Citat:
Ursprungligen postat av buggenbu
Håller med dig om nästan allt. Men inte riktigt slutklämmen. Visserligen har hon goda chanser till reflektion - men jag tror inte chanserna är goda att hon kommer reflektera över det som hänt; dvs inte nyktert/självkritiskt. Jag tror tvärtom hon håller fast vid versionen att nä, men det där var ju bara en lek och problemet var att Tim inte förstod det... Dvs. hon anser nog att hon är oskyldigt dömd, fri från skuld osv.
Så att ge henne ytterligare år i påföljd skulle inte öka chansen att hon erkänner sin skuld och bearbetar den.
Förresten är det kanske inte så konstigt att just Tim har erkänt och bearbetar sin skuld - och att Tove verkar förneka att hon har någon del alls i det som skedde. För hundratals sidor sedan (
https://www.flashback.org/sp17111856) så skrevs ett inlägg om de båda förövarnas familjer. Tims familj verkade reagera sunt och försöka klara krisen, och Toves mamma... hm... ja, äpplen faller visst inte så långt från träden...
Liksom bilden av Tove Lind som någon sorts psykopat är en mediebild, utan någon som helst verklighetsförankring, är det ingenting som tyder på att Tove Lind - eller hennes mamma för den delen- skulle vara helt kallsinnig till Therese Johansson Rojos död.
Vad Tove Lind bestrider är att hon hade uppsåt till att anstifta ett mord på Therese Johansson Rojo. Vi har därmed inte bevis på att hon därmed anser att hon inte har
någon som helst skuld i skeendet.
Eftersom det antagligen är fullständigt sant att Tove Lind varken ville att något mord skulle inträffa eller var likgiltig till att ett mord skulle inträffa kan hon ju inte gärna gå med på att det var meningen en att anstifta ett mord.
För att bevisa för omvärlden att hon inte är en psykopat som är likgiltig till stackars Therese död måste hon alltså erkänna anstiftan. Nekar hon är det ett bevis på hennes skuld, därför att hon inte verkar tillräckligt ångerfull. Erkänner hon är det ett bevis på hennes skuld.
Om vi har en åtalad niondeklassare under stark press på att erkänna, av polis och antagligen av psykologer, som hävdar att det egentligen inte var hennes mening att någon skulle dö, då är också den naturligaste förklaringen att det hon säger är sanningen. Hon nekar ju kategoriskt till att ha haft uppsåt. Man skall alltid söka den absolut enklaste förklaringen.
Det är inte alls därför att man måste förutsätta att hon talar sanning. Det är inte alls samma sak. Det är klart att brottslingar av alla typer regelmässigt ljuger för att undgå ansvar. Förhärdade yrkesförbrytare gör det av princip. Folk som Mats Alm eller Christine Schürrer håller fast vid fullständiga osannolikheter och nekar till allt.
Men vi har här en sextonårig flicka på gränsen mellan barndom och ungdom som håller fast vid att hon aldrig tänkt sig att det skulle gå så illa som det gjorde. Hur man kan se det som ett tecken på att hon är abnorm, psykopat eller ett förhärdat elakt litet kryp, trots att vi inte vet ett jota om hur hon är funtad psykologiskt, istället för att välja den absolut mest trovärdiga förklaringen att hon är en ung flicka under press, som begår en dumhet, men egentligen inte önskar utfallet, precis som hon säger; det förstår jag inte.
Den stora bilden, om man nu efterlyser den, tror jag fortfarande är helt given.
Tim Vrågård hade, precis som han säger, inte tänkt att mörda Therese Johansson Rojo. Han hade tänkt att visa Tove Lind att han var beredd att göra allt för att få tillbaka henne och hoppades på det sättet att få henne att mjukna. Planeringen var från hans sida inte tänkt att utmynna i ett mord.
Tove Lind hade inte tänkt sig att Tim Vrågård skulle mörda Therese Johansson Rojo. Hon ville att han skulle misslyckas och att hon skulle få förödmjuka honom och få honom att känna sig som en idiot. Därigenom skulle hon få hämnd för hans otrohet. Att hon skulle bli ihop med hans kompis G. skulle förstås ytterliggare spä på förödmjukelsen.
Detta är den absolut troligaste bilden och den som kräver minst antal antagande om människor bevekelsegrunder och psykologiska status. Den innebär också att Tove Lind fakiskt inte hade något uppsåt, trots att hon som det står i domen förstås utövade en psykisk påverkan på Tim och därmed orsakade mordet. Därför tror jag de flesta värjer sig från att erkänna att det antagligen var så det förhöll sig. Man vill att Tove skall dömas och att hon skall erkänna att sin skuld, för vad hon genom sina handlingar orsakat. Då måste man förutsätta ett uppsåt som det enligt objektiva utgångspunkter är oerhört tveksamt om hon verkligen haft.
P.S Jag har inte den minsta kännedom av familjen, förutom vad som framkommit i tråden. Vi har dock någonstans där en Flashbackare av gott renomme, som påstår att han känner mamman och att det är en av de vänligaste människor han känner eller något liknande.
Som PCuri har visat utförligare än utförligt, så säger de flesta om Tove Lind att är en reko tjej som de flest bara har gott att säga om. Ambitiös, hederlig, duktig och hjälpsam. Att hon skulle vara beredd att få mord till stånd, vara våldsam eller vara psykopat, eller att hennes mål med sin relation med Tim skulle vara att behandla honom som en hund är av allt att döma en total efterhandskonstruktion. Av allt att döma är hon en ganska normal tonåring och att en sådan anstiftar mord är och förblir tämligen verklighetsfrämmande.
Citat:
ursprungligen postat av beitos
Oftast brukar mina tolkningar ligga nära "majoritetens", men i det här fallet förvånas jag av att många så tvärsäkert uttalar sig som de gör om Tove och hennes skuld, personlighet, motiv, etc, samtidigt som jag själv vídhåller en mer öppen hållning.
Jag har följt massor av fall under årens lopp, och jag tror inte jag är särskilt naiv. Ej heller brukar jag vara särskilt skonsam mot kvinnliga förövare vilka självklart kan vara manipulativa, kalla, snygga, sexiga, eller i princip vad som helst.
Man läser om det ena hemska efter det andra. Men folk reagerar knappt. Sen dyker en sms:ande niondeklassare upp, och blir utmålad som typ det värsta som drabbat mänskligheten (nåja).
Jag måste säga att jag känner på precis samma sätt.