SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Om du menar chattspråket i bokstavlig(!) mening så är inverkan begränsad. Skriftspråket svenska är inte ett väldefinierat begrepp. Vi har väl alla åtminstone ett par olika skriftspråk. Personer som hanterar text i jobbet och/eller håller en blogg har oftast sinne för stil.

Om vi istället talar om Internet som medium så har det påverkat svenskan, men det finns andra orsaker till att språket förändras. Myndigheter och kommuner vinnlägger sig om att publicera sig på lättläst svenska. Redigeringen framstår som ett viktigt element.

Skriv in > språket i sociala medier < på en nätbokhandel så finns det boktips.

Exempel: http://www.adlibris.com/se/sok?q=Hel...%20Hjalmarsson

Vore det mer passande att skriva om hur chattspråket har påverkat det svenska språket istället då?

Påverkan från engelskan i allmänhet är mångdubbelt starkare än påverkan från epoken chatt. Både management-jargong och skräpkultur har gett svåra spår i vissa kretsar. Datatermer som router har tagits in rakt av, och det är bara praktiskt. Nåja, “the Cloud” blev Molnet. Vem minns hur en hårddisk såg ut? Nu är det SDD och molntjänster.

Det är bara ett fåtal chatt-termer som har fått plats i Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) – om ens någon. Väldigt sällan säger jag BRB när jag försvinner på ett kortare uppdrag. Epoken chatt har väl som jag redan antytt i stort sett ersatts av Fejan / Kvitter / Skajp.

Kanske kan du få tips via Språktidningen:
http://spraktidningen.se/search/node/chatt

Nej sannolikt inte. Det är en spontan konvergens i svenskan, möjligen en omkastning av ljud (metates).¹ Frukten har sitt ursprung i latin fructus etc, medan fruktan bygger på ett samgermanskt koncept som återfinns i fara. Fruktan är den känsla som uppstår när man är rädd för en fara. Frukt är kopplat till belöning, som när fredagens avlöningskuvert är frukten av hårt arbete.

¹ Omkastningen är tydlig i tyskan.
Ref. http://de.wiktionary.org/wiki/Furcht
Ref. http://de.wiktionary.org/wiki/Frucht

Fast FU försiggår ju för det mesta långt innan det föreligger något FUP.

Jag skriver för det mesta FUP:et, men ibland orkar jag inte hålla emot.

Betraktat från våra breddgrader lutar Italien åt höger. Det gäller även politiskt.

Lyssna på Språket i P1 som tog upp detta i tisdags om jag inte minns fel. Inte just FUP men "en/ett" före förkortningar. Ett intressant program i sin helhet dessutom.

Vad har verbet kolla för etymologi? SAOB tar upp två obesläktade substantiv med samma form, och hänvisar till en kortform av kollationera som inte heller verkar ha med det moderna kolla att göra; artiklarna är från 1936. Hellquist tar inte heller upp ordet.

Jag har fått för mig att det skulle vara en kortform av kontrollera, stämmer det och vilka belägg finns det för det isåfall? När började det användas, i vilken bemärkelse, vilka miljöer och vilket stilvärde hade det hur länge?

Finns väl lite olika "kolla", fast de kanske har samma ursprung (ha koll på):

Kolla där - Titta...

Kolla honom - Ha uppsikt...

Kolla upp det där - Kontrollera...

Ja, jag har alltid utgått från att det är samma ord, eftersom de är så semantiskt närliggande. Koll finns för övrigt inte heller i SAOB.

Svensk ordbok säger "sedan 1937; kortform av kollationera", men om koll säger den paradoxalt nog "sedan 1899; till kolla".

Det är inte hederligt att citera någon och sedan ändra i citatet. Varför skulle du klämma in ett fjantigt "hen" i ett exempel?