SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Det här är någonting jag har undrat över länge, och som jag blev påmind om nu i Dick Harrisons artikel i SvD om subkulturen grilljannar. Harrison citerar kåsören Jörgen, som var verksam kring förra sekelskiftet:



Nu undrar jag hur uttrycket "på auktoritet" skall tolkas här. Är det en synonym för kredit, d v s att grilljannen (än så länge) åtnjuter krögarens förtroende? Eller betyder det kanske att det är den krog som rekommenderas bland dem som gärna vill räknas till Stockholms jeunesse dorée?

Jag har också undrat vad en dunderkäpp var, men har hamnat i slutsatsen att det helt enkelt bara syftar på en bastant, snarare än elegant, käpp.

Ytterligare en fråga, om än inte språklig, är det här med galoscherna. Varför låter han stoppa galoscher i fickorna? Har han tubbat rockvaktmästaren att stjäla galoscher åt honom? Eller stoppas galoscherna i fickorna för att grilljannen skall slippa en extra avgift för dem, och varför går rockvaktmästaren i så fall med på det?

Grilljanne betecknade ju dåtidens stekare och på samma sätt i viss förlöjligande mening. Att gå någonstans på auktoritet ska ses som synonym till ett gott rykte.

Grilljanne hade en käpp som inte var till för att användas eftersom den ofta var för kort. Det var en utsmyckningsdetalj och förledet dunder ska nog kopplas till betydelsen uppseendeväckande.

Det där med galoscherna är nog bara en bland flera förlöjligande beskrivningar om grilljannes beteende och stil.

Ja, men det där med galoscherna söker mig fortfarande. Att stoppa galoscher i andras fickor skulle åtminstone kunna ses som ett halvdant practical joke.

Kanske antyder en viss tafatthet, att behöva få hjälp med enkla saker.

Möjligen en tafatthet som hade förvärvats med hjälp av jästa och destillerade drycker. Han tog galoscherna med sig på vägen ut eftersom han var oförmögen att trä dem på skorna. Kanske att jag äntligen kan lämna det här bakom mig och få ro i själen.

Är det alltid korrekt (har det en någon effekt vad gäller stil/språknivå?) att utelämna som/att i t.ex. följande:

1. ..för de kläder som han behöver.
2. ..det kommer att gynna dem.

Är det alltid korrekt (har det en någon effekt vad gäller stil/språknivå?) att utelämna som/att i t.ex. följande:

1. ..för de kläder som han behöver.
2. ..det kommer att gynna dem.

"På grund av uppenbara skäl"? Personligen hade jag bara sagt "av uppenbara skäl" - aldrig "på grund av uppenbara skäl". Emellertid kan jag inte riktigt förklara varför, och Aktuellts version borde väl inte vara direkt fel..?

Ett skäl syftar ursprungligen på något som skiljer (skiljer en ett fall från ett annat). Så man frågar ANTINGEN vad grunden är, eller vad skälet är.

Samma sak med anledning (och även orsak). Man bör inte fråga efter ”anledningen varför”, vilket många journalister gör. Utan antingen fråga varför, eller fråga efter anledningen (till något).

Journalistspråk: Vad är grunden till skälet för anledningen varför det orsakades att matchen ställdes in?