Vad är fördelarna med värnplikt respektive yrkesarme?

Ditt svar är enorma mängder trams, rakt igenom. Bara det att du tillskriver mig fullt medåsikter jag inte gett uttryck för undergräver fullkomligt din trovärdighet i diskussionen. Förstå att du inte diskuterar med en värnpliktshatande dyrkare av Afghanistandoktrinen utan med en invasionsförsvarskramande patriot som brinner av rysskräck innan du börjar tramsa om yrkesförsvarets alla förbannelser. Jag förespråkar inte uteslutande ett yrkesförsvar utan tror att värnplikten mycket väl kan ha en roll att spela, men detta innebär inte att jag far med osanning (och undviker styckesindelning).


Självklart, och jag har aldrig påstått något annat. Det som räknas är hur många kompetenta soldater som kan ställas på fältfot, inte om de är yrkessoldater eller värnpliktiga. Det är kvaliteten på den enskilda soldaten som avgör, inte hur han rekryterats till krigsmakten.


Ja, men riket måste också ha råd med att kunna sätta upp förband, annars blir det som Nordkorea. Kostnader spelar roll. Militären kan inte få 100 % av BNP. Nationalekonomin är avgörande för hur starkt försvaret kan vara, och det är nationalekonomin man ska se på när man mäter hur mycket försvaret kostar. Man kan inte ignorera dolda kostnader och dolda tillgångar i Krigsmakten budget.

Självklart måste Krigsmakten utnyttja alla sina tillgångar, inte bara fastigheter optimalt. Om man suboptimerar sin fastighetstjänst betyder det att pengar i onödan går till fastigheter, pengar som annars kunde gått till att skaffa fler brigader.


Det har jag heller aldrig påstått. Trots detta är den extremt användbar.

Japp. Precis som krigskonsten. också den mycket användbar.


Detta är enbart svammel. Jag har fört principiella resonemang och inte ens nämnt statistik. Vad du får dina siffror ifrån kan man fråga sig, för inte skulle du bara dra ut dem ur röven?


Jag har aldrig heller påstått annat. Jag är ingen haschrökande pacifistisk jävla batikhäxa.


En värnpliktig är också en soldat som är fastanställd, oavsett om han är hemma eller om han ligger i leran och krälar. Tänk på den nytta han skapat för samhället om han inte varit inkallad och, tja, krälat i leran.

Jag får intrycket att du uppfattat att jag ställer 50.000 värnpliktiga och 200.000 exvärnplikiga som repövar ibland mot 250.000 (eller 50.000?) fast anställda avlönade heltidande yrkessoldater. Detta gör jag alls inte! Det jag talar om är 50.000 fast avlönade heltidande yrkessoldater och 200.000 exyrkessoldater som repövar exakt lika ofta som de repövande exvärnpliktiga. Dessa två alternativ kostar också samhället (obs! ej staten/den offentliga sektorn, utan samhället), som enkel logik visar, exakt lika mycket.


Ja, för det offentliga, nej, för samhället. Lär dig skillnaden.

Precis samma som en yrkessoldat och yrkessoldatreservist alltså...


För vem? För staten ja, men inte för samhället i stort. There is no such thing as a free lunch. Nån står alltid för fiolerna.


Förvisso, men soldater som i genomsnitt är 23 är knappast sämre än de som är 19.


Alls icke! Exakt lika många i värnpliktsålder kommer ju att rekryteras till yrkesarmén som antalet som får göra värnplikt.

De allra flesta yrkessoldater skulle inte längre vara soldater vid 30 års ålder, utan reservister. De flesta torde börja kring 18-20 och tjäna i säg 3-6 år. Vissa blir förstås kvar sen, och blir underofficerare eller specialistofficerare efter genomgång av relevant skolgång.


Jag har aldrig påstått annat, men att du tillskriver mig åsikter jag inte uttryckt är ju en genomgående teknik i din argumentation.

Det är ju inte värnplikten i sig som gör detta utan militärtjänsten, så det samma är förstås sant för en yrkesarmé, om man skriver under på din beskrivning.

Samma gäller då såklart den som blir yrkessoldat i några år...

Detta är enbart svammel utan innehåll.


Alltså, detta är en ren förolämpning. För en gångs skull känner jag mig faktiskt kränkt. Vad i helvete vet du om hur mycket jag uppskattar och älskar Sveriges frihet, självständighet och oberoende?!

Om du följt min tidigare argumentation skulle du förstått att numerären kan vara exakt densamma, eftersom kostnaden för samhället i stort också blir det.

När har jag påstått motsatsen, eller påstått annat än att dagens FM är en skandalös stinkande skithög?


Och? När har jag sagt något annat?

Kan du i nästa omgång sluta att påstå att jag tycker och säger fullt med saker jag aldrig tyckt eller påstått? Och kan du gå om femman så du lär dig hur man gör styckesindelning?

Jag orkar inte lägga tid att bemöta ditt enfaldiga dravel grammatiskt korrekt, jag sitter hellre o skiter i 10 min extra , om vi ska prata alternativkostnad!

Om du ska ha en yrkesarmé så ska varje soldat tjänstgöra mer än grundutbildningstiden. dvs mer än 9-15 mån beroende på tjänst.
Således torde tjänstgöringstiden för en yrkessoldat vara 3-5 år per huvud om inte det är ett komplett fiasko.
Ta då 30.000 man och säg att det i bästa fall är 90.000 man som utbildas under 10 år.
Jmf det med 15.000 vpl under 10 år. I vilken modell tror du att du har flest antal militärt utbildade medborgare och i vilken modell har du mer pengar över till att köpa utrustning till de soldater som utbildas?
Sen kan du dra dina teoretiska nationalekonomiska modeller, de är lika relevanta som de riskmodellerings modeller som användes vid försäljningen av kreditobligationer där subprime lån ingick.
I 90 -95% av fallen så funkade de teoretiska modellerna och den framräknade låga risken var just så låg som modellen visade.
I 5-10 % av fallen så var den inte det och då blev förlusterna inte 5-10 % större utan 10-50 gg större vilket knäckte modellen och i slutändan kreditmarkanden.
Att du dravlar samhällskunskap är gott nog i skolbänken, i realpolitik så är den värdelös. Där är det kulor och krut som räknas.

En yrkesarmé är liten, dyr och oflexibel, att försvara ett litet land är den helt oförmögen till och huvudsyftet med en militär är att skydda det egna teoritoriumet och de egna medborgarna.
Kan inte militären det, så ska den avskaffas.

Man kan tänka sig hybridmodeller, där man har värnplikt, alla mönstras men där inte alla utbildas. I det läget kan man sannolikt sockra ersättningsfrågan (det lär också vara nödvändigt). Till exempel kan man ge extra meritvärde till högskoleutbildning (det finns en hel del som taktikar upp betyg på Komvux, nationalekonomiskt vansinne och kan likaväl ersättas med ett års erfarenhet av teknik, socialt samspel, studier och tillämpningsövningar) och ge en ekonomisk (netto)ersättning som motsvarar lönen på McDonalds (typ).

Baksidor med försvar där inte alla deltar är legitimitet och motivation. De faktorerna skall inte underskattas.

Jag håller med till 100 % att en försvarsmakt skall ha syftet att skydda medborgare och eget territorium för att ha legitimitet. Om man då bedömer att Sverige och svenskarna bäst försvaras i Afghanistan så skall ju den bedömningen kunna motiveras mycket tydligt. Just nu tar "vi" alldeles för mycket för givet i denna fråga. Dessutom verkar historien visa att ett stort värnpliktsförsvar ger (gav) mycket bra kapacitet för utlandsuppdrag, kanske bättre än nu.

90 % av alla värnpliktiga (min erfarenhet) tycker a) "det vore skönt att slippa" men samtidigt b) "men, det är lika för alla, så det är bara att gnälla litet och kämpa på". Genom att avveckla värnpliktsförsvaret har man nu skapat en situation där ledningen fortsatt kommer att bestå av karriärmilitärer och fotfolket av de 10 % som har mer eller mindre goda skäl att söka frivillig militärtjänst. I denna grupp finns naturligtvis många lämpade - det är inte problemet, utan att man kommer att rekrytera och anställa, vilket innebär att de som inte är lämpliga inte kan kastas ut hur som helst, arbetsrättsligt och fackligt.

Jag väntar bara på att något ljushuvud kommer att påtala att militär kommer att vara ett yrke (betalt arbete), och följaktligen något man kan anvisa unga män (och kvinnor) som söker A-kassa eller socialhjälp.

Den enklaste hybridmodellen är att börja med att låta alla underbefäl vara anställda. En menig som har genomgått den tredje terminen och visat sig duglig med goda ledaregenskaper kan exempelvis bli anställd som korpral/sergeant vartefter han med åren kan avancera till fanjunkare eller dylikt. Det här systemet fanns i många år i Polen där enbart meniga var värnpliktiga (nu har de gått över till att även meniga är anställda).

Fördelen är ju uppenbar. Ett anställt underbefäl får enkelt pli på de värnpliktiga vilket råder bot på slarvigt och lökigt uppdragslösande. Ett värnpliktigt underbefäl är ju bara en av grabbarna, en kompis. I den åldern gör det stor skillnad om ett befäl är tre-fem år äldre då det ger pondus och auktoritet. Kom ihåg att många av ungarna i princip bara har gått i skolan hela livet och aldrig gjort något annat. Med risk för att låta som en tjurig gubbe; nittonåriga värnpliktiga är fortfarande omogna lättstyrda ungdomar snarare än självständiga vuxna män.

