SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Kanske är det "föreliggande" du letar efter.
Det skulle fungera också med "förefintligt" eller t o m "förhandenvarande" även om du då hamnar i rätt extremt knastertorr kanslisvenska.

Här finns en betydelseskillnad: förekommande fall indikerar vissa fall, dock inte nödvändigtvis just det aktuella (förefintliga, föreliggande, förhandenvarande).

Tusen tack, precis det jag sökte.

Meningen var nämligen att det just endast är i vissa (förekommande) fall man behöver tillstånd B. Jag lämnar det till mottagaren att avgöra om det behövs eller ej.

There are laws that prevent us from sending information from our registry by e-mail.


Är det verkligen rätt ord/rätt form av det ordet? Jag hade snarare förväntat mig "register". Avser ett email från Kronofogdemyndigheten.

Konkelbär eller kånkelbär?

Onkel Kånkel ger dig en ledtråd.

Ursprungligen torde formen med Å ha varit den rätta, och det är väl också den vanliga stavningen idag.

Ordet tycks ha bildats till verbet kånkla, som finns i svenska dialekter och betyder 'söla' (som väl i sin tur är bildat som diminutiv till det mer rikssvenska kånka 'gå långsamt/mödosamt'). I någon dialekt hittar man också bildningar som kånklepåse, om en sölare, dvs. person som sölar, och kånkel (liksom kånkleri) om själva sölandet.

Som ursprunglig sammansättning bör alltså ordet kånkelbär ha betytt ungefär 'bär som får dig att gå långsamt/mödosamt (eller söla)' där då ordet bär får förstås i överförd bemärkelse om de bärliknande bildningarna.

Ja det tycker jag nog. Skillnaden mellan registry och register är att det förra är en ort där det senare kan förvaras. Jfr skillnaden mellan fenomen som ”arkiv” och ”diarium”, där det förra kan utgöra en förvaringsplats för det senare.

Onkel Kånkel och Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket visar att det ska vara kånkelbär. Förmodligen syftar det på att de hänger och dinglar i rövhåren, åtminstone om man ska jämföra med engelska dingleberries/dangleberries

Möjligen skulle man kunna säga att det är kånkligt att torka sig så dåligt i röven att bären uppstår till att börja med

Varför funkar inte det ord du själv just föreslog: ”vissa”?

Insåg nyligen att jag hela mitt liv uttalat ett ord fel; predikstol. Jag har uttalat det som [preDIKstol] i analogi till att preDIKa, en preDIKan osv, till skillnad från [PREDDickstol] som jag har förstått är det vedertagna uttalet? Det hade tröstat mig lite om det möjligen skulle kunna vara dialektalt betingat, någon annan som vet om mitt (föregående) uttal möjligen också kan vara en godkänd ovanligare variant eller något?

Det är fullt möjligt att det är dialektalt betingat att uttala predikstol med betoning på den första stavelsen. Det normala för germanska språk är ju att betoningen ligger där och det förekommer att betoningen läggs om i lånord.
Ett exempel och en direkt parallell är ordet pontonbro som i rikssvenska har betoningen på andra stavelsen – av grundordet ponton. Men (åtminstone vissa) norrländska dialekter har betoningen på första stavelsen.
Båda dessa ord får dessutom en udda och något stolpig rytm om man betonar dem på andra stavelsen. Det flyter bättre med tryck på första stavelsen.

Men en förklaring som ligger närmare till hands är att ordet sannolikt lånats in från tyskan, som har betoningen på första stavelsen i såväl Predigtstuhl som Predigt (med långt E). Men med den förklaringen får man problem med att ju faktiskt predikan på svenska har en annan betoning än motsvarande tyska ord.
På 1700-talet har det dock förekommit att man uttalat med betoning på andra stavelsen, men skälet till att man vet det är att ordet förekommer i vers, där ju betoningen kan läggas om för att passa rytmen.