Daddys, Slutstriden har börjat....

Den i mitt förra inlägg nämnde Kristian Alm, reporter på Norra Halland, har en ny artikel som berör Kba IFO i dagens tidning. Rubriken är: Betalar kommunen utan att ha gjort fel?

Kungsbacka kommun är inte en kommun som ger upp så lätt, så fast man fått kritik från Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg, flera olika tidningar, Uppdrag Granskning, bloggen Manuel Knight News, DN:s eminente journalist Maciej Zaremba m fl och detta sagt utan att inbördes rangordna dem, så envisas kommunen på ett halsstarrigt vis att hävda att man inte gjort något fel.

Litet lätt syrlighet kan anas i Kristian Alms ingress: "Har Kungsbackas försäkringsbolag betalat flera hundratusen utan att det begåtts något fel? Det intrycket kan man få när kommunen berättar om skadestånden till papporna."

Kungsbacka kommun har en utvecklingsledare på IFO med namnet Torun Ljungman och enligt henne innebär inte förlikningen citat: "att man medger någon skuld eller tar ställning i sakfrågan."
Nähä, nä.
Så det är vad vi har att vänta? Förnekelse? Kommunen får fett med offentlig pisk och går med på att betala sammanlagt långt över en halv miljon till dessa pappor, men man betalar utan att man vill vidgå att man gjort fel. Man vill få det till att uppfattas som ex gratia, kanske?
En sån j-a kommun, Kungsbacka!

Kungsbacka kommer ALDRIG att erkänna felen!

Dom har,vad jag förstått,erkänt det offentligt en gång i tiden men så har en del huvuden fått flytta på sig och ingen vill kännas vid erkännandet.

Dessa pappor har fått kämpa och slagit sig blåa för att få vara med sina barn och nu fått lite pengar som plåster på såren. Pengar som på långa vägar inte räcker kan man tycka.

Ett offentligt erkännande skulle vara ett redigt bandage på skadorna men som flera av er sagt: Det händer aldrig.

Min erfarenhet av Kungsbacka,är i det närmaste obefintlig men efter att ha sett två stycken,relativt skitnödiga,damer i en tingsrätt så förstår jag på sätt och vis att just den kommunen är i blåsvädret ofta.

Ramstedt och "Pappa X" fick upprättelse i en del men det finns fler som borde ta sig en funderare i hur dessa ärenden har skötts.
Men har dom förstånd till att skämmas? Njäe,det har jag svårt att tänka mig. Men som det sägs....what goes around comes around. Rätt vad det är så slår råttfällan igen även på dessa.

Kungsbackas försäkringsbolag är de enda som ser ett "problem" och därför betalar för kommunens begångna fel. Fel som kommunen själva anser inte finns
Hoppas nu att fler dörrar öppnas,så att de andra papporna som blivit "misshandlade" av bla. socialtjänsten får chansen till upprättelse.

Du har helt rätt i att även barnen är drabbade. Barnen som själva inte kan göra sina röster hörda utan blir brutalt överkörda/misshandlade av myndigheterna och för det får dom lite småpengar som plåster på såren.

Barnen drabbas hårdast och längst med tanke på att det sätter sina spår en långt tid framöver och det kanske först vid ett senare skede som dom inser och förstår riktigt vad dom gått igenom.
Därmed så drabbas dom kanske inte bara en gång utan två gånger.

"Inte den här farsan" tänkte jag den där dagen jag travade från familjerätten med domen. Vi rekommenderar enskild vårdnad till modern stod det i deras utredning. "Nu jävlar har dom gett sig på fel snubbe..."

Om jag hade vetat vilken koloss jag utmanade då jag bestämde mig för att inte ge upp kampen för min dotter, hade jag kanske gett upp redan där och då. Om jag hade vetat redan då vad för monster jag hade i andra ringhörnan så vetefan....

Men min dotter, kärleken till detta barn som alltid kom och kastade sig i min famn då jag dök upp på mina 4 timmars bevakade umgänge varannan söndag. Hennes gråtande röst som sa "gå inte pappa" varje gång timmarna var slut. Vem kan ge upp ett barn och kalla sig pappa?

Så jag mopsade mig. Jävlar vad stryk jag fick. Idag ett par år senare har jag äntligen fått på mig handskarna och börjat slå tillbaks.
I ena ringhörnan: Daddy och dom som följer och stöder min kamp för ett jämställt föräldraskap, upprättelse och rättvisa.

I den andra. Mor, mormor, familjerätten, socialtjänsten, polisen, åklagaren, domstolarna, politikerna, de s k överlevarna samt Sveriges samtliga rödstrumpor.

Vad ger ni mig för odds?

Gör som åklagarmyndigheten, socialstyrelsen, skatteverket, datainspektionen, försäkringskassan, domstolsverket, rikspolisstyrelsen, justitiekanslern m fl...

Följ matchen live på
http://daddys.blogg.se
För jämställdhet och barnperspektiv istället för feminism

Det enda tipset jag har att ge dig är att samla alla papper i en perm. Jag förmodar att du gör det redan. Men jag säger det iallafall.
Om du har en scanner så scanna in dem med och lägg dem på separat USB-stticka också.

Var på din blogg.. Snyggt grepp av dig att "banda konversationerna" och beröm skall du ha för att du orkar hålla dig lugn och samlad.

Jag måste säga som kvinna att det är tragiskt att vi kvinnor har så stor makt när det kommer till barn frågor och att kvinnor kan lättvindigt peta bort pappan på detta sättet. Jag fick faktiskt hjälpa min man (då var han pojkvän) med sitt EX för att få lov att träffa sin son. Hon försökte sabotera umgänget mellan honom och sin son bara för att hon "inte gillade mig". Nåja vi hade lätt då jag var vaken och hade alla kort på bordet till min man om mig som person och visade honom vad lagen sade och han förklarad ett och annat. Nu fick han ett "easy case" med sitt EX då hon tog sitt förnuft till fånga och insåg att hon skull banna honom på löjliga grunder i praktiken.
Det var för några år sedan min man son är vuxen idag. Jag har själv granskat hur det är i dag och jag får säga att det har fan inte skett mycket till förändringar på det området.

Femnister (tillika kvinnor) maler på felaktigt om att kvinnor får frågan "Planera du barn i framtiden" på anställningsintervjuer i stor utsträckning i dag. Vilket är ett falskt påstående. Knappt ingen arbetsgivare i dag som vågar fråga den frågan och det bottnar sig i hur det varit på bordet på DO (I dag har det gått in i JämO) många gånger för 6-8 år sedan,och det står mer eller mindre hugget i sten i dag att man inte ställer sådan frågor på intervjuer.
Medan det på "Pappa-barn" fronten inte har hänt så mycket mer än att papporna har blivit mer engagerade och tar ut mer VAB och pappledighet. Lustiga är att det gnälls på från feminismens håll över att pappor inte tar ut det så ofta detta med papaledighet. Kanske vore på sin plats att kolla upp hur det är ställt med kvinna i familjen. Många kvinnor vill faktiskt ha den mesta delen av mammaledigheten, något det talas tyst om.
Dock när det kommer till separation mellan mamman och pappan så har mamma fortfarande lika lätt än i dag som hon hade på den tiden jag var ung mamma, och även när jag var barn.. Mamman har så jäkla lätt att sabba umgänge med pappan än i dag så man undra ju vad man vill med samhället.

Man gnäller och klagar på att pappan inte tar lika mycket ansvar och i nästa vända så spottas pappan på när det kommer till separation och han får inte vara delaktig i ansvaret längre. Moment22 på sitt värsta.

Lycka till i kampen. Försök att ha för ögonen att det är din dotters rätt till sin pappa du kämpar för.

Skönt att du har musiken. Jag känner många killar som sysslar med musik som har använt sig av den för att ta genom svåra perioder.
Din blogg ligger som bokmärke på min datorn.. Jag är glad i dina vägnar över att du klar av att hålla dig så samlad på socialkontoret.

P.S
Om det kan var en klen tröst för dig så kan det var jobbigt att var kvinna och vilja göra rätt för sig emot sitt barn. Jag ville att pappan (tillika EX) skulle umgås med vårt barn och jag fick faktiskt "onda ögat" av samhället och fick outtalade förväntningar i luften på att man skulle exkludera pappan från barnet bara för att vi två inte var ihop..