Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2013-01-18, 23:22
  #6697
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lighten-up
Vilket ord är starkast:

mycket eller väldigt ...
Graderingarna ganska < klart < mycket < väldigt < enormt < fantastiskt är ibland kontraproduktiva så att de försvagar det man vill säga. Det är bättre att använda beskrivande attribut som kan stå för sig själv. Kanske en illustration:

– Sångerskan XX1 har en klar och fyllig sopranröst.

– Sångerskan XX2 har en mycket klar och väldigt fyllig sopranröst.

Vem av de två låter bäst? Jag skulle satsa på XX1.
Citera
2013-01-18, 23:24
  #6698
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av crillecrille
Vardagsrasism.

Finns det en definition?

Närmare än du tror finns en förklaring:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vardagsrasism
Citera
2013-01-18, 23:25
  #6699
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av crillecrille
Vardagsrasism.

Finns det en definition?
Kanske via engelskan: “racism twenty-four seven”.
Citera
2013-01-18, 23:30
  #6700
Medlem
crillecrilles avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
Närmare än du tror finns en förklaring:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vardagsrasism
Jag kan också googla. Är ute efter ett mer analytiskt inlägg kring ordet
Citera
2013-01-18, 23:43
  #6701
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av crillecrille
Jag kan också googla. Är ute efter ett mer analytiskt inlägg kring ordet

Då ställer du fel typ av fråga. Dessutom är ju Språkakuten inte till för analytiska utläggningar. Korta frågor - korta svar.

I grund och botten är rasism ett begrepp som vissa ser som självförklarande medan andra ifrågasätter dess giltighet. Det gör att vardagsrasism i sig inte är ett helt okomplicerat begrepp. De som inte ifrågasätter definitionen av rasism och ser rasism som något icke önskvärt i en demokrati har följande uppfattning.

Citat:
Vardagsrasism är kort och gott en rasism som finns i vardagsvarandet och som mer eller mindre tillåtits få acceptens i en stor del av den mellanmänskliga kommunikationen och allmänuppfattningen. Det är en negativ normaliseringsprocess av begreppet rasism.
Citera
2013-01-18, 23:47
  #6702
Medlem
crillecrilles avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
Då ställer du fel typ av fråga. Dessutom är ju Språkakuten inte till för analytiska utläggningar. Korta frågor - korta svar.

I grund och botten är rasism ett begrepp som vissa ser som självförklarande medan andra ifrågasätter dess giltighet. Det gör att vardagsrasism i sig inte är ett helt okomplicerat begrepp. De som inte ifrågasätter definitionen av rasism och ser rasism som något icke önskvärt i en demokrati har följande uppfattning.
Tack. Jag gör sällan inlägg här(i Språk) så min uppfattning om vad ett kort analytiskt svar i detta sammanhang är kanske avvikande.
Citera
2013-01-19, 00:11
  #6703
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av crillecrille
Tack. Jag gör sällan inlägg här (i Språk) så min uppfattning om vad ett kort analytiskt svar i detta sammanhang är kanske avvikande.
Den tyska Wikipedia-artikeln är omfattande, med grundlig struktur. Dessutom finns där åtskilliga referenser.
http://de.wikipedia.org/wiki/Alltagsrassismus

Engelska Wikipedia diskuterar under Xenophobia gränsdragning mot begreppet rasism.

Inför nästa julafton kan vi vänta oss ytterligare självcensur från Disney, men det är som sagt inte 24-7-rasism utan just julrasism 12/24: att italienare skulle vara särskilt benägna att bryta på italienska.
__________________
Senast redigerad av egon2b 2013-01-19 kl. 00:26.
Citera
2013-01-19, 02:35
  #6704
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av yulbrynner
Hur refererar man till internetlänkar i en löpande text vid ett akademiskt arbete?

Påhittat exempel: Enligt SAOL bör dubbeltydiga ord aldrig förekomma i formell talad svenska (http://www.svenskaakademien.se/svens...atet/ordlista).

Hade jag istället haft en bok hade skrivit ungefär såhär: Enligt SAOL bör dubbeltydiga ord aldrig förekomma i formell talad svenska (SAOL, s.54).

Det går väl utmärkt att skriva som i ditt första exempel. Bara du sätter en not och anger källan vid fotnoten tillsammans med datum för inhämtad information. Så har iaf jag gjort i ett flertal uppsatser.
Citera
2013-01-19, 13:19
  #6705
Medlem
freshrs avatar
Har man olika ändelser av adjektiv på svenska baserat på genus?
Alltså, vi har ju t.ex "det blå skåpet", "den blåa stolen". (är dessa ens korrekta exempel )
Är det ens baserat på om ordet har artikeln den/det?
Är stol då feminint och skåp maskulint?


Men hur är det med könsbetingade ord? t.ex "den flitig+(e/a) (mannen/kvinnan)" är det e på slutet för män och a på slutet för kvinnor?

blev kanske lite rörigt. Hoppas någon kan reda ut detta för mig!
Citera
2013-01-19, 13:35
  #6706
Medlem
Luftfrikadelles avatar
Hur kommer det sig att folk idag stavar Också "Ochså"?
Citera
2013-01-19, 14:24
  #6707
Medlem
MauroSpockos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Luftfrikadelle
Hur kommer det sig att folk idag stavar Också "Ochså"?
Vad tror du själv? För att "och" stavas "och".
Citera
2013-01-19, 16:29
  #6708
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av freshr
Har man olika ändelser av adjektiv på svenska baserat på genus?
Alltså, vi har ju t.ex "det blå skåpet", "den blåa stolen". (är dessa ens korrekta exempel )
Är det ens baserat på om ordet har artikeln den/det?
Är stol då feminint och skåp maskulint?

Men hur är det med könsbetingade ord? t.ex "den flitig+(e/a) (mannen/kvinnan)" är det e på slutet för män och a på slutet för kvinnor? ...
Det korta svaret kunde vara: Nej, kongruensböjning efter genus är inte kvar. Men det är inte hela sanningen. Bland annat finns det regionala skillnader. Det handlar om att skilja på lexikalt genus och individens eventuella sexus. Skåp och stol saknar sexus.

För utrum som inte är reale (väsentligen personer och djur med markerat biologskt genus) används i stora delar av Sverige kongruensböjning efter faktiskt sexus (biologiskt genus).
... den store älgtjuren
... den nya försvarsministern Karin E
... den mustaschprydde sjuksköterskan Bertil M ...
I dialekter används fortfarande genusböjning efter maskulinum/feminunum även för saker. Stol är i så fall vanligen maskulinum, men vacklar och blir ibland femininum. Klassiska genus framgår av SAOB:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...=2/27/228.html (klassiskt för mig: den blåe stolen)

Ett skåp är neutrum, så det tar allmän-ändelsen -a på kongruensböjda adjektiv. Det gröna skåpet. Adjektivet »blå« är ett specialfall, för det kan tappa kongruens-a.

I plural är kongruens-suffixet -a för alla genus.

Frågan om -e på sexus maskulinum står och väger. Ibland ser man på SVT-text att textaren har en annan uppfattning än talaren. Det är lite hipp som happ beroende på vem som kommer från Göteborg. De två falangerna utdelar ömsesidigt töntstämpel för den som använder en fjollig adjektivändelse i singularis.

Här är ett 10-tal trådar där saken diskuteras:
https://www.flashback.org/sok/röde+vagnen?f=88
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback