Citat:
De var korta frågor i min värld! 
Det kändes onödigt att skapa en ny tråd så jag postade här i stället. Nåväl, rond 2:
1. Ord som är underförstådda eller kan härledas går alltså bra att utelämna. Är denna utelämning även passande i högre, akademisk stil? Jag tycker mig ofta se exempelvis att, fastän ordet skulle kunna ha strukits. Kanske är det en smaksak?
4. Jag hade en gång en lärare som sade att ”textbindningsord” måste användas för att sammanlänka ”delarna” (minns ej det använda ordet). Detta sådde tvivel och osäkerhet i mitt skrivande, eftersom jag var ovan vid det och sällan såg andra skriva exempelvis ”Jag borde ha vetat bättre, och kanske även de också”. Utelämnandet är kanske ett exempel på en ”ellips”?
6. Är oerhört ett adverb? En sökning på nätet gav att man kan pröva ändra numerus och iaktta om kongruensböjning sker eller ej: ”Det är oerhört svåra frågor”. Då blev det enkelt att se!
7. Jag syftar på staten antar jag, men vad syftar journalisten på? Här är jag vilse.
8. Ordet som är alltså lika med den (som i sin tur syftar på ett slags kommunism) i det här fallet? Och därav världsfientlig i stället för världsfientligt eftersom ordet böjs efter den?
Ju mer jag funderar över hur och vad jag skriver, desto mer villrådig blir jag...
---
Tack till er andra också för intressanta inlägg!
Det kändes onödigt att skapa en ny tråd så jag postade här i stället. Nåväl, rond 2:1. Ord som är underförstådda eller kan härledas går alltså bra att utelämna. Är denna utelämning även passande i högre, akademisk stil? Jag tycker mig ofta se exempelvis att, fastän ordet skulle kunna ha strukits. Kanske är det en smaksak?
4. Jag hade en gång en lärare som sade att ”textbindningsord” måste användas för att sammanlänka ”delarna” (minns ej det använda ordet). Detta sådde tvivel och osäkerhet i mitt skrivande, eftersom jag var ovan vid det och sällan såg andra skriva exempelvis ”Jag borde ha vetat bättre, och kanske även de också”. Utelämnandet är kanske ett exempel på en ”ellips”?
6. Är oerhört ett adverb? En sökning på nätet gav att man kan pröva ändra numerus och iaktta om kongruensböjning sker eller ej: ”Det är oerhört svåra frågor”. Då blev det enkelt att se!
7. Jag syftar på staten antar jag, men vad syftar journalisten på? Här är jag vilse.
8. Ordet som är alltså lika med den (som i sin tur syftar på ett slags kommunism) i det här fallet? Och därav världsfientlig i stället för världsfientligt eftersom ordet böjs efter den?
Ju mer jag funderar över hur och vad jag skriver, desto mer villrådig blir jag...
---
Tack till er andra också för intressanta inlägg!
4. Jag vet inte exakt vad du pratar om här men jag har också svårt att använda ordet "och". Såsom jag förstått det delar ordet och en mening i två huvudsatser.
T ex Hunden skällde och grannarna vaknade. Här är "huden skällde" och "grannarna vaknade" huvudsatser som inte grammatiskt är sammanlänkande till varandra. Ja hunden skällde och grannarna vaknade men ur en grammatisk synvinkel betyder det inte att grannarna vaknade pga att hunden skällde även om man logiskt tänker så. För att sammanlänka huvudsatserna bör man använda ordet "vilket"; det ger: hunden skällde vilket väckte grannarna. Den meningen hänvisar till att grannarna väcktes upp pga hunden skällde men det gör inte den första.
Där blev det ganska konstigt men det är vad jag förstått från svensklektionerna. Kan någon bekräfta om det är korrekt?
