvar ett starkt obehag efter detta.

Tack för en mycket bra sammanfattning, Kimbo7. Det finns en frågeställning som alltid kommer bort i allt detta men som jag tycker är extremt viktig. Varför skulle en statsfeministisk sammansvärjning vilja sätta oskyldiga fäder i fängelse och beröva män deras medborgerliga rättigheter? Vad vore poängen? Vem skulle det gagna? Det är så långsökt det kan bli. Det vore så idiotiskt kontraproduktivt att jag faktiskt tror kvinnor är för smarta för att ägna sig åt såna dumheter.

Av hänsyn till flickan.

Frågan är om du egentligen ömmar för Daddys barn. Det bästa vore kanske isåfall att inte alls delta i diskussionen om honom? Om ingen skrev om honom skulle ju diskussionen försvinna i alla fall från Flashback. Samtidigt ,om jag förstått det rätt, är du en av dem som från ett tidigt stadie varit pådrivande i ämnet.

..Sedan kan man ju fråga sig om det bäst gynnar barnen att sopa över och inte beröra känsliga frågor som ju eventuellt gränslöst beteende från förälderns sida är ? Jag tror inte det.

Sen är frågan, hur skall man hålla en diskussion som är en konkret diskussion om en specifik individs vårdnadstvist på ett "principiellt plan" som vissa av er efterlyser?

Om Daddys anhängare beskriver tingsrättens beslut som obegripligt, eller Daddy som någon som aldrig gjort något fel, är det väl svårt att bemöta detta utan att hänvisa till detaljer? Som t ex olika utlåtanden, förundersökningar, intervjuer mm?

Det självklara svaret på frågan är naturligtvis att det kan man inte göra oavsett vilken enskild tvist man diskuterar, och i synnerhet inte Daddys tvist med alla dom ingredienser den innehåller. Det finns inget annat alternativ än att gå in i sakfrågor, helt självklart.

Jag tycker nog man kan diskutera dem, åtminstone det principiella innehållet.

Att det publicerade förhöret (avskriften av...) kan tolkas lite hur som helst och tas för intäkt för lite vad som helst är väl alldeles uppenabart.

Av formerna och frågemetoden kan man blott dra slutsatsen att man inte kan hämta några som helst tillförlitliga data ur vad som sägs i förhöret. Åtminstone om man bemödar sig med att beakta den forskning som finns på området. Det går helt enkelt inte att använda förhöret för att dra några som helst slutsatser om vad som inträffat i verkligheten. De uppgifterna måste helt enkelt lämnas utan beaktande.

Jo, en andra slutsats är möjlig också: många människor låter sina fantasier härja fritt och innehållet i frågorna stimulerar uppenabarligen mången kreativ nerv.

Det är bekymmersamt, tycker jag, att eventuella brott mot barn tillåts behandlas så lättvindigt att man inte kan utvinna något vettigt ur utredningsmaterialet. Det skulle ju varit alldeles utomordentligt bra att få reda på om Dotterns varit utsatt för otidligheter och det skulla man kanske ha kunnat få reda på om man blott hade skött undersökningsprocessen på ett rimligt vis.

Däremot är det betydligt svårare att vinna kunskap om egenskaper hos Daddy och hans egenskaper genom förhör med dottern, om än aldrig så korrekt utförda. Det hade tvärtom tarvat att någon bemödat sig att tala med Daddy.