"Damerna först" - Ett ifrågasättande av dagens feministdebatt

Dom väldigt få gånger folk ställt mig den frågan om att låna ett kort stycke ord, har alltid fått mig att undra om jag verkligen sagt något som den personen inte själv har tänkt någon gång. Du kan ju alltid påpeka med småskrift under att du själv delade den uppfattningen men i andra ordalag förra hösten, när tankarna svävade in i den där mörka tunga eftermiddagsmelankolin över en kopp choklad när någon just retat upp dig för dina åsikter och tankar. *flinar lurigt*

Jag tror dom flesta som läser mina inlägg skulle hålla med om att jag har varit singel och eremit lite för länge.

Lustigt nog inte i detta fall när jag frågade så vackert..
Jag frågade av egoistiska skäl till en påminnelse över vad jag själv uppnått efter många år då man har haft ett trassligt liv. Du fick en så fin formulering av det.

Fast om sanningen skall fram så glömmer man bort det i bland..


He he det skall jag nog inte göra men ser vad du vill komma..
Ohh det var inte i går jag drack en kopp choklad..


Men en sån som dig skall vara på någons krok ju. Men som jag brukar säga.. En person väl dina skäl över att de har sitt liv som de har det..

Nåja sanningen är den att jag har lät några av dina inlägg (på FB) konstigt nog så fick jag tankarna på en man som gillar att tänka till och vågar var sig själv och är ödmjuk utan att vara "dumsnäll".. Lurig balansgång det sista.
Tydligen gillar mannen oxå att raka sig på det fina gamla klassiska sättet.

Så noggrann är en sådan egenskap som man kan lyfta fram. Vilka mer finns?

Ja livet är ju till viss del läran av en samling erfarenheter, och konsten att uthärda smärta med tålmodighet i strävan efter att finna den inre frid som alla söker på sitt sätt. En del lär sig genom att bränna sig, för att dom vill ha vad dom åstundar snabbt. Medans somliga lär genom att observera vad som sker när andra lägger händerna på glöden.





Jag är en utstuderad kaffemänniska, jag gick så långt med det att jag började inhandla bönor istället. Och sitter i funderingar på att skaffa en kafferost . Ja jag är lite speciell med mina utsvävningar. Hur som helst så är chokladen något som jag brukar ta mest vid vintertid, när jag sitter med näsan bland mina böcker och studerar.



Jo, skälet är väl egentligen att jag aldrig riktigt känner mig ensam, även om man visserligen saknar kvinnligt sällskap emellanåt. Jag känner att jag klarar mig alldeles utmärkt ändå, mina krav på en tänkbar partner är väl samma som med mina polare kan man säga. Och jag håller mig med väldigt få av eget val. Det är bättre att ha riktigt nära vänner än att omge sig med en massa bekanta som aldrig riktigt lär känna. Förutom en massa skoj, bus och humor så måste det ju finnas utrymme för intellekt och lite djup med om man ska ha meningsfulla samtal emellanåt, det sådant som ökar förståelsen för dom man känner och för folk närmare varann. Som en följd av det så gör man sig kvitt integritetslösheten med skvaller och dolkar i ryggen.


En hel rad fina komplimanger där måste jag säga, tack tack . Jag försöker leva upp till dom sidorna i den mån jag kan. Men felar väl ibland som alla människor gör emellanåt.

Den klassiska rakningen är oslagbart bäst. Köpte loss ett litet gäng gamla slitna knivar för någon vecka sedan som jag tänkte sätta mig med här ikväll och börja restaurera. Slipning får väl vänta, det brukar ta ett tag som bekant. Sen får jag se om jag säljer av några när det är klart, var ett par exemplar som jag var ute efter och resten liksom följde med i paketköpet. Lurade även farsgubben att börja med kniven, lätt roande att stå och lära sin far med konsten att raka sig när det borde vara tvärtom . Jo jag har väl kanske lite av en äldre själ i mig om man tänker efter, även Metal har fått ge vika lite till 50% på senare år i förmån för klassisk musik. Det är aldrig oävet att raka sig till Beethoven i bakgrunden.

Precis..



Går utmärkt att rosta i ugnen.. Rekommendera att du lägger bönorna på bakplåtspapper.
225- 250 grader och 10-15 minuter för mörkrostat (beroende på bönsort) om man gillar mörkrost, annars kortare tid för ljus- mellanrost..
Händer att jag rostar kaffe själv när lusten faller på.. Min favoritsort av bönor är kaffe Mocca Sanani (stavning?) Men undviker att rosta själv då vi bor i en etta och brandvaranren gnäller när det blir lite rökigt..
Men ibland kan man ändå inte låta bli att rosta själv.


Ha ha du gav en perefket beskrivning av mitt förhållande..
Är du säker på att vi inte känner varandra IRL
Men jag håller med kärleken skall ha en fin plattform av vänskap att stå på och så skall man ha varandra samtidigt för "nöjes skull".. Ja i mitt fall så är jag glad att den jag har har som hobby att laga mat.. Jag är en katastrof i köket..


Oh du förtjänade dem faktiskt.
Blev lite glad av att se att det fanns fler killar där ute runt om i Sverige som dem jag brukar umgås med själv. För du har rätt heller få nära vänner än många ytliga.


He he här hemma så lyssnas det väl mest på allt.. Men då man är ihop med en hepcat så blir det väl mest Rockabilly som snurrar på vinylsvarven men varvas lite med äldre och modernare (underbar 80-tals hårdrock b.la) ibland.. Mest äldre faktiskt.. Som klassisk, swing, blues mest utöver Rockabillyn.

Jupp det är bevisat man kan lära gamla hundar att sitta... (syftar på dig och papp din och rankning)

Jo jag provade att rosta i ugn för ett bra tag sedan med storbönig brasil, blev inget vidare alls den gången och har inte provat sen dess. Lätt bekvämlighetsnycker där medges genom att köpa färdigt från en av Kahls återförsäljare. , det får väl bli nytt försök igen nu när man blev frestad. Lustigt att du påpekade Sanani för övrigt, njöt en kopp av den sorten när jag läste ditt inlägg tidigare hahaha

Svårt att peka ut min favoritsort här dock, Monsun malabar hamnar rätt högt. Förr när det fanns, så var Mercedez la finca lätt överlägset det mesta jag har vätt gomspenen med. Nå, jag köper hur som helst ett par nya sorter varje gång för att variera mellan.


Jag kanske är din karl som skriver under alias. *schizoblickar över axeln på andra änden misstänkes*




Jag kan nog kocka iordning det mesta om jag vägleds av recept. Eftersom jag jagar så har det automatiskt blivit ett slags krav på en att man har fått bättra på sina kunskaper. Men herr Hepcat kommer jag nog knappast i närheten av, är inte direkt en inbiten källarmästare. Men god mat precis som med riktigt kaffe är ju sådant som gjorde kulturen möjlig, så man försöker ju att inte försumma den biten alltför illa med halvfabrikat. Åtminstone inte för ofta


Ja det måste väl medges att man grämde sig som fan åt att man inte fick upp intresset för kniven tidigare i livet, redan sådär för en 10 år sedan ungefär i lumpentiderna borde man lagt sig till med det. Det vilar något rent banalt och tortyrmässigt över dom moderna hyvlarna. Undantaget med Merkurhyvlarna då som har en hel del mer vett i sitt utförande och resultat.