Varför österrikiska konjunkturteorin inte kan förklara ekonomiska krisen

Har jag inget intresse av. Du kan översätta din kritik och skriva på mises.org:s forum om du vill ha bra svar.

Jag tänkte ge österrikiska Fräuleins chansen att försvara teorin här. Nu säger du: Du har fel. Åk hem till min mamma. Hon kan berätta.

Vad är Flashback? Ett sätt att hänvisa till andra diskussionsforum?

Du måste läsa på ABCT. Mises och Hayek vänder sig i graven.

Det är genom inflationen som de olönsamma företagen upptäcks och sorteras bort.

Från en annan tråd:

Lol, jag skrev aldrig att du hade fel utan påpekade bara att österrikarna har svarat på kritiken av Henderson och Hummel för att jag tänkte att det kanske skulle intressera dig utifall att du hade missat det. Likväl tror jag att du får bättre svar på din kritik, vilket jag tror är i ditt intresse, på mises.org än vad du får här. Själv är jag för okunnig för att skriva något själv.

Ännu ett prov på att du inte klarar av att argumentera för din sak; att en sak orsakar A så betyder det inte att det är samma sak som gör att A försvinner.

Det står det heller inte. Kreditexpansionen (det du med kryptiskt språk kallar "sak") orsakar felinvesteringen ("A"). Med det är den efterföljande inflationen som gör att A försvinner.

Eftersom du valde att käfta emot så upprepar jag grodan där inflationen och bortrensningen av felinvesteringarna var skilda saker. Det kommer upprepas vid vidare motstånd.

Konstigt, så många hängivna österrikare som det finns här. Menar du att de inte skulle ha koll?

Det är det inte; felinvesteringarna försvinner när marknaden "inser" att de är felinvesteringar och för att det ska ske krävs det att tillräckligt många investerare sänker värdet på de investeringar som bubblan startar i. För det krävs ingen ytterligare inflation.


Om det gör dig lycklig så kör på. Det visar inte att du har rätt eller att jag har fel dock.

Du är rolig som mopsar upp dig och till varje pris skall försvara grodan.

Företagen som levde på kreditexpansionen konkar p.g.a. att övriga ekonomin justerar upp priserna. På detta sätt både upptäcks och rensas felinvesteringen bort. Det sker samtidigt. Lilla gosse.

Det börjar bli många "höjdpunkter" nu:

Det är ingen idé att försöka diskutera; om du vill hålla den tonen får du pladdra på för dig själv.

Enda möjliga sortin.

Vi får se om någon som har djupare förståelse av teorin vill ta upp handsken.

Ett svar jag fick på kritik 1 var aktörerna inte vet vad centralbanken kommer göra längre fram i tiden. Därför hjälper det inte att centralbanken är öppen med vad den gör för stunden.

Men det finns svagheter i den invändningen:
1. Osäkerhet om framtida policy uttrycks som en inflationspremie på lån. Misstror marknaden centralbanken det minsta går räntorna upp.
2. För att centralbanken skall åstadkomma överraskande inflation så räcker det inte att marknaden inte alltid förutser centralbankens beslut. För att boomen skall fortsätta så får marknaden aldrig lyckas med det. Den måste dessutom bli lurad på nersidan hela tiden och underskatta kreditexpansionen.

Lägg till att vi har en 25-årig boom bakom oss och använd Occams rakkniv för att bedöma om ABCT är en trolig förklaring.

Det var inte riktigt det jag syftade på med imperfekt information utan i första hand det mer generella kalkyleringsproblemet. Att centralbanken publicerar sina aktioner samt de analyser de baserar sina ageranden på förutsätter också att de är helt korrekta för att informationen ska kunna betraktas som perfekt. Det är inte rimligt.

Men det slutar inte där. För att ditt argument ska stämma måste även alla enskilda aktörer göra perfekta analyser av den perfekta informationen. Det är först då centralbanken måste lura marknaden.

För att spinna vidare på ditt svar till sergeanten: "Men ingen kan heller veta den naturliga räntenivån om tre år."

Exakt, och det i sig är direkt oförenligt med ett perfekt informationsflöde. Du kan inte reglera bort den enskilt viktigaste variabeln (marknadspriset) och sedan påstå att informationsflödet är perfekt.


Ordet lura antyder en medveten konspiratorisk handling med syfte att vilseleda. Det tror jag inte alls är fallet. Däremot är jag övertygad om att centralbanken och staten snedvrider marknaden. Jag har till och med svårt att se hur de inte skulle kunna göra det när de ägnar sig åt priskontroll. Jag är i alla fall inte medveten om några fall av statlig priskontroll som inte haft den effekten.

Men för att anknyta till föregående stycken; man behöver inte lura någon som har en imperfekt bild av verkligheten.

Angående uppskjutandet av krisen finns det precis som när det gäller reporäntan ett relativt tydligt mönster i FED:s prime rate, en variabel som konstant sjunker mot noll över tid (med vissa temporära platåer och ökningar mellanåt). Precis som i fallet med reporäntan är det mycket intressant att se vad som händer när priset på krediter inte kan sänkas mer för att stimulera tillväxt som det så fint brukar heta.


Inga analyser är bättre än metoden som används. Bara det faktum att inflations- och BNP-bedömningar idag är rena prisanalyser borde snarare väcka oro. Att KPI som ligger till grund för inflationsanalyser även tar hänsyn till räntorna som vilken prisvariabel som helst minskar knappast oron. Det riskerar att skapa en situation där staten kortsiktigt kan sänka inflationen genom att sänka priserna på krediter. Vilket i så fall skulle vara en lika stor galenskap som att aggregate demand är viktigare än investeringspotentialen.


Jag skulle vilja höra dig motivera varför just verksamheter tidigt i produktionskedjan borde drabbas först.

Själv tycker jag det är helt rationellt att en ABCT-kris drabbar just husägare och kreditkortsinnehavare. Både konsumtion av varor med obefintlig till negativ investeringspotential på kredit och köp av bostäder där vinstutrymmet mellan marknadshyror och räntekostnader knappt existerar är i allra högsta grad att benämna som felinvesteringar.

Problemet med en inflaterande valuta är att den ger intrycket att alla varor vars värden är stabilare än valutan ökar i värde. Ju snabbare inflationstakt, desto större blir illusionen av att värdestabilitet är avkastning.