SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Ett antal speciella tillämpningar finns, särskilt som verktyg i så kallat säkerhetsarbete. Fingeravtryck är väl det enklaste exemplet, liksom en så »oskyldig« tillämpning som trängseltullarna i Stockholm. De som har behörighet kan på ett ögonblick gå från bilden på en mer eller mindre smutsig nummerplåt till persondata för ägaren. Matchning av biometriska data lär vara rutin i de kretsar som har uppdraget.
Ref. http://en.wikipedia.org/wiki/Biometric_passport

En generell sökmaskin för något som liknar semantisk sökning på bilders innehåll, den är nog [dessbättre] långt borta. Djurens förmåga till mönsterigenkänning är till stora delar oförklarad. På grund av att människan har bytt miljö flera gånger under evolutionen har vi en magnifik apparat för bildbehandling. Våra 100+ småmuskler i ansiktet har utvecklats parallellt med de allt mera avancerade sociala systemen, som bygger på att vi känner igen individer. Men fåglarnas förmåga till igenkänning är kanske förhållandevis mera imponerande. Under senaste året har forskare gjort troligt att getingar känner igen en sorts gradbeteckning i »ansiktets« teckning. Djuren sammanväger med andra observationer som datorerna är dåliga på, för att inte säga urusla (motorik, doft). Människans bildbehandling imponerar också vad gäller stereosynen, men ugglan är en dängare på att samordna stereoskopisk hörsel och dito syn. Våran stereosyn grundlades nog i träden, och den har kommit väl till pass i både dykning och jakt. I dag kommer stereoseendet till nytta i trafiken.

En hund som kommer ut för första gången i ett snöigt landskap har inga svårigheter att hitta hem, trots att den är van vid gröna landmärken. Det har nämnts som exempel på att även djuren har abstrakta typdefinitioner. De kan känna igen fiende och byte på en sekund. Det skall nog mycket till innan datorerna kan identifiera både svanen och skrattmåsar som vita fåglar med intresse för vatten ... Om jag laddar upp bilden på en svan och lägger till -gräs +fisk skulle jag få måsar eller trutar men inga ugglor. Samtidigt är kanske färgen ointressant och det var alkor jag var intresserad av. ...

Vad har det med språk att göra?

Annars finns det ju Tineye.

Kanske inte så mycket iof. Den dök upp apropå fråga 1. Och jag hoppas den har någorlunda legitimitet i denna tråd. Men tack för TinEye! Bra informationsvideo här http://ideeinc.com/

Ungefär lika mycket som bilder hör hemma i en ordbok. Mitt exemplar av Bertil Moldes Illustrerad Svensk Ordbok är tryckt 1955 och ordet ginbalk är illustrerat med – en ginbalk.

Nu skickar jag upp Tyresös klassiska kommunvapen och väntade mig att få en analys av ginbalken plus de två symboler som påminner om tre matcher luffarschack och en djävul. Att plocka fram ortnamnet Tyresö kunde väl inte vara så svårt. Plåtögat svarar:

Wondering why TinEye couldn't find your image?

You bet I do, säger jag. One is not impressed!

http://i52.tinypic.com/24ca5bd.png

För lösare av bildkorsord är det förstås oumbärligt att kunna söka på en bild. Ett stadsvapen så vill man veta vilken stad som knåpat ihop symboliken. Etymologin för ginbalk förresten, det är förstås en balk som ginar diagonalt över en vapensköld.

Finns det något ord för stilgreppet där man i sånger eller liknande utelämnar det avslutande ordet i ett rim? Ofta på grund av att ordet är fult eller snuskigt. Exempel från Nationalteatern:

"Jag trodde jag var stark
men jag hamna i en park
och levde på att sälja..." (knark)

Eftersom orden »elision« / »elidering« är etablerade för utelämning av bokstav eller stavelse som räddar rim och meter, så kan väl elision fungera även för en eufemistisk ellips. En sådan utelämning kan faktiskt betona referensen, snarare än att tona ner den. Det engelska ordet "elision" avänds även utanför yrkespoesien, i meningen "avsiktlig utelämning" som "elision" = "deliberate omission".

Det finns en variant på utelämnande av ett ord i rimmad text, nämligen att sätta in ett ord som bryter rimmet demonstrativt:

Bourgesin, det är feta svin
Kaviar å champagne, fina vita dukar
Vi ska pinka i erat vin, vi ska hänga opp er i era slipsar.

Sant, det är som med "parantetisk". Att sätta ett ord inom parantes kan snarare ge det en upphöjd status.

Trevligt att se den levnadsbeskrivande "Vid Molins fontän" från Svea Hund komma till heders igen. De inledande verserna hade ett "nynnande" istället för slipsar och slutklämmens "slipsar" görs med viss medveten "tonavvikelse".

Jag har uppenbarligen bara svarat på saken en gång i forumet, men då gjorde jag det ordentligt, och faktiskt till och med on topic - åtminstone i det första inlägget:

https://www.flashback.org/sp14792655
https://www.flashback.org/sp14793838

Bra försök, men man ska inte försöka lura små barn och flashbackare. Varför heter då en ginstam som den gör? Alldeles bortsett från att en balk ginar precis lika mycket som en ginbalk, bara från motsatta hörn....

Svenska Akademiens recenta ordboksredaktion tackar säkert för elogen om bra försök. Ansvaret för att lura våra minsta bröder faller på SvO. Själv var jag till ovannämnda »förstås« förförd av en falang av den förnäma Akademien.

Nyutgivna Svensk ordbok är tydligt avvikande från SAOB i denna fråga.

... ginbalk ... till ¹gin och balk

Det finns dock ett problem:

¹gin ... saknas i SvO men fanns i NE ordbok som synonym till ¹gen (kort etc)

Troligen har SvO avsett att hänvisa ginbalk till ¹gen (kort) direkt, och så har dom klantat till det. Det är förstås en barnlek att diagnostisera ogiltiga referenser med hjälp av – datorn. Det löser i och för sig inte problemet om referensen borde varit till gen- förled.

Nu när jag ser även SAOB-alternativet så instämmer jag att prefixet gen- i verbet genskjuta är nära släkt till ginbalk. En lustig tillfällighet är att orden ginbalk, genbalk och genbank glider mot anornas biologiska bärare generna.

Nu hoppas jag bara att jag har bläddrat rätt i pappersburna SvO, så att ingen säger att jag läser SvO som fan läser SAOB.

Verbet genskjuta var heller inte bästa exemplet, eftersom morfemet gen- där kan tolkas som både kort och tvär/emot, beroende på den aktuella situationen.

SvO exempel: ... bartendern tog en annan dörr och gensköt honom i korridoren ...

1. ... hinna upp (ngn) genom att ta en kortare väg (SvO)
2. ... avsiktligt korsa ngns väg (gen- i betydelsen emot)

Prefixet gen- i gensaga är närmre ginbalkens prefix i SAOB-tolkning.

Nu handlar det om en lateral modell i samtliga fall, lateralt tänkande söker genvägen till en lösning.

Frågan är ju om man genskjuter när man gör barn...

Denna höst har vi sett mycket IVF på grund av aktuellt Nobelpris. Genskjutning med mikroskopisk kanyl ger blandade känslor.