2009-06-04, 04:30
#1
Inte planekonomi.
Inte kapitalism.
Inte heller en blandekonomi typ Sveriges.
IUtan en helt ny typ av blandekonomi.
Utan ett tidskatte system.
Kan det fungera?
Vad blir konsekvensen i längden?
Definition "Tidskatt". (jag önskade jag kunde moderera detta inlägg och ändra definitionen varefter man finner på svagheter)
Två monetära system i samma system.
1. Datorbaserat, papperslöst, bygger på personliga behov.
2. Fritt valt ekonomisk system.
Två typer av sysselsättning.
1. Lagstadgad tjänst. Beräknad i årsarbetstid, och planerad i vilken skiftsform som passar bäst för ändamålet.
2. Fritid.
Områden som bör ingå i gemensam sektor.
Inom någon av dessa områden SKALL alla arbeta lika tid per individ och år.
1. Mat. Kan vara restaurangbaserat, råvaror, färskvaror.
Ett område som kommer att vara betydligt mer automatiserat än idag.
2. Kläder. Baskläder, tilverkade på bästa tänkbara sätt för allas välmående. Ett område som kommer att bli fullt automatiserat med tiden.
Här behöver vissa länder mer andra mindre kläder beroende på olika årstidstyper. "Åt var och en..."
3. Kunskap. Skolor för grundämnen samt skolor som förbereder på högre kurser, samt högre kurser. Teknik kommer att vara dominerande pga. automatiseringsnivån i systemet.
4. Hälsovård. Detta omrpåde kommer att vara minst automatiserat och ta mest resurser i form av mänskligt arbetad tid. Ingår: Sjukvård, barnavård, äldrevård, handikappverksamhet osv.
5. Kommunikationer. Här har vi distributionssystem, förarlösa tåg, spårväg, vi har fiberkommunikation, samt persontransport via snabbtåg.
6. Energi. Här vet man för lite vad som kommer att utvecklas, men förmodligen kommer man hitta fram till energiformer som är både effektiva som ofarliga för liv.
7. Byggmaterialsektor. Byggmaterial skapas, då alla själv önskar bygga sina hus. Vissa tjäntster tillhandahålls som grundläggningar etc. Marken ägs av ingen och alla inom en region. Individerna har rätt att arrendera mark i förhållande till folkmängd - instiftat i lag.
Detta system kommer att leda framförallt till ökad automatisering.
Då produkten av detta blir - fri tid, lika för alla.
Demokratisystemet skall byggas upp så att folk kan rösta på den person som de själva nominerar fram. Personens jobb är att förvalta och förbättra (effektivisera, automatisera) systemet.
För detta krävs fria tidningsorgan som är öppna för konstruktiva debatter och därför krävs även journalistyrket för att det hela skall hålla ihop.
Även tjänster som systemvetare och andra högre stående kunskaper premieras på olika sätt. Sätt som befriar folket från maktkorruption.
Okay, det var en snabb översikt.
Fråga dig nu:
a) Hur mycket tid kommer att gå åt per person?
b) Vad får vi för samhällstyp? Storstäder? Småstäder? Landsbygd?
c) Vad skall alla göra på sin fritid?
d) Hur långt in i framtiden kan vi se konturerna på detta system?
Själv skulle jag kanske idag svara:
a) Ca en till tre månader per år, folk jobbar i 12-skift som bäst eller 9-skift.
Resten av tiden är jag fri att göra vad jag har lust med. Men all fri tid ger mig byggnadsmaterial till mitt hus, fri mat, fria kläder eller tyg, fri sjukvård, gratisbiljett på tåget var jag än önskar resa, ström i jacket, bredband.
b) jag skulle gissa typ: "STORA småstäder", med odlingsytor och skog om vartannat. Det bör finnas ett planverk för markanvändning precis som idag.
c) Ägna sig åt vad de vill. Resa, göra business (med därför avsett valutasystem) bygga mer på huset, spela rock i grupp... ja whatever.
(Detta skulle alla fritänkare gilla. Förstår aldrig varför de inte vill bidraga med något de "tvingas" göra...det är ju löjligt om man funderar lite)
d) Det beror på folks förmåga att sprida och göra allvar av bra idéer. Vi ser redan frukterna av den kommunikation på internet vi har nu förtiden (har själv kommunicerat via modem sedan typ 1985.) Nu som först ser vi genomslaget demokratiskt. Det händer oväntade saker snabbt.
Så det är svårt att sia om. Kanske 150 år framåt?
Inte kapitalism.
Inte heller en blandekonomi typ Sveriges.
IUtan en helt ny typ av blandekonomi.
Utan ett tidskatte system.
Kan det fungera?
Vad blir konsekvensen i längden?
Definition "Tidskatt". (jag önskade jag kunde moderera detta inlägg och ändra definitionen varefter man finner på svagheter)
Två monetära system i samma system.
1. Datorbaserat, papperslöst, bygger på personliga behov.
2. Fritt valt ekonomisk system.
Två typer av sysselsättning.
1. Lagstadgad tjänst. Beräknad i årsarbetstid, och planerad i vilken skiftsform som passar bäst för ändamålet.
2. Fritid.
Områden som bör ingå i gemensam sektor.
Inom någon av dessa områden SKALL alla arbeta lika tid per individ och år.
1. Mat. Kan vara restaurangbaserat, råvaror, färskvaror.
Ett område som kommer att vara betydligt mer automatiserat än idag.
2. Kläder. Baskläder, tilverkade på bästa tänkbara sätt för allas välmående. Ett område som kommer att bli fullt automatiserat med tiden.
Här behöver vissa länder mer andra mindre kläder beroende på olika årstidstyper. "Åt var och en..."
3. Kunskap. Skolor för grundämnen samt skolor som förbereder på högre kurser, samt högre kurser. Teknik kommer att vara dominerande pga. automatiseringsnivån i systemet.
4. Hälsovård. Detta omrpåde kommer att vara minst automatiserat och ta mest resurser i form av mänskligt arbetad tid. Ingår: Sjukvård, barnavård, äldrevård, handikappverksamhet osv.
5. Kommunikationer. Här har vi distributionssystem, förarlösa tåg, spårväg, vi har fiberkommunikation, samt persontransport via snabbtåg.
6. Energi. Här vet man för lite vad som kommer att utvecklas, men förmodligen kommer man hitta fram till energiformer som är både effektiva som ofarliga för liv.
7. Byggmaterialsektor. Byggmaterial skapas, då alla själv önskar bygga sina hus. Vissa tjäntster tillhandahålls som grundläggningar etc. Marken ägs av ingen och alla inom en region. Individerna har rätt att arrendera mark i förhållande till folkmängd - instiftat i lag.
Detta system kommer att leda framförallt till ökad automatisering.
Då produkten av detta blir - fri tid, lika för alla.
Demokratisystemet skall byggas upp så att folk kan rösta på den person som de själva nominerar fram. Personens jobb är att förvalta och förbättra (effektivisera, automatisera) systemet.
För detta krävs fria tidningsorgan som är öppna för konstruktiva debatter och därför krävs även journalistyrket för att det hela skall hålla ihop.
Även tjänster som systemvetare och andra högre stående kunskaper premieras på olika sätt. Sätt som befriar folket från maktkorruption.
Okay, det var en snabb översikt.
Fråga dig nu:
a) Hur mycket tid kommer att gå åt per person?
b) Vad får vi för samhällstyp? Storstäder? Småstäder? Landsbygd?
c) Vad skall alla göra på sin fritid?
d) Hur långt in i framtiden kan vi se konturerna på detta system?
Själv skulle jag kanske idag svara:
a) Ca en till tre månader per år, folk jobbar i 12-skift som bäst eller 9-skift.
Resten av tiden är jag fri att göra vad jag har lust med. Men all fri tid ger mig byggnadsmaterial till mitt hus, fri mat, fria kläder eller tyg, fri sjukvård, gratisbiljett på tåget var jag än önskar resa, ström i jacket, bredband.
b) jag skulle gissa typ: "STORA småstäder", med odlingsytor och skog om vartannat. Det bör finnas ett planverk för markanvändning precis som idag.
c) Ägna sig åt vad de vill. Resa, göra business (med därför avsett valutasystem) bygga mer på huset, spela rock i grupp... ja whatever.
(Detta skulle alla fritänkare gilla. Förstår aldrig varför de inte vill bidraga med något de "tvingas" göra...det är ju löjligt om man funderar lite)
d) Det beror på folks förmåga att sprida och göra allvar av bra idéer. Vi ser redan frukterna av den kommunikation på internet vi har nu förtiden (har själv kommunicerat via modem sedan typ 1985.) Nu som först ser vi genomslaget demokratiskt. Det händer oväntade saker snabbt.
Så det är svårt att sia om. Kanske 150 år framåt?