Citat:
Ursprungligen postat av
nerdnerd
Hörde just en advokat i TV uttala ordet "erkänner" som "ärkenner" (om mordet på Kevin). Dialekt? Om det bara är ett uttalsfel, så är det ju inte så förtroendeingivande om en advokