SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Det är plural imperfektum/preteritum av »(att) få«. I vårt urvattnade sekel skriva vi mycket riktigt »fick«.

– Förra sommaren fingo vi en schysst solbränna där ute på Kymmendö.

Strindbergs romaner på Språkdatas konk uppvisar 251 instanser av fingo. Han hade genomskådat ett och annat, den gode August.

I ersättning fingo bönderna litet pengar, som gingo åt till skatter; vidare fingo de se på oljefärgstavlor, höra föreläsningar, skådespel, som de aldrig hade tid att höra på, men det var deras eget fel, ty det stod dem öppet att höra dem när de ville, mot särskild betalning naturligtvis; vidare fingo de lärare, som lärde dem helvetesläran och berömmelseboken, mot särskild betalning naturligtvis, samt om söndagarne en skopa ovett från prästen, som sade dem att de voro stora rackare och att de skulle bli kastrerade om de inte betalade skatterna.

http://spraakbanken.gu.se/konk/ (välj Korpus = Str. Rom. och skriv in > fingo < utan fnuttar)

Söker en förklaring på hur man uttalar Deus Ex på svenska och engelska, om det nu är någon skillnad.

Det är rätt lätt att söka.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Deus_ex_machina

http://en.wikipedia.org/wiki/Deus_ex_machina

Här http://www.ord.se/oversattning/engel...%20Ex&l=ENGSVE har du både engelskt och svenskt uttal. Klicka på högtalarikonen.

Är själv nyfiken, någon som vet om uttalen är något så när korrekta?

Den andra är bättre än den första, men det kan ha tekniska orsaker.

Högtalaren på dictionary.com har ett mera traditionellt uttal.
http://dictionary.reference.com/browse/deus+ex+machina

En idiomatisk notering, en folklig parafras:

– Gud i skruven!

Pluspoäng till folket.

– Nu har dom fått tre barn på fyra år.
– Men, Gud i skruven!

Det betyder i praktiken samma sak som det latinska originalet.

Varför kallas Stockholm för "fjollträsk?

Att det bor mycket fjollor där kan jag förstå att vildmarksnorrlänningar tycker, men vad har träsk med det att göra?

Finns det någon logisk och historisk förklaring?

Det förhåller sig nog så att själva ordet består av två olika infallsvinklar av så kallad "dysfemism" (en nedvärderande omskrivning). Det första ledet är uppenbart (fjoll) medan det andra är förtäckt (träsk). Sammansättningen med "träsk" handlar troligen om att likställa ordet med namnet för en glesbygdsort i övre Norrland, där efterledet "träsk" är vanligt förekommande.

Ordet träsk har betytt våtmark eller sjö utan att termen har varit nedsättande på annat sätt än att vatten söker sig till låglänt terräng.

På Gotland finns Tingstäde träsk, en sjö. Korsordslösare får lära sig att Enare träsk är Finlands näst största sjö. (Det blir lite tjatigt att koda ENARE som medlare etc, och då kommer ett finskt träsk till svensk nytta.)

Ordet träsk kan till och med antas vara onomatopoetiskt, och det är fina saker det. Hjortronplockare, och folk som plockar de hajpade tranbären, minns hur traskandet på myren låter träsk, träsk, träsk ...

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...156.html#TRÄSK

Kvalitetstid – vad är det?
Är det möjligen motsatsen till arbetstid?

Jag menar inte att det är använt som nedsättande i direkt form. Däremot är det använt på så vis i reflektorisk form. I Stockholm finns en nedsättande attityd gentemot glesbygden. Den är inte sällan skapad utan insikt. Upplevelsen av ett "träsk" från en nedsättande stockholmare är ett landskap av ingenting. Genom att använda detta antagna argument mot Stockholm, blir det dubbelt nedsättande.

Kvalitet = Värdebärande egenskaper

Kvalitetstid = Tid av värde

Värde = Det som efterfrågas

Arbetsgivaren vill att arbetstid ska vara kvalitetstid. Arbetstagaren ser det oftast som tid som har ett pris för att avstå fritid.

Kvalitetstid är således sådan tid där det som är viktigast förekommer mest.

Jag tycker mig mest ha hört det i samband med fritid och då att man "tillbringar kvalitetstid med sina barn" eller möjligen sin sambo eller dylikt. Vad skillnaden är mellan att tillbringa tid med sina barn och att tillbringa kvalitetstid med sina barn har jag inte riktigt kläm på. Möjligen är kvalitetstid sådan tid som är avsatt för en bestämd gemensam aktivitet, som t.ex. sagoläsning, men det skulle då innebära att den tid då man bara är i barnens närhet ändå och ägnar sig åt vardagsbestyr saknar kvalitet.

Det är ett konstigt och lite otrevligt ord om fritiden, tycker jag. Vad gäller arbetslivet (om det nu används där) tycker jag att "effektiv arbetstid" är ett klarare och bättre begrepp för det som i bästa fall sker mellan kafferasterna.