SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Jo precis, men då har vi ju det där med -is ändelsen som jag beskrev ovan. Man kan inte säga "hur var det i skola idag " - man kan däremot säga "hur var det på dagis idag ", då ordet dagis redan känns böjt.
Sånt här är inte alltid logiskt, utan mer baserat på språkkänsla och konvention.

Det heter en tingest. SAOB spekulerar i att det skulle vara en ombildning av tyskans dinges, genitiv av ding 'ting' (vilket i sin tur är en kognat till det inhemska svenska ordet ting med samma betydelse).

En tingest heter det naturligtvis.

Okej, låter plausibelt. Då hade jag väl i princip rätt då - även om jag snarare trodde att det var fornsvensk grammatik som hade klamrat sig fast.

Varför heter det marxist och inte marxian av de personer som identifierar sig med marxismen? Detta är någonting jag började tänka på när min kompis hävdade att i princip alla tyska filosofer får -ian som ändelse på sina efterföljare: hegelian (efter Hegel), nietzschean (efter Nietzsche), kantian (efter Kant) osv. Varför är Marx, marxism och marxist ett undantag?

Marxian låter ju iof lite lustigt då det påminner om marsian, men jag tvivlar att det är fallet. Någon som vet?

Det enkla svaret är nog att den av Marx företrädda läran blev en politisk ideologi.

Och vadå? Brukar politiska ideologier alltid få namn på sina efterföljare som slutar på -ist? Förutom konservativ och liberal så verkar det stämma: feminist, anarkist, maoist, kommunist, socialist etc.

Så därför blev han ett undantag från de andra tyskarna? Finns det andra tyska politiska filosofer som skapat efterföljare som slutare på -ist`?

Tja kanske för att han snarare var ideolog än filosof? -ist ändelsen kommer ju av ism, som är knutet till det politiskt/ideologiska spektra.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ism_%28term%29

Kant filosoferade om tingest i-sig och Hegel om världsandens självförståelse - inte lika uppenbart ideologiskt som proletärernas maktövertagande genom revolution.

Nog för att tingest som diskuterat är en tyskrotad synonym, men das Ding an sich heter i hävdvunnen svensk översättning tinget i sig.

I en svensk översättning av Sartres varat och intet skrevs det i-sig. Det är därifrån jag har fått det sättet att skriva "tinget i sig". Att jag skrev tingest var ett misstag, som hade sin orsak i att jag var full och klockan var strax innan fem på morgonen.

Var det också ett resultat av sömn- och annan druckenhet att du skrev tinget i-sig med bindestreck bara mellan de två senare orden? Det verkar rimligare att man skulle ha skrivit tinget-i-sig.

Ja absolut - även om jag inte förstå vad den här diskussionen har att göra i den här tråden.

Jag undrade egentligen mer över vad det egentligen stod i boken än över ditt tillstånd när du skrev inlägget. Ursäkta den förmenta lustigheten.