Varför österrikiska konjunkturteorin inte kan förklara ekonomiska krisen

Information om teorin finns här:
http://en.wikipedia.org/wiki/Austria...s_Cycle_Theory

Se exempelvis Roger Garrisons presentationer som är pedagogiska.

Om jag jämför teorin med verkligheten så hittar jag några svaga punkter:

1. Möjligheten att åstadkomma överraskande inflation (stark kritik)

En hörnsten i teorin är att tillskottet av pengar måste vara överraskande så att de som tar lån får en fördel innan övriga aktörer i ekonomin hinner anpassa sig. Det är därför som bl.a. Hayek skriver om hur en boom som centralbanken iscensatt måste upprätthållas med ytterligare inflation:
"The continuous injection of additional amounts of money at points of the economic system where it creates a temporary demand which must cease when the increase of the quantity of money stops or slows down, together with the expectation of a continuing rise of prices, draws labour and other resources into employments which can last only so long as the increase of the quantity of money continues at the same rate - or perhaps even only so long as it continues to accelerate at a given rate."
http://nobelprize.org/nobel_prizes/e...k-lecture.html

Aktörerna anpassar sig alltså och centralbanken måste då komma med mer överraskande inflation för att ge låntagarna fortsatt fördel och överlevnadsförmåga.

Problemet är att centralbanker kommunicerar sina räntebeslut och publicerar sina balansräkningar. Hur skall de då överraska?

2. Frånvaro av tillväxt i monetära basen (stark kritik)

I en rapport för Cato Institute så visade Henderson och Hummel att monetära basen växte mycket svagt under Greenspans år. http://www.cato.org/pubs/bp/bp109.pdf

Om centralbanker skall påverka räntan nedåt är det genom att köpa på sig värdepapper för nytryckta pengar. Det ger direkt utslag i form av en större monetär bas.

3. Boomens längd (stark kritik)

Enligt teorin så skall effekten av nytillskottet av pengar avta då resten av ekonomin anpassat sig. Efter ett tag har pengarna sipprat ut till hela ekonomin. Hur lång tid detta tar är svårt att bedöma, men det borde röra sig om 1-2 år. Det är den siffra som centralbanker själva tror sig kunna påverka ekonomin med penningpolitiken. Problemet är att den stora bullmarknaden i aktier, fastigheter och andra tillgångspriser som vi sett började i mitten av 80-talet. Krisen nu skulle alltså bero på att det tog 25 år innan pengarna nådde resten av ekonomin och övriga aktörer anpassade sig.

Alternativet är att centralbanken skulle ha förmågan att skapa oväntad inflation (kritik 1) och därför kan skjuta upp kriser.

4. Boomens karaktär (svag kritik)

Enligt teorin så skall felinvesteringarna ske i de tidiga produktionsleden. Den kreditfinansierade konsumtion vi har sett säger inte i teorin något om. Lån antas enbart användas för investeringar, inte konsumtion.

(fotbollen slut, så även inlägget)

Jag är inte nån vidare nationalekonom, men lite kritik mot kritiken på stående fot:

1.
Politiker är människor och de agerar diskretionärt för stunden. Ingen kan veta vad en människa väljer att göra i framtiden. Det finns flera olika sätt för politiker att hantera krisen. Vilket de väljer beror bara av dessa människors vilja i den stund som de fattar beslutet. Mänsklig handling är lika oförutsägbar som när en viss radioaktiv atom ska sönderfalla: Om en mikrosekund eller om en miljard år. Ingen KAN ens veta någonting om det. Det kan inte ens existera någon information om den saken. Det är verkligen genuint oförutsägbart.

Att centralbanker och stater publicerar vad de har gjort, hjälper ju inte när man ska förutsäga vad de kommer att hitta på i framtiden. Målsättningarna har ju svikits systematiskt. Vi kommer inte att ha 2% inflation även om det har beslutats att det ska bli så. Ett politiskt beslut är inte en utsaga om framtiden. Det är bara ett redskap för somliga att ta eller behålla makten eller tjäna pengar på det. Riksbankens beslut är vapen i ett politiskt krig. Inte någon enda av de inblandade aktörerna har för avsikt att hjälpa mänskligheten eller medborgarna i allmänhet. Alla agerar själviskt och använder den makt som de råkar sitta på i just det syftet. Det vore helt anti-ekonomiskt och naivt att ut ur det blå anta att en centralbank eller en politiker skulle agera för det allmänas bästa.

