SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Tack! Klickade vidare i vänsterspalten och såg att SAOB behandlar hiskeliga 470.000 ord http://g3.spraakdata.gu.se/saob/skillnad.shtml

För det första tror jag inte att det går att översätta termer rätt av, endast med härledning av orden. För det andra sökte jag och fann bland annat det här:

https://gul.gu.se/public/pp/public_n...ileId=15741722

Ska innehållet inom en parentes, vad det nu kallas, börja med versal eller gemen?
Är det likadant om det rör sig om ett flertal förklarande meningar?
Ska den sedan sluta med punkt om parentesen står i slutet på en mening?

Dvs; hur skall stora bokstäver och punkt användas inom parenteser (Inom parentesen står ett par meningar. De kan förklara vad som menas med föregående sats, hur man kommit fram till sin slutsats eller bara allmän och relevant ändock möjligt onödig fakta.)*?

*Tänkte jag rätt här?

En mening i parentes ska skrivas med stor bokstav om hela parentesen föregås av en punkt.

Detta är en mening (detta är ett tillägg).
Detta är en mening. (Detta är ett tillägg.)

Använd inte semikolon om du inte är helt säker på hur semikolon används:

Dvs: hur skall stora bokstäver och punkt användas ...

I ledigt sammanhang kan man markera parentesens underordnade ställning genom att förenkla den demonstrativt.

Detta är en mening. (bara ett exempel)

1. Hur är det efter kolon, finns det någon regel som säger huruvida det ska vara liten eller stor bokstav?

2. Samma efter semikolon, men där är det väl alltid liten bokstav?

Jag har skrollat igenom länken lite, och nej. Konfedensbedömning är inte internal monitor view.

Men konfidensbedömning kanske

Skämt åsido, så finns det många beröringspunkter med det du frågar efter och innehållet i dokumentet. Bland annat detta:


Detta är översatt från Koriat och Goldsmiths minnesmodell. Om jag sedan letar i ett annat dokument står att finna följande:


http://research-repository.st-andrew...ss_Chapter.pdf

Ok, vi slår för spontan konfidensbedömning.. Du har faktiskt helt rätt där! och jag slarvade med läsningE:n. tack!

1. När kolon används i förkortningar så blir det S:t Ibbs g:a k:a. Motsvarande för TV:s barndom. Eller: AIK:aren tog mc:n.

Vid uppräkning är det liten bokstav: regnskydd, grova skor och gott humör.

Vid citat med en eller flera hela meningar är det versal: Lugn, bara lugn!

2. Efter semikolon gäller samma regler som efter kommatecken; några undantag hittar jag inte.

Reglerna för skiljetecken beskrivs i kapitel 12 av Svenska skrivregler. För en överkomlig summa får man ett livstidslån på e-boken ifråga. (Jag tror det ingår två nerladdningar för SEK 111.) Det går också bra att låna på www.elib.se under 28 dar åt gången.

Då har jag lärt mig nytt om huruvida man ska använda kolon eller semikolon, jag har trots allt inte läst på speciellt mycket grammatik. (Hade jag kunnat använda semikolon här istället?) Det är även därför jag ställer mina frågor. Jag har enbart lärt mig från att läsa andras texter och kommer därigenom fram till de regler som tycks gälla, likt det sätt man i bland annat fysiken imperiskt finner samband.

Finns det någon regel för vilka svenska verb som i imperativ använder indikativets ändelse 'a'?

Exempel är ju fotbollstränaren:

-"Spring och hämta bollen!"
-"Utklassa motståndarlaget!"

Varför blir inte dessa:

-"Springa och hämta bollen!"
eller
-"Utklass motståndarlaget!" (En variant av detta fel hör jag i vissa svenska lokala dialekter, till exempel i norra värmland där jag har vissa arbetskollegor).


Min hypotes är att det beror på vilket konsonantljud som verbets stam slutar på.

Ja visst, och du borde rent av ha gjort det för att undvika satsradning.

Empiriskt?

Någon regel är det nog inte, men det kan ha att göra med om det är starka eller svaga verb. Om man tänker efter tycks det bara vara svaga verb som får imperativ på -a.