Intersektionalitet: HJÄLP!!!

Nej, makt är något som måste sättas i ett sammanhang, och makt kan uppstå på flera sätt beroende på situation. Makt är snarare grad av frihet gentemot andra. Makt handlar ofta om i hur stor grad frihet människor (eller möjligtvis djur) är bereda att ge dig på sin egen bekostnad. I samhället använder vi pengar till att avgöra frihet på marknaden, och värderar dig ofta därefter.

Om jag däremot håller en pistol mot din tinning, kommer du av rädsla, ge mig ökad frihet på din bekostnad. I ett annat sammanhang kan du ge mig makt genom att anse mig mer kunnig än dig, och således ge mig makt av ren tillit.

Som sagt, makt uppkommer av flera anledningar och sammanhang.

Distinktionen mellan discovery och justification är ju den intressanta här. Och då är frågan som jag inte fått svar på: vad exakt är nytt inom rättfärdigande fasen? Det ser endast ut som att man tagit sedvanliga metoder men använt dem lite mindre enögt och sedan kallat detta för intersektionalitet.

Så när du säger att intersektionalitet är en METOD, då gör du ett intressant påstående som kräver att du visar på vilket sätt detta är en metod, snarare än en tillämpning av tidigare vetenskapliga metoder.

Inom dessa områden är det vanligt att man vill separera sig från den vanliga vetenskapliga metoden/metoderna eftersom dessa sällan stödjer deras agendor, men väldigt få har lyckats producera något som faktiskt är bättre än det man hade innan. Ofta hittar man bara på nya ord, förvirrar sig själv lite och börjar bedriva dålig vetenskap (och ignorerar de fantastiska framsteg vetenskapen gjort ur metodologisk synvinkel).


Jag har inget emot att man tittar på flera variabler samtidigt, snarare vore det konstigt om man inte gjorde det. Du kan kalla tillvägagångssättet för intersektionalitet om du vill, men när du kallar intersektionalitet för en metod, då påstår du något som sträcker sig längre än detta.

Invändningen är rimlig och vanligt förekommande, jag gör den själv. Dock verkar du ha svårt att läsa innantill varpå du formulerar ett argument kring något som ingen har påstått. Huruvida metoden är ny eller inte, är inte det väsentliga. Det som är angeläget att bedöma är resultaten av forskningen. Intersektionalitetsforskningen använder sig av vetenskapliga metoder och såvitt jag förstår har ingen menat att de uppfunnit vetenskapen på nytt.
Det är deras uppgift som bedriver forskning att motivera sina metoder. Min benämning, intersektionalitetsmetoden, syftar till användningen av de särskilda variabler som, oftast, används inom intersektionalitetsforskningen. Det är inte avsett att beskriva metodanvändning i sig.
Instämmer till viss del, men ditt resonemang är för allmänt hållet. Du gör dig förmodligen en otjänst genom att avfärda forskning med anledning av att du förutsätter att all vetenskap som använder nya ingångsvinklar är sämre än tidigare forskning. Jag är ingen förespråkare av intersektionalitetsbegreppet, däremot är det intressant att diskutera huruvida den forskningen kan ge värdefulla bidrag. Du anser inte att den kan göra det, men din ståndpunkt vilar på en felaktig antagelse. Att forskningsresultaten skulle vara diskvalificerade på grund av att man inte bevisat att metoden är ny, är ett märkligt påstående.
Du svarade inte på frågan.

Som sagt innan, jag har inget problem med att man tittar på fler variabler än en inom forskningen. Problemet jag har är att man hittar på nya ord som blir mode utan att det tillför något mer än förvirring.

Sen har du uppenbarligen också problem att läsa innantill, ingenstans har jag hävdat att forskningsresultaten skulle vara diskvalificerade eller nödvändigtvis dåliga, tvärtom menar jag att det borde vara en självklarhet att titta på fler variabler än en. Men man behöver inte hitta på ett nytt ord för att beskriva en självklarhet.

Men jag har fått svaret jag var ute efter. Intersektionalitet är ett modeord utan verklig betydelse. Det vore bättre att hålla sig till traditionell terminologi och därmed undvika förvirring.

Krenek, om användandet av ett nytt modeord - intersektionalitet - leder till att en väldigt enögd (nästintill blind) "folkrörelse" börjar vidga sina vyer, så får det väl likväl en ganska god betydelse?

Oavsett vad man väljer att kalla sin metod; leder den till att användaren öppnar på locket för att börja väga in fler variabler än kvinna - man, och per automatik taggar dessa med offer - förövare, så är det något positivt.

Bara inte begreppet kidnappas, och används som någon form av kvasivetenskap som sedan totalt förkastas av alla andra än den egna frälsta gruppen. Ungefär så som "feminism" fått en väldigt dålig klang, tack vare de personer som stulit ett gammalt begrepp.

Otydlighet öppnar dörrarna för de med agendor, och intersektionalitet är ett typiskt sådant ord som inte ens dess egna anhängare verkar ha speciellt bra koll på vad det egentligen innebär.

If it ain't broke, don't fix it. Låt oss använda standardtermonologi och den välprövade och välutvecklade vetenskapen i den empiristiska traditionen, då undviker vi alla dessa förvirringar, och politiska influenser som drabbar samhällsvetenskapen.

Visst, Kuhn och anhang försökte knäcka den, men de misslyckades och vi får anpassa oss till det faktumet.

Någon som vet vad några centrala dimensioner är av begreppen makt och intersektionalitet? Vad kan det vara?