2009-06-05, 15:53
#1
Ingen tidigare erfarenhet av någon hallucinogen. Ingen sitter.
Tog 100mg av 10x och höll inne 10 sec.
Jag satte på lite lugnande trance musik som över för övrigt brukar lyssna på för att lugna ner mig. Fyllde koppen till bongen med min 100mg 10x salvia och tog en fet hit. Jag fick en skön rusande känsla in mot huvudet och tänkte ahh here we go. MEN! plötsligt så kändes det som att nån slet mig ifrån verkligheten och kastade mig mot väggen vid min säng. Inte fan brydde mig jag om musiken då och tog av mig hörlurarna, haha.
Jag minns lite svagt om att jag låg i sängen där och snackade något om att kunna få komma hem igen, allt skit runt omkring kändes grymt främmande. Det kändes värkligen som att bli upplockad på plats och sedan nersläppt i en främmande förvrängd plats full med rädsla, kändes som ett helvette. Allt gick ok dock tills tanken slog mig, kommer jag någonsin komma hem igen? Jusst den stunden drabbades jag av värsta rädslan man kan tänka sig och börjades svettas extremt. Jag satt där i sängen och tänkte aa fan välkommen till helvettet, men istället för att börja springa runt i panik la ja mig ner eftersom jag frös i helvette och va blöt med för att avvänta verkligheten, ifall den nu skulle komma. Jag kollade på klockan och räknade sekunderna, vilket för övrigt kändes extremt långa.
Men fan nu när jag är tillbaka är jag glad att jag gjorde det, känns som att man lärt sig något om sig själv. Känns även lite tråkigt och sorgligt för jag inte lät det väsen jag kännde att avsluta det den påbörjat och visa mig allt, känner mig som en riktig fegis
Detta va en timma sen.
Tog 100mg av 10x och höll inne 10 sec.
Jag satte på lite lugnande trance musik som över för övrigt brukar lyssna på för att lugna ner mig. Fyllde koppen till bongen med min 100mg 10x salvia och tog en fet hit. Jag fick en skön rusande känsla in mot huvudet och tänkte ahh here we go. MEN! plötsligt så kändes det som att nån slet mig ifrån verkligheten och kastade mig mot väggen vid min säng. Inte fan brydde mig jag om musiken då och tog av mig hörlurarna, haha.
Jag minns lite svagt om att jag låg i sängen där och snackade något om att kunna få komma hem igen, allt skit runt omkring kändes grymt främmande. Det kändes värkligen som att bli upplockad på plats och sedan nersläppt i en främmande förvrängd plats full med rädsla, kändes som ett helvette. Allt gick ok dock tills tanken slog mig, kommer jag någonsin komma hem igen? Jusst den stunden drabbades jag av värsta rädslan man kan tänka sig och börjades svettas extremt. Jag satt där i sängen och tänkte aa fan välkommen till helvettet, men istället för att börja springa runt i panik la ja mig ner eftersom jag frös i helvette och va blöt med för att avvänta verkligheten, ifall den nu skulle komma. Jag kollade på klockan och räknade sekunderna, vilket för övrigt kändes extremt långa.
Men fan nu när jag är tillbaka är jag glad att jag gjorde det, känns som att man lärt sig något om sig själv. Känns även lite tråkigt och sorgligt för jag inte lät det väsen jag kännde att avsluta det den påbörjat och visa mig allt, känner mig som en riktig fegis
Detta va en timma sen.