2.
Men den växer ju nu när staten monetariserar Greenspans skulder en masse. Det var rimligt, och korrekt, att anta att skulderna skulle monetariseras, att tillväxten i högre penningmått skulle leda till en motsvarande tillväxt i den monetära basen. Det vara bara en ren formalitet angående när den åtgärden skulle vidtas rent bokföringsmässigt. Tajmingen låg inom det som är de individuella politikernas genuint oförutsägbara diskretionaritet, en del av den höga finansiella risk som redan själva förekomsten av en centralbank orskar.

3.
Bullmarknaden i aktier är inte så värst imponerande. Den som investerade i SP500 för ca 15 år sen kunde inte sälja med ens nominell vinst tidigare i år när index låg på botten. Köpkraftsmässigt var förlusten av att investera i aktier senaste 15 åren säkert ca 25%. Är det det som du kallar för "bull market i aktier sen 80-talet"?

Vet inte om jag skulle definiera mig som österrikare, även om jag definitivt drar åt det hållet. Just konjunkturcyklerna är inte något jag spenderat särskilt mycket tid på men det finns några detaljer i ditt resonemang som jag har invändningar mot:

1.
Din poäng förutsätter perfekt informationsflöde samt att alla aktörer gör perfekta analyser av informationen.

2.
Nu vet jag inte i vilket perspektiv författarna anser att den monetära expansionen är svag. Det räcker att jämföra grafen i deras rapport med BNP-tillväxten för samma period för att kunna konstatera att penningmängden åtminstone växer dubbelt så snabbt (då mycket lågt estimerat). En sådan expansion, motsvarande en halvering av värdet på valutan, kan bara anses vara låg av någon som redan från början inte ser något problem i en penningmängd vars expansion sker närmast exponentiellt i förhållande till faktiskt produktionsökning.

3.
Här har jag delvis samma invändningar som i första stycket. Även om finansmarknaden verkligen inte är mitt område ställer jag mig precis som sergeanten också lite frågande till den bull market du beskriver.

Med det sagt räcker det i princip med att syna historik över reporäntan under de senaste 15 åren, då den introducerades, för att se ett rätt tydligt mönster: en variabel som bortsett från vissa återkommande platåer med efterföljande temporära ökningar ständigt närmar sig 0. Om ständigt billigare krediter varit en förutsättning för den tillväxt Sverige upplevt de senaste 15 åren blir det ju intressant att se vad som händer när priset på krediter inte går att sänka mer och kurvan planar ut. Det förflyttar också fokus till hur mycket av den periodens produktionsökningar som egentligen bara bestått av en ökande velocity of money till följd av en valutaexpansion.

4.
Det finns överhuvudtaget ingen distinktion mellan konsumtion och investering. Investeringar som inte ger någon, eller negativ, framtida avkastning brukar i regel benämnas enbart som konsumtion.

Såvitt jag vet säger de bara vilken ränta de skall ha under ett halvår och sedan publicerar de information om vad de ska ha senare, men inte vad de ska ha om flera år. I sådana fall verkar det möjligt för de att deras reporänta problem eftersom marknaden inte kan (eller är dålig på) att gissa vad centralbankerna kommer sätta om något år. Eller ger de ut korrekt information om vad de kommer ha för ränta om tre-fem år?

Sedan är det inte inflation i säg som skapar de här problemen enligt österrikarna utan kreditökning som går till investeringar. Att bara använda helikoptern och skicka ut pengar borde inte leda till några bekymmer.



Det har dock funnits några kriser innan den nuvarande, så jag kan inte förstå resonemanget här.

De mesta går väl att hitta på mises.org.

Angående Henderson och Hummel. Du har ju länge tipsat om Fribanksskolan, så här har du en artikel av självaste George Selgin.

http://mises.org/story/3200

Om man bara söker lite på mises.org, en mycket bra sida, kan man hitta svar till det mesta. Finns ganska mycket bara om Henderson och Hummels försvar av Greenspan.

Ja, ingen kan veta centralbankens räntepolicy om tre år. Men ingen kan heller veta den naturliga räntenivån om tre år. Aktörerna kan bara bedöma om det just nu är billigt eller dyrt att låna pengar. Då styrräntan är offentlig kan sparare kompensera sig för inflationsrisken.

Det som hänt de långa räntorna i USA de senaste månaderna är bra exempel på att sparare kräver betalt om de förväntar sig inflation.


Det argumentet underkänner jag rakt av. Österrikarnas mening är att centralbanken har satt en artificellt låg ränta. Det kan de bara göra genom att köpa värdepapper för att få ned avkastningen och därmed räntan. Monetära basen måste då expandera i samband med starten av boomen.

Det du beskriver, moral hazard, är också en del av krisen, men inte del av ABCT.
S&P 500 jan 1980: 102
S&P 500 okt 2007: 1526

Din invändning verkar vara att det inte har varit någon långvarig boom. Ingen aktiesparare som varit med sedan 80-talet kommer hålla med dig.

Ett annat sätt att illustrera den långa boomen är kreditexpansionen som ägt rum sedan 1980 utan att stöta på någon allvarlig korrektion. Denna bild cirkulerar lite varstans:
http://www.cleanmpg.com/photos/data/...entage-gdp.jpg

Samma svar som till SergeantHartman.

Om centralbanken publicerar allt den gör är informationen perfekt. ABCT bygger på att den lurar spararna.

När jag kollar rapporten igen blir jag osäker på siffrorna. Jag fick intrycket av att bankreserverna var konstanta under perioden (de ser helt konstanta ut i en graf). Skall kolla upp detta.

Invändningen tolkar jag är att centralbanker lyckats skjuta upp krisen. Det kräver dock enligt exempelvis Hayek att den hela tiden lyckas lura alla utom låntagarna. Det bygger på att min kritik 1 är falsk.


OT: Tillväxten är reell. Ingen konsument konsumerar av tvång. Reella tillväxten kan mätas exempelvis i hur lång tid man arbetar för dagliga födan nu jämfört med 1980.

En typisk ABCT-kris bör bestå av att gruvföretag och andra verksamheter tidigt i produktionskedjan går omkull. I denna krisen är det husägare och kreditkortsinnehavare som ballat ur först.

Skall man följa logiken i ABCT så borde följande fall ge olika effekter:
1. Alla får lika mycket av helikopterpengarna.
2. Bara vissa får helikopterpengar men aktionen är känd av alla.
3. Som 2 men aktionen är hemlig.

Fall 1 ger ingen effekt alls mer än högre priser medan fall 3 är mest benäget att skapa boom och bust.

Om du tittar på grafen över kreditexpansion, hur förklarar ABCT vad som hände på 20- och 80-talet? Det verkar finnas längre konjunkturcykler än de korta som penningpolitik kan tänkas ge upphov till.

Då har du en ypperlig möjlighet att läsa mises.org och besvara kritiken mot ABCT här.

Det finns en skillnad i kunskapsläget för dessa gissningar; det finns marknader för vad räntan förväntas bli i framtiden medan det inte gör det för vad centralbankens chefer förväntas göra.

Så som jag, och jag tror de flesta, använder begreppet helikoptermodellen så handlar det enbart om det du kallar fall 1 och 2 (där "vissa" ändå är en stor del av befolkningen).


Jag vet inte hur lång tid de förväntar sig att det skall ta för att de felaktiga investeringarna skall upptäckas vara just dåliga av marknaden. Att det nödvändigtvis måste vara samma period som inflationen förväntas ta för att ha spridit sig över hela ekonomin ser jag inget skäl till, då det är skilda saker.

Historisk statistik över bankreserver hos Fed:
http://www.federalreserve.gov/releas...st/h3hist1.txt

Bankreserver är de enda riktiga pengar bankerna har att "leka med" frånsett sedlar och mynt. Hela expansionen av monetära basen är alltså i sedlar och mynt som till stor del försvunnit utomlands. De används av somaliska pirater, zimbabwier och andra. Amerikanska banker har därför haft en i stort konstant mängd spik att koka soppa på hela tiden.

Notera ökningen av reserver i september 2008 när Bernanke expanderade balansräkningen. Han har verkligen gjort det som Greenspan anklagas för.