SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Det må vara på säkra sidan, men (!) onödigt restriktivt. Satsen efter komma kan vara starkt förkortad utan men för konstruktionen »..., men ...«. För övrigt saknar imperativ-satser ofta subjekt.

Bara imperativen är nedskrivet talspråk:

Han öppnade kranen för mycket, och alldeles för snabbt.

Han öppnade kranen, men alldeles för mycket.

Öppna kranen, men inte för mycket!

Ta det nu lugnt, men lägg på en rem!

Det vore bra om du specificerade frågan men

här är ett svar från Språkrådet
http://www.spraknamnden.se/spraklada...;objekttyp=lan

och här är en sökning på ”genitiv” i den här tråden
https://www.flashback.org/sok/genitiv?t=922295

Varför säger man filantrop och misantrop och inte antropofil och antropofob? Det känns väldigt okonsekvent på något sätt. Sedan om ändelsen på antropofob är helt korrekt är en annan fråga. Det jag egentligen undrar över är varför man väljer att använda "fil" och "mis" som begynnelsebokstäver och inte ändelser som man vanligtvis gör med andra ord.

Jag tror det är för att det är direkta låneord från grekiskan och inte ett nyare ord t ex homofil och homofob etc.

ja, det håller jag med om. homofil är ett ord ur det sena artonhundratalets kontinentala psykiatri/medicin, ihopknåpat av grekiska morfem som brukligt på den tiden när man namngav nya diagnoser. homofob är ett politiskt skällsord från 80- eller nittiotalet, inspirerat av psykiatriskt tänkesätt och avlett av homofil men då med utbytt morfem på slutet. troligen är det inlånat från engelskan.

men filantrop och misantrop är antingen riktiga grekiska ord, eller så tillkom de under en tid då man använde andra principer för att knåpa ihop nya begrepp utifrån grekiskans morfem. de verkar hur som helst vara äldre än orden som slutar på -fil och -fob.

edit: nej, nu kommer jag ihåg. på artonhundratalet användes framförallt termen homosexuell inom medicinen. begreppet homofil började användas i skandinavien av den danska organisationen Forbundet af 1948, landsforening for homofile som tyckte att begreppet homofil lät mildare i deras öron. nu är det väl snarare tvärtom.

En engelsk källa anger "philanthropy" med modern stavning belagt 1620.

Även diskofilen och bibliofilen hör till den nya vågen. I vissa texter misstänkliggörs xenofilen, men det ställer jag inte upp på. Mina förfäder var engagerade i skogsbruk och träslöjd. Därför är jag xylofil och plastofob.

Ja enligt ne.se kommer orden från grekiskan:

"HIST.: sedan 1815; av grek. philanthropos, till philos 'vän' och anthrapos 'människa'"

"HIST.: sedan 1762; via ty., fra. av grek. misanthrapos med samma bet., till misein 'hata' och anthrapos 'människa'"

Ändelsen -fob betyder väl förövrigt skräck/fruktan snarare än hat som mis-..?

Skriver man länders namn, till exempel England, Grekland med stor bokstav mitt i en mening som jag gjorde nu eller kör man på liten bokstav? Tack.

Ja, med stor bokstav.

Ja, länders namn skrivs alltid med stor bokstav. Medan ord som är avledda från ett lands namn skrivs med liten bokstav, t ex engelsk och grekisktalande.

Ja, som sagt, medan språk och nationaliteter skrivs med liten bokstav: engelska, grekiska, engelsman, grek.

En del sammansättningar med ortnamn och personnamn kan svaja mellan stor och liten bokstav. Det är tillåtet att använda bindestreck i Frankrike-resan och då blir det med säkerhet stor bokstav.

En del överanvändning av stor bokstav beror på att Wikipedia använder versal i sina artikelnycklar och att artikelnyckeln ofta är första ordet i artikeln.

Vad är (om den finns) betydelseskillnaden mellan regionalt och lokalt? Använder man dem på olika sätt eller är de direkta synonymer? Om en företeelse är kännetecknande för en viss ort, säger man då att det är en regional företeelse eller en lokal företeelse?