SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Visst är det en tänkbar tolkning, men det har nog inte varit den förhärskande, utan radikalen har nog vanligen varit den som vill gå till roten med problemen, och inte bara lappa och laga. Radikal står ju åtminstone på vänstersidan som motsats till reformistisk. Detta förklarar ju också varför man i första hand är radikal i politiska ideologier med en utopi, som socialismen och liberalismen. Konservatismen, vars ideologiska princip bland annat går ut på politik ska bedrivas just medelst lappande och lappande, är snarast programmatiskt antiradikal. Högerradikalism existerar, men då handlar det om reaktion snarare än om konservatism.

En högerradikal finansminister är nog protektionist. (Vi ska inte gå så långt som till att kräva att han ska förespråka skråväsendets återinförande.) Den nuvarande finansministerns näringspolitik skulle ha varit vänsterradikal fram till 1855, hans tullpolitik fram till 1920, hans skattepolitik fram till 1965 och hans finanspolitik fram till 1975. Idag är det nog rimligast att beteckna finansministern som centerradikal, om han alls ska betecknas som radikal. Mycket få finansministrar genom historien har varit särdeles radikala under någon annan mandatperiod än sin första, och vår nuvarande utgör därvidlag inget undantag.

Vad betyder femtekolonnare och var kommer ordet ifrån?

Med skydd av att du själv inledde ett inrikespolitiskt och nationalekonomiskt resonemang, vill jag poängtera att finansministern själv inte är särdeles begeistrad i finanspolitik överhuvudtaget. Han hyser däremot en stark tilltro till det penningpolitiska instrumentet som Riksbanken styr med strama tyglar.

Är en "centerradikal" samma som den CPBH(r):are [Centerpartiet Bramstorp-Hedlundisterna (rubbestad)] Gösta Ekman berättade om i "Glaset i örat" från 1973?

Synonym till "förrädare".

Wikipedia:

Wikipedia har en artikel som förklarar vad femte kommer från:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Femtekolonnare

Den engelska versionen (nere till vänster) missar tributen till Karl Gerhard.

PS: ca 200 sek sent ...

Vad heter de olika stegen inom jordbruk?

Först sår man, sedan skördar man. Men det heter någonting där emellan, när man bearbetar jorden. Det är ett speciellt ord jag söker som är lite gammaldags.

För de fyra sädesslagen är stegen i verbform: plöja, harva, [konstgödsla,] så, välta, vänta, [ogräsbespruta,] skörda. I KRAV-odling hoppar man över hakarna. Att välta förbättrar grobarheten, men är knappast nödvändigt.

Bearbetningen av jorden sker väsentligen före sådden, för att de snygga raderna på 12–25 cm avstånd ska bibehållas. Det enskilda fröet skall inte flyttas efter sådden.

Potatisfåror ärjas innan utsädespotatisarna sätts. Potatisraderna kupas med samma ärjeplog som fårorna togs upp med. Ärjeplogen kan även kallas årder. Verktyget ärjeplog har inget samband med orten Arjeplog.

Betor sås med en halvmeters radavstånd och gallras. Mekanisk ogräsbekämpning utföras med en smal harv eller hackande redskap.

Jämför: http://www.sjv.se/amnesomraden/miljo...roduktion.html

Tack för ett utförligt svar! Det var ordet >harva< jag sökte!

Följdfråga, som dock inte är av språklig karaktär: Hur gick själva harvandet till under 1600-1800 talet och på vilket sätt påverkade det grödorna?

Ps. Det är inget skolarbete, vilket det kanske låter som. Men jag hittar ingen bra beskrivning av detta, endast förklaringar till hur den moderna processen går till.

Ingen fara, vi kan göra om det till en språklig fråga. Harven som redskap har sina rötter så långt tillbaka att ordet "harrow" ’harv’ kom till England med daner eller vikingar.

Etymologierna går isär, det finns syftningar på både latin och grekiska. Släktskap mellan harva och latin carpere ’rycka; plocka’ är intressant. Då blir carpe diem liksom att gå och harva hela dan och plocka kvickrot i förbifarten. Lexikografer har haft en svår tendens att söka förklaringar från Athen och Rom. It ain’t necessarily so ...

En 100 år gammal harv består av en trästomme i ek/ask med pinnar av järn. Sådär vart 20:e år flyttades de dyrbara järnpinnarna till en ny trästomme. Återanvändning var principen. Den riktigt uråldriga harven kan ha varit ett stycke trädstam med en eller flera grenstumpar kvar.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...4/59.html#HARV

http://www.google.se/images?q="wooden+harrow" (Vad annars?)
http://upload.wikimedia.org/wikipedi...PFERSHL_07.jpg
http://files.myopera.com/borntobedru...eana%20548.JPG

Nyttan av en harv beror på jordmån och förhärskande ogräs. Harven finfördelar klumpar (kokor) av lera, därmed spar man utsäde. Med stora klumpar kommer många sädeskorn för djupt. Harven river också upp kvickrot som är ett svårt ogräs på vissa jordar. Kvickroten störs kraftigt av att de långa rötterna rivs upp, samlas ihop och får torka ihjäl.

Tack för ett kanonbra svar! Snyggt att du fick med den språkliga aspekten också. Nu blir ingen moderator förargad

Oj jag ser att jag har frågat mycket den senaste tiden i denna tråd. Jag får lägga band på mig själv...

Om vi utgår från följande mening:

>När jag är på kinarestaurang och äter av buffén tar jag alltid stora portioner av de friterade grönsakerna.<

Ska det vara av eller utav i texten?
Finns det någon regel som anger när det ena är att föredra framför det andra?

Det beror på vilken stilnivå resten av texten befinner sig på. Många gamla språkfascister räknar "utav" som talspråk av samma dignitet som "medans" och förräns" (om inte "mens" eller förrns").

Personligen anser jag dock att alla "utav" inte alltid kan bytas mot ett enkelt "av".
Mer att läsa: http://www.dn.se/kultur-noje/spraket...eller-folkligt