SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Hur ska egentligen ordet machete uttalas? Känns som dom flesta svenskar säger 'macheta', alltså med a på slutet istället för e.

Är väldigt kass på att skriva sammanhängande texter med bra meningsuppbyggnad, speciellt när det kommer till akademiska eller längre texter. Finns det tips för hur man ska gå tillväga för att bli bättre på detta?

Det finns det! Jag har själv läst en effektiv liten bok om hur man skriver akademiska papers. Just meningsbyggnaden minns jag inte så mycket om, men den mest geniala idén är att varje stycke ska ha ett budskap som sammanfattas i styckets första mening. Man ska kunna skumma texten genom att läsa bara första meningen i varje stycke och bara läsa de relevanta stycken som utvecklar eller modifierar den första meningen men aldrig går in på någonting som inte direkt relaterar till den första meningen.

(Den sämsta meningsbyggnad jag läst var i en liten rapport på masternivå utan styckeindelning och med meningar långa som halva sidor. Sen sist meningen "Landstingsförbundet alltså". Aha! Där fick man reda på vad alltihop handlade om. Såna problem har uppenbarligen inte du.)

Jag läste någonstans hur unge Benjamin Franklin gjorde på sin tid. Han hade begränsad tillgång till skolor och bra böcker där han bodde i kolonierna i Amerika. Men han hade tillgång till den välrenommerade brittiska tidskriften Spectator, som var känd för sina fina essäer skrivna på ett mycket gott och avancerat språk.

Så, han läste en artikel i taget, ett par tre gånger. Sedan nästa dag återgav han den ur minnet med sina egna ord. Putsade tills han var nöjd och tyckte hans återversion hade stuns.
och jämförde med originalet.

Så gjorde han många gånger.

Efter ett tag såg han att hans fria återberättande hade lika bra språk och språklig teknik som själva facit, artiklarna i Spectator.

Ungefär. Jag tycker att metoden håller än idag. Det gäller "bara" att ha ett bra mönster, en bra förlaga att låta sig inspireras av.

Är ordet pompös härlett från Pompejus, romaren 106-48 före Kristus som bl.a. blev Republikens consul och historiskt framgångsrik fältherre? Grejen är att hans anspråk föregick hans prestationer. Han fick först namnet Pompejus den Store som ett öknamn, innan belackarnas (främst Crassus som Pompejus snuvade på välförtjänt status gång på gång, ungefär som Alexander Lukas och Kalle Anka) skratt fastnade i halsen. Med tanke på hur extremt välläst denna historia har varit så tänkte jag att personen kanske gett upphov till ett ord.

Nej, det kommer från senlatinets pomposus via franskan. Ursprunget är grekiskans πομπή (pompḗ) som har med högtidlighet att göra.

Aha, man lär sig. Annars hade jag gissat att pompa, och därav pomposus, är ett ljudhärmande låtsasord. Men tydligen bygger det på riktig grekiska (fast det utesluter ju inte att det trots allt är pajas-vokabulär).

Jag tänker tex på titel, alltså från latin tǐtŭlatura, som väl mest betyder typ ”lullull” (eller möjligen ”titta-titta!”).

Hur är det förresten med pumpa? Det kan väl uttalas lite hur som helst, tex pom-pom, och betyda lite vadsomhelst som är mulligt och läckert? Pompeius kanske var förtjust i ”meloner”, snarare än pompa?

Har tappat bort ordet för en mycket okritiskt hyllande text/artikel.

Något med kung-, krönike- eller kejsar- som förled inbillar jag mig, men minns helt enkelt inte.

Panegyrisk.

Tack!

Hur uttalas ordet "skov" egentligen, med /o/ eller /å/?

Båda är accepterade uttal.