Fler dimensioner än 3 - Hur påverkar de oss?

Känns lite fel att uttrycka det så vid tanke på att ett föremåls rörelseenergi inte är någonting absolut utan bara någonting relativt.

Jo men mesta möjliga tänkbara rörelseenergi måste ju finnas vid ljushastigheten? Därmed så står sig resonemanget eftersom rörelseenergin då står i förhållande till något konstant (ljushastighetskonstanten som om jag minns rätt är den enda riktigt konstanta konstanten i hela universum?)?

För att utveckla det hela lite mer, om följande är sant:

"Kan det helt enkelt vara så att de stora "fenomen" som vi beskriver i fysiken såsom tid, rum, längd, utsträckning etc bara är biprodukter av ett övergångsstadium där energi avtar då det passerar en massa?"

och

Ljus uppträder endera som en vågform av energi, endera som punktform av en väldigt liten massa (fotoner eller vad det kallas?).

Borde det då inte vara så att massa helt enkelt är ansamlingar som uppstått då/där ljusstrålar krockat med varandra i universum och sedan när massan växt till sig så avsätts mer alteftersom mängd ljus passerar, hela tiden fast under väldigt lång och utdragen tid och till slut uppstår det fenomen som vi kallar för massa?

En sorts dualitet hos ljuset, precis som materia-antimateria.

Vad händer om man lyckas bromsa ljuset och ta ner dess fart från sin fina ljushastighetskonstant? Avsätter det då massa?

Ingenting händer för man kan inte bromsa enskilda fotoner, så ljushastighetskonstanten är det den alltid varit.

Alltså kan ljus inte krocka med ljus?

Något som saknar massa kan väl ändå inte krocka ..

En påtaglig effekt som fler dimensioner har på oss människor, är att de ger oss huvudvärk när vi försöker tänka på dem...

jag har då ingen huvudvärk

En foton måste väl ändå ha en massa, hur skulle man annars kunna påvisa att ljuset uppträder antingen som vågform (energi) eller som punktform (fotoner) ?

Hmm ljuset kanske bara har en massa då det krockar med något annat än ljus medans det bara sammanfaller i en vågform om det "krockar" med ljus?

Är ljus i dess renaste form punktformig och i oren form vågformig?

Dina spekulationer blir bara intressantare och intressantare! Har du nallat lite extra på midsommarschnapsen månne?

Nåväl, ljusets vågegenskaper bevisas av dubbelspaltexperimentet, och dess partikelegenskaper av den fotoelektriska effekten.

Sedan skriver även Wikipedia detta;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bose-Einstein_statistics

...vilket jag uppfattar som att fotoner inte kan krocka likt biljardbollar, utan susar rakt förbi varandra (Eller rätt igenom, ifall man nu kan ge en foton en radie).

Ju högre frekvens ljuset har, ju mer "partikelegenskaper" uppvisar det, och ju lägre frekvens ger fler "vågegenskaper" varför det är så har jag glömt..

En foton saknar massa, anledningen till att dem påverkas av gravitation är att dem följer den böjda tidsrymden, fotoner kan röra sig i hastigheten c tack vare deras brist på massa (vilomassa) - samtidigt kan man säga att dem har massa i form av energi, med hjälp av E=mc^2 kan vi beskriva energi och massa som två former av samma sak..

Hittade i en annan tråd;
När något rör sig med en konstant hastighet får det en relativistisk massa som är lika med vilomassan gånger Lorentzfaktorn. Lorentzfaktorn ges av:

γ = 1 / sqrt(1 - v²/c²)

Eftersom fotoner rör sig med ljusets hastighet är denna oändligt stor, vilket "kompenserar" för att vilomassan är noll.
Förenklat kan man alltså säga att fotonens rörelseenergi ger den en relativistisk massa

Hög frekvens = hög rörelseenergi, lägre frekvens=mindre rörelseenergi.
Den senaste iden ovan var ju att ljus i ren form borde uppvisa punktformighet medans "oren" borde vara mer vågformig... kanske stämmer?


Om vi fortsätter på ren/oren-spåret; Kan det helt enkelt vara så att den "orena" formen (vågformigt ljus) utgör ett ljus som är oändligt lite långsammare än "rent" (punktformigt ljus) men ändå är just långsammare fast ändå inte typ? Det verkar ju passa ihop med den massa-dualitet som du presenterar här ovan? Frågan är bara hur man skulle kunna påvisa det hela i så fall?

Önskar jag hade mer kunskaper i ämnet.

Du tänker nog på diffraktion eller nåt. När fotoner skjuts genom en smal öppning uppstår ett diffraktionsmönster. Detta blir mer "koncentrerat" ju kortare våglängden är, dvs ju högre frekvensen är.

http://en.wikipedia.org/wiki/Diffraction


Nu hittar du ju bara på. "Relativistk massa" är ett ganska dumt begrepp till att börja med och kommer från att rörelsemängden skrivs som

p = γmv

där γm är den "relativistiska massan". Men för fotoner gäller inte uttrycket ovan utan dess rörelsemängd skrivs som

p = E/c

Detta kommer från att längden på 4-vektorn för rörelsemängden är invariant. Dvs

(m_0 c)^2 = (E/c)^2 - p^2

Sätts nu vilomassan till noll, m_0 = 0, så erhålls formeln för fotonerna ovan.