SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

I och för sig knappt 120 år gammal, men http://runeberg.org/ameribok/ är ganska intressant - en liten självhjälpsbok för utvandrare.

Precis det sättet att skriva på jag var ute efter. Trodde det krävdes mer än 120 år. Där ser man.

Två hundra år, då hamnar man på tidigt 1800-tal, vilket var ett antal decennier innan diskussionen om hur svenskan bäst skulle stavas kom igång på riktigt, och således kan man se lite alla möjliga godtyckliga skrivsätt (men det blir ännu tydligare om man går ytterligare en femtio år bakåt). Versaler efter eget tycke, stavningar av lånord som härmar latinet eller franskan, med mera. Och ett i allmänhet avsevärt svårgenomträngligare sätt att formulera sig (åtminstone i publicerad litteratur, kanske inte i brev).

Den här är publicerad 1813: http://runeberg.org/verldsbygg/0005.html

EDIT: På den här sidan stavas "fixstjärnorna" en gång "Fix-stjernorne" och nästa "Fixstjernorna"...

Mycket intressant. Det ser ut som om ä/Ä och ö/Ö i den typografin skrevs med en e-formad diakrit. Särskilt tydligt syns det på kursiverad stil: http://runeberg.org/verldsbygg/0004.html

Den typografin är den logiska motsvarigheten till æ/Æ och œ/Œ. Jag trodde att tyska omljudade ä/Ä och ö/Ö hade kommit in i svenskt tryckeri så dags. Nåja, tyskan hade väl frakturstil.

En del stavning var onekligen bättre förr: I allmänhet betraktadt. Fraser som »sedlig bildning« och »en ädel själs åhåga« är sköna.

Under det här seklet får vi se om Almagten lyckas hålla oceanerna inom deras gränsor och stränder. Oceanerna omges inte längre av land på alla sidor, som i fallet Stilla Havet och Indiska Oceanen.

Stavningen av Allmakten har i äldre tid varierat mellan Almagten och Allmagten. I varje fall så hade sambandet med engelska “The Almighty” bibehållits, om g hade behållits i svenska stavningen. Det är lite fult att först låna ut ett ord och sen ändra stavningen. Danskan har kvar stavningen “magt” och “almagt”. Måtte Almagten bevara oss från stavningsreformer. No more claw-fingers, please!

http://bit.ly/12xUMMf

Den här gången är det inte "mjölkchoklad" utan "cashewnötter" som särbehandlats
Borde man mejla Fazer och framför allt svenska YLE så de kan återuppta "drevet"

I ett SVT-program användes verbet »avbriefa« av en polisperson i tjänstedräkt. Som lyssnare studsade jag på den germansk-romanska kombinationen. Mycket riktigt så tar SASO (2009) upp debriefing men inte *avbriefning. Observera särskilt att svenska »debriefing« inte fått det extra -n- som dopning och mobbning har.

Visst använder vi prefixet av- i diverse kombinationer som avinstallera, avpatrullera och avprogrammera. Vad säger ärade kolleger? Fungerar verbet »avbriefa« och skall det i så fall vara »avbriefning« med -ning?

På bilens panel har vi i decennier använt Defroster utan att blinka. Nu när menyerna är mjuka, finns det något bilfabrikat som presenterar funktionen Avfroster eller Avfrostare? Om någon polis i tjänsten kallar tjänstgörande psykolog för avbriefare, då har en tragisk situation förvanskats till en tragikomisk. Man genomför en debriefing bara när det är allvar och ordet kan gärna hållas på proffsnivå. Vi brukar inte improvisera halvöversättningar om det gäller fysiska skador.

Som så ofta så är det svenska lånordet debriefing betydligt smalare än det engelska ordet. På engelska kvalificierar man gärna vad det gäller, om inte sammanhanget är entydigt.

En ursprunglig betydelse av engelska “debriefing” var/är intervju av hemvändande flygvapenpiloter. Ändamålet var knappast i första hand traumaterapi utan snarare inhämtning av information.

http://en.wikipedia.org/wiki/Debriefing
http://sv.wikipedia.org/wiki/Debriefing

Dessa var oförberedda; här fokuserade jag mer på själva genomförandet såsom att ta det lugnt, tänka på kroppsspråket, och att inte bli nervös.

* Är användandet av semikolon rätt, eller bör det vara punkt eller komma?

* Är det sista kommatecknet befogat?

Tacksam för snabbt svar!

Personligen har jag inga problem med ditt semikolon; det bör dock noteras att semikolon används relativt sällan i svenskan. Eftersom satserna ("Dessa var oförberedda" och de som kommer efter semikolonet) verkar ha lite med varandra att göra blir det lite mer tveksamt. Syftar "dessa" på något efter semikolonet? Om så inte är fallet kan det vara bäst att sätta punkt. Absolut inte komma.

Inget kommatecken behövs. Slopa det.

Här har du hela stycket:

Jag höll dessutom två eller tre lektioner som syftade till att höja klassens kunskaper inom sjukvård. Dessa var oförberedda; här fokuserade jag istället på själva genomförandet såsom att ta det lugnt, tänka på kroppsspråket och att inte bli nervös.

Dessa syftar på lektionerna, alltså borde jag sätta en punkt istället?

Tack för hjälpen!

Formellt skulle »dessa« i kunna syfta på klassens kunskaper. Förslag:

Jag höll dessutom två eller tre lektioner som syftade till att höja klassens kunskaper inom sjukvård. De tillfällena var oförberedda. Här fokuserade jag istället ...

Jag höll dessutom två eller tre lektioner som syftade till att höja klassens kunskaper inom sjukvård. Det var oförberedda framträdanden. Här fokuserade jag istället ...