Irriterad - flytta ihop

Hjälp mig att förstå...

Jag är irriterad just nu eftersom jag och min flickvän sedan 1 år tillbaka bestämde oss för att flytta ihop eftersom vi ska starta ett företag, för att skära ner på kostnaderna. Men nu blir det inte av - hon vill att jag söker en egen lägenhet eftersom hon menar att hon inte klarar av att bo ihop med någon. Jag får gärna bo hos henne tills jag hittar en lägenhet - och hon letar fan tom på olika lägenhetssidor och det är väl kanske bra att hon hjälper till.

Men jag är så sjukt irriterad eftersom det är inbakat i mig att nästa steg i ett förhållande är att flytta ihop och hon har inte alls samma värderingar. Hon menar på att man kan vara tillsammans ändå... utan att bo under samma tak.

Jag känner mig lite förvirrad och irriterad och det jag ifrågasätter är hur pass långvarig den här relationen är... hakar jag mig upp på en skitsak?

Är inte riktigt klar i huvudet, är mest irriterad...

Någon som har några ord att dela med sig?

Verkar lite svajigt att ha en tjej som inte vill bo tillsammans med en. Dumpa tjejen om hon inte ändrar sig.

Skulle du dumpa din tjej om hon inte ville flytta ihop?

Låter som att tjejen är rädd för att det ska ta slut (och därför inte vill flytta ihop). Min varningsklocka ringer iaf.

Har ni eller ska ni fortfarande starta ett företag?

om ni inte har gjort det så GÖR DET INTE! det är nog något av de farligaste man kan göra, det kan funka för visa men jag tror tilll 90% att det gör så att förhållandet tar slut.

Och jag tycker du ska ifrågasätta varför hon inte vill bo med dig, det tyder ju på planerad eller redan pågående otrohet.

Precis vad jag också tycker. Finns ingen ordentlig anledning till att INTE flytta ihop med den man älskar.

Hon är inte rädd för att det ska ta slut- hon är däremot rädd för att flytta ihop eftersom hon inte tror att hon skulle kunna klara av det mentalt och kanske på så sätt sabba relationen. Hon har växt upp med väldigt mycket eget utrymme och hon har inga syskon - hon har aldrig lärt sig att dela saker med andra utan hon har varit i fokus ensam hela tiden.

Att nu flytta ihop innebär total förödelse för henne för då har hon inte längre sitt egna utrymme - det enda ställe i världens som hon kan avskärma sig... för nu måste hon isåfall dela det utrymmet med någon annan...

Jag vet ärligt talat inte hur jag ska ta det här - jag förstår henne...men samtidigt förstår jag inte riktigt varför jag är irriterad. Hon vill ju att relationen ska fortsätta långsiktigt, men hon vill inte flytta ihop.

Registreringen är redan klar, bara några avtal som ska skrivas. Otrogenhet eller pågående otrogenhet är helt uteslutet. Det är inte det det handlar om... det handlar om att hon är rädd för att flytta ihop som jag skrev i inlägget ovan.

Godtar du det nu så kan det mycket väl vara på de villkoren ni får leva tillsammans resten av livet - och är det verkligen det du vill? Jag skulle ALDRIG göra det iaf, men alla är vi olika.

Samtidigt så spricker ju väldigt många relationer just för att man flyttar ihop. Du förlorar allt det privata du hade tidigare så jag håller faktiskt med min flickvän till viss del... Jag har faktiskt kommit hem till min lägenhet som jag har nu och tyckt att det är jäkligt skönt att bara vara för sig själv ibland.

Det här är en riktig röra... jag förstår inte varför jag är så irriterad...

Jag håller personligen med din flickvän, men det är ju individuellt. Känner man för att skaffa barn är det väl ingen höjdare att vara särbo, men vill man leva fritt, t.ex. med resor eller andra fritidsintressen man har så kan det vara en bra idé.

Vi har flyttat ihop och ångrar det en del, men vi hade båda ungefär samma inställning tidigare så inget kom som en chock. Vi kunde inte låta bli att prova, är ingen katastrof men det hade varit smartare att låta bli...för oss.

Det viktigaste är att båda trivs med lösningen, om inte, avsluta förhållandet för detta är en väldigt dålig punkt att vara oense på.

Man kan mycket väl vilja leva som särbo, trots att man älskar sin partner. Att bo tillsammans kan innebära att man nöter på varandra, det är lätt att slita ut kärleken i stället för att vårda den. Att dela allting alltid behöver inte vara av godo, så att inte vilja göra det betyder definitivt inte att man inte vill ha en framtid i hop.
Visst är det underbart, i början. Och framförallt i tanken, att ha ett liv tillsammans, att vara två. Men det har sina baksidor också. I bland är det lätt att glömma att man inte måste göra som "det är meningen", eller som alla andra gör. Förhållanden kan se ut precis som man vill ha dem.