Uppkomst Mask. och fem. i grammatik

Hur många språk har en grammatik där det finns substantivformer som identifieras som maskulina/feminina, utöver grekiska och latinska språk?
När uppkom det i så fall? Beror det på att tingen i sig identifierats med manligt/kvinnligt eller är maskulinum/femininum bara ett sätt att dela upp orden?

Ursäkta om det låter dumt, men jag är riktigt borta på lingvistik.

De indo-europeiska språken hade från början en indelning av av substantiv i "levande" och "ickelevande". Senare utvecklades femininum och maskulinum ur den "levande" kategorin. Därför kan vi idag se en uppdelning mellan maskulinum, femininum och neutrum ( = ickelevande) i dagens moderna europeiska språk (t ex tyska, ryska osv).

I svenska har det utvecklats ytterligare, då maskulinum och femininum har kollapsat ihop igen.

Nu är jag ingen språkvetare så ta det jag säger med en nypa salt.

Men det du säger är i stort sett vad jag fick lära mig när jag läste svenska på universitetet, med vissa reservationer för att man helt enkelt inte vet.

Det systemet var i stor utsträckning bevarat i hettitiskan.

Åtminstone i tyskan har genuset inget att göra med ordets betydelse, utan enbart dess uppbyggnad.

I ryskan kan levande ting enbart vara maskulinum eller femininum. Hos övriga substantiv återfinns alla tre genus.

Ett klassiskt fnissobjekt är franska "la bite" i femininum. SAOB betecknade år 1952 »penis« som reale eller maskulinum. Här skulle man kunna komma med folkliga exempel på hur organet refereras med »han« men så roligt skall vi inte ha. Märkligt nog kan »näven« refereras med han, även om det gäller en kvinnas näve.

Att franska "la chatte" är femininum överraskar färre. Vem har inte besökt "la chatte noire" i Oslo?

Och rikssvenskan har återgått till detta system.

Aven t.ex. arabiska har ju genus, sa det ar inget unikt for indoeuropeiska sprak.

Hehe, mina vanner fran Oslo berattade for inte sa lange sedan att de har problem med morka prostituerade som ar riktigt patrangande, ar det dem du talar om?

Finns det något material kring vilka genitiv du har i (icke-riks-)svenska? Är det fastställt om det heter "den röde" eller "den röda" vagnen? Eller varierar det hur som helst?

Sen måste jag påpeka att det i mina öron låter för jävligt när en del envisas med att använda femininum om uppenbart maskulina substantiv. "Den gamla mannen"? Nej tack.

Jag använder adjektivändelsen "-e" enbart om personer av hankön och "-a" om allt annat, men det är min egen preferens och jag minns inte hur det egentligen ligger till.