Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2014-12-10, 02:16
  #11053
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009) har en så kallad stilruta som går ut på att båda är korrekta före en angiven tidpunkt. Citat:
... både vi väntar tills i morgon och vi väntar till i morgon får anses korrekta. ...
När det gäller tidsangivelser så är det lämpligt att använda till och med och då fungerar det bara med till.
Han kommer att vara där till och med den 10 december 2014.
Han kommer att vara där till och med 10 december 2014.
Bara i garanterat kortlivade texter bör man utelämna årtalet. Det tog åratal för webbredaktörer att inse att 10 december blev osäkert framåt våren.

Tack för ditt svar, nu är alla frågetecken bortblåsta!

Citat:
Före datum av den typen kan man alltså gärna skippa »den«.

Intressant. Personligen tycker jag det känns mer natuligt att skriva ut "den" om texten är av informell karaktär.
Citera
2014-12-10, 22:54
  #11054
Medlem
Pestmeesters avatar
När används ordet "intet"? Ser det lite varstans.
Citera
2014-12-10, 23:46
  #11055
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pestmeester
När används ordet "intet"? Ser det lite varstans.
Ordet »intet« är mycket gammalt, belagt i Västgöta-lagen sent 1200-tal. För sitt minne kan man notera »intet« som en sammandragning av »inte något«. Eller helt enkelt neutrumform av »ingen«.

Ordboken säger
intet pronomen inte något <något högtidligt utom i vissa uttryck>
Det finns alltså ett antal fasta uttryck och ett fåtal sammansättningar. Sådana verkar konserverande. Vi har »gå om intet« / »till intet förpliktigande« / »ur tomma intet« / »på intet sätt« / »intet nytt under solen« / »intet ont anande« / »intetsägande«.

Erik Axel Karlfeldt (ingen särskrivning där):
Intet är som väntanstider.
Boktitel: På Västfronten intet nytt.

Ordet »intet« är något så fint som ett indefinit nekande pronomen. Begreppet har utmanat filosofer. Kvantfysiken har gett nya tolkningar i samband med vacuum.
Citera
2014-12-11, 22:36
  #11056
Medlem
Supinumformen av rädas: säger alternativt skriver ni rädits, eller något annat?

Min instinkt är rätts men jag vet inte hur ensam jag är om det och det ser si-och-så ut i skrift.
Citera
2014-12-11, 23:28
  #11057
Medlem
Paijters avatar
Vad menas med "disor" i texten:
Ulf kvad:
Döda äro edra Disor alla, Lyckan har flygtat från Halfs kämpar...
Citera
2014-12-11, 23:46
  #11058
Moderator
Hamilkars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Tesco
Supinumformen av rädas: säger alternativt skriver ni rädits, eller något annat?

Min instinkt är rätts men jag vet inte hur ensam jag är om det och det ser si-och-så ut i skrift.
Min instinkt är den samma: rädas, räddes, rätts. Det rädits som SAOB från 1961 anger som föga brukligt känns bara konstigt och fel. Men jag skulle förmodligen väja för att använda någon supinumform alls.
Citera
2014-12-11, 23:50
  #11059
Moderator
Hamilkars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Paijter
Vad menas med "disor" i texten:
Ulf kvad:
Döda äro edra Disor alla, Lyckan har flygtat från Halfs kämpar...
Enligt Wikipedia ska en korrekta formen vara en dis, flera diser, men det rörde sig hur som helst om kvinnliga andeväsen i fornnordisk mytologi, som ungefär verkar ha haft samma funktion som senare tiders skyddsänglar.
Citera
2014-12-12, 01:12
  #11060
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Paijter
Vad menas med "disor" i texten:
Ulf kvad:
Döda äro edra Disor alla, Lyckan har flygtat från Halfs kämpar...
SAOB har en ganska utförlig artikel DIS

Den relativt godmodiga sidan hos en dis kan avspeglas i kvinnonamnet Disa i detta namns nordiska tolkning.¹ I Kungälvs kommun finns samhället Diseröd.

Kvinnonamnet Vigdis är en referens på samma tema, med innebörden amazon.
sln.no Vigdis, kvinnenavn, norrønt Vígdís, av víg, 'strid, kamp', og dís, 'gudinne, kvinne'. ...
NE påminner att även de godmodiga krävde tribut:
disablot (fornisl. dísablót), fornnordisk kult av diserna. Blotet, som skulle befrämja skörden, hölls varje år, troligen vid vårdagjämningen. I kristen tid flyttades tidpunkten för den profana delen av firandet, som överlevde religionsskiftet, till kyndelsmässodagen i februari. Disablotet har gett namn åt distingen.

distingen (fornsv. disaþing, disting), de tingsförhandlingar som förr hölls i Uppsala vid kyndelsmässan i början av februari (ursprungligen dock på annan tid, i samband med disablotet). Den därmed förknippade distingsmarknaden, som officiellt avskaffades 1895, äger alltjämt rum i början av februari och är en av de mest traditionsrika svenska marknaderna.
¹ Disa kan även vara ett smeknamn på Desire, Desideria ‘den önskade’.
Citera
2014-12-12, 14:53
  #11061
Medlem
Paijters avatar
Tack
Citera
2014-12-15, 16:06
  #11062
Medlem
von.Jekwels avatar
Hej!

Har lite funderingar angående adjektiv. Adjektiv beskriver ju substantiv men det är några meningar jag funderar över hur man tänker. Här har ni några exempel på några meningar som jag funderar över:
- Det var roligt igår.
- På sommaren är det så ljust! Det blir nästan aldrig mörkt!
- Vad fint att du har vita väggar i lägenheten, det blir så ljust och fint här inne!
Alla meningarna innehåller pronomenet "det". Är det "det" som adjektivet beskriver (och därför det skrivs i "ett-form")?

Vänligen,
von.J
Citera
2014-12-15, 16:35
  #11063
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av von.Jekwel
... Alla meningarna innehåller pronomenet "det". Är det "det" som adjektivet beskriver (och därför det skrivs i "ett-form")? ...
Ja. Om man så vill, alla exemplen har »det« som subjekt och alla predikaten tar predikativ – i de fallen adjektiv som kongruensböjs i neutrum som »det« är. Subjektet »det« är i exemplen ett allmänt syftande pronomen för något som är känt genom situationen eller strax kommer att utvecklas. Formellt subjekt kan man nog säga. Jämför subjekt i utrum:

– Himlen blir inte helt mörk [på hela natten].

Där får »mörk« utrumform av himlen, medan »helt« har rollen adverb och är identiskt med neutrumformen av »hel«.
__________________
Senast redigerad av egon2b 2014-12-15 kl. 16:45.
Citera
2014-12-15, 18:09
  #11064
Medlem
von.Jekwels avatar
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
Ja. Om man så vill, alla exemplen har »det« som subjekt och alla predikaten tar predikativ – i de fallen adjektiv som kongruensböjs i neutrum som »det« är. Subjektet »det« är i exemplen ett allmänt syftande pronomen för något som är känt genom situationen eller strax kommer att utvecklas. Formellt subjekt kan man nog säga. Jämför subjekt i utrum:

– Himlen blir inte helt mörk [på hela natten].

Där får »mörk« utrumform av himlen, medan »helt« har rollen adverb och är identiskt med neutrumformen av »hel«.
Okej, jag är inte säker på om jag förstår allt korrekt. Men för att sammanfatta så beskriver adjektiven subjektet i detta fall och subjektet är "det" vilket i sig betraktas som ett ett-ord? Är det ungefär så man kan tänka?
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback