SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

"Livets krydda" därjämte ett alternativ till ditt förslag. Ett annat förslag är "livets nerv".

Ja, och med en parafras: Det är livets allt.

Man kan notera att den lätt exalterade laddningen i engelska "bliss" / "blithe" är lite lagom utslätad i det svenska adjektivet »blid/blider/bliþer«. Den indoeuropeiska graden lär ha varit ’glänsande’ och så gick engelskan och svenskan åt olika håll på den extatiska skalan.

– Detta är livet när det är som blidast.

http://runeberg.org/svetym/0135.html
http://www.etymonline.com/index.php?term=blithe

– Det är livets kvintessens.

– Detta är sjunde himlen.

Graderna 6 och 7 kan bara nämnas i bestämd form i stundens presens, medan grad 5 kan omnämnas i allmänna ordalag.

Tack för förslagen. Det var det mindre vanliga Livets nektar jag letade efter. Kom helt enkelt inte på det tidigare. Men tack för era svar.

En del kallar kaffe för livets nektar. Kanske var det en sen kopp som gjorde susen.

Det var nog snarare en öl

Tjo, kommer inte på ett ord.
Det användes ofta inom Naturvetenskapen/matematiken när man bevisar något genom att göra många tester/försök för att bevisas att det finns ett samband istället för att ge matematiska konkreta bevis/härledningar.

Typ " Sambandet mellan a och b kan bevisas genom ett yyy synsätt, detta ger att b förhåller sig som 0.5*a" eller liknande
Det är inte experimentellt utan något likande ord.

Är det metoden regressionsanalys du söker? Om man har en svärm mätvärden (x,y) och ansätter beroendet y = k1·x + k0 så beräknar man k1 och k0 så att en kriteriefunktion minimeras. Vanligen är det kvadratsumman av avvikelserna som minimeras. Dessutom får man fram ett spridningsmått som kan uttryckas som förklaringsgrad.

Metoden är konkret och reproducerbar, men den bevisar bara det som formeln säger. Sen brukar man försöka presentera en kvalitativ förklaring.
Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Regressionsanalys

– Sambandet mellan x och y har analyseras genom regressionsanalys, som i detta fall gav

y = 0,02·x + 178

Decimalkomma skrivs med komma i svensk text.

En metod, där man studerar kovariansen utan att välja den beroende variabeln, är korrelationsanalys.
Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Korrelation

I professionella matematiska sammanhang brukar man använda decimalpunkt även på svenska. Komma har man till annat, tex till att särskilja värden i vektorer eller i mängder

Min avsikt var att skilja på »löpande svensk text« och datornära/internationell »matematisk notation«. Vi ser väl aldrig decimalpunkt i dagstidningarnas prisuppgifter och procenttal?!

Regeringskansliet använder decimalnotation med kommatecken för exempelvis priser per kWh. Det är i och för sig förvånande, nu när det skall sjungas på engelska vid Riksmötets öppnande. Trafikverket använder decimalkomma i sin statistik. Jag tror till och med SCB har presenterat ett och annat decimalkomma. Det är professionellt.

Decimalkommat är en del av den kulturella omställning man gör när man ställer om Windows till svensk eller tysk miljö. Ett så »matematiskt« program som Excel kräver decimalkomma i svensk standardmiljö. Till sist är det omställbart vilket är ett kineseri och svassande för Imperierna.

Hur det skall gå med CO2-omställningen kan man ana när Världen – inte ens EU – kan enas om en decimalnotation.

Naturligtvis har du rätt i att decimalkomma skall användas i alla andra sammanhang än de strikt matematiska, som här på FB tex.

För övrigt är Excel inget matematiskt program, det är för ekonomer, ingenjörer och andra matematiska amatörer.

Empiriskt? Induktivt?

Precis, det var därför jag citerade »matematiskt« vid Excel. Kalkylfunktionerna rymmer förstås en del matematik som medelvärdesberäkning.

Som ingenjör har jag genom åren använt vektoralgebra flitigt, jag visste inte att jag var amatör. Det förklarar förstås den modesta lönen.