Jag förstår inte den svenska mentaliteten där man inte under några omständigheter klarar av att se hur man har gjort i resten av världen och helt enkelt kopiera framgångsrika koncept. Det är något jävla absurt storhetsvansinne och förakt för den kompetens som finns i andra länder som förefaller vara förhärskande här. Här ska det antingen vara någon unik hemmasnickrad svensk lösning eller så skiter vi i det helt

Har sagt det många gånger förr; Återinför underofficerskåren med allt vad det innebär av nygamla grader som vicekorpral etc. Skippa gradinflationen (jämför med hur långsamt britter och USMC avancerar i graderna exempelvis). Anställ alla över menig och vicekorpral. I Sverige är det "fult" att inte vara kapten före man blivit 30 år gammal. Men det svenska försvaret behöver inte fler stabsofficerare, Sverige behöver fler truppare och en fanjunkare kan det där bra mycket bättre än en kapten. En kaptens uppgift i första hand är att förkovra sig i taktik och lyssna på strategiråden från officerare med guld på axlarna.

Den svenska modellen (med vpl upp till plutonchefsnivå och RO (="lyx-värnpliktiga") upp till kompch-nivå) var en funktion av den mycket stora numerären, och den är inte nödvändig längre.

Man skulle mycket väl kunna lösa det här genom att ha en fast organisation som stomme, värnpliktigt "fotfolk" och anställda Uoff (med reservistförfarande för de som slutar om man så vill). Numerären ställs lätt in genom att ha en rimlig plikttid, typ "krigsplacerad till 32 år".

Väljer man inte ut "alla" eller nästan alla hanterar man pliktfrågan med lämpliga incitament, men de behöver inte vara att man blir anställd.

Så som jag ser det är värnpliksarmé att föredre för mindre nationer. USA har råd att ha ett yrkesarmé då dom är 36 ggr större än oss, därför behöver dom inte 50 miljoner soldater och reservister för det hotet finns inte mot dom.

Jag tror anledningen till att Sverige går över mot ett yrkesarmé är enbart för att "kalla kriget" är slut, Ryssland är inte ett hot och då passar det lägligt att kräla sig närmare USA och göra dom belåtna genom att hjälpa med deras imperialistiska mål, dock kallar vi det för "fredsövervakanda styrkor".

På tal om fred, har ni tänkt på att USA ser sig själva alldrig som invaderare utan alla militära benämningar indikerar på fred. Tex kärnvapenstridspetsen Peacekeeper!?!?! Vapnet är för tusan skapad för ett enda syfte, att bibehålla världsherravälde och dom som gör motstånd får smaka på eld, tryckvåg och radioaktivitet! Jaja lite lustigt hur obegåvad man kan vara när man så enkelt går på propaganda...

Jag tycker din modell låter vettig, dock är ju även problemet där, att i dagens närmast icke existerande försvar så funkar det p.g.a dess lilla volym.
Om hotbilden förändras så blir den dyr. Då antalet stamanställda blir stort.

Jag anser att med dagens politik där enbart utlandsverksamhet har något värde och närområdet enbart finns på papper inklusive försvaret av det egna teoritoriumet så borde utländska legosoldater värvas till utlandstjänstgöring.
Fördel med att ex hyra in Blackwater elelr DynaCorp är att vi slipper utbildningskostnader och att förluster för de värvade förbanden blir ointressanta. Den lilla numerären ca 1000 man kan lätt köpas in och behöver vi avsluta uppdraget så är det billigt att avveckla.
Att vi sedan helt saknar skydd för Sverige är ointressant för det gör vi redan idag.
Ska vi ha ett försvar bör det dimensioneras och utrustas för skydd av Sverige och utlandsverksamhet ska komma i andra hand precis som Finland gör.

Peacekeeper var en ICBM som numera är skrotad pga nedrustningsavtal, de 50 robotarna hade vardera 10 st W87 stridsspetsar (300 Kt styck) som nu istället monterats på Minuteman III.

Låter som en utmärkt lösning i mina öron.

En annan viktig sak är att begränsa gradinflationen och den enorma mängden höga befäl som bara ackumuleras, det vill säga att sparka ut folk ur försvaret när de inte går att befordra längre. Har du blivit överstelöjtnant och det är tydligt att du inte har den kapacitet som krävs för att gå längre (vilket inte är en skam - du kan fortfarande vara en alldeles utmärkt överstelöjtnant, och kommer att göra stor nytta i reserven, eller som hemvärnsbataljonschef) är det efter ett tag dags att lämna försvaret och lämna plats för yngre krafter. Självklart måste försvaret då ha en fast och robust struktur för att slussa alla officerare in i det civila livet, med bestämda kontrakt, rutiner och kontakter med företagsvärlden och statsförvaltningen, platser där officerare kan vara till god nytta och en officerskarriär ses som en god merit att ha med sig i ryggsäcken.