Citat:
Ursprungligen postat av hatlogiker
kan det verkligen stämma, är inte riktningen ganska slumpmässig vid emission. då skulle ju skulle ju ljuset spridas lite hursomhelst eller?
Detta gäller vid
spontan emission. Vid
stimulerad emission har den utgående fotonen samma frekvens, fas, polarisation och riktning om den ingående.
Det bör kanske påpekas att i fasta material där atomerna är ordnade i en kristallstruktur, är det främst det "kollektiva" beteendet hos atomerna som bestämmer hur materialet växelverkar med inkommande elektromagnetisk strålning. Om det vore så att de individuella atomerna bestämde egenskaperna hos det storskaliga materialet, skulle det ha ett diskret absorbtionsspektrum eftersom atomer bara har diskreta energitillstånd. Att detta är inte fallet är sedan länge fastställt genom experiment; fasta material har i själva verket kontinuerliga absorbtionsspektrum. Detta beror på att det uppstår kontinuerliga "band" av energitillstånd hos det fasta materialet när atomerna ligger prydligt ordnade i kristallstrukturer med möjlighet till vissa kollektiva vibrationslägen som brukar kallas fononer. Om strukturen har ett vibrationsläge som motsvarar energin hos en inkommande foton, kan den absorberas och omvandlas till värme i form av en fonon i kristallstrukturen. Om det inte finns något ledigt vibrationsläge passerar fotonen genom materialet, dock med en liten fördröjning som beror på en snabb växelverkan mellan fotonen och jonkärnorna i kristallstrukturen. Detta är orsaken till att ljus saktar ned i kristallina material.
Vad gäller just glas så är det förvisso amorft och har ingen storskalig kristallstruktur, men av orsaker som är rätt komplicerade så kan dylika material ändå ha en energibandstruktur.
Se t.ex.
http://en.wikipedia.org/wiki/Physics_of_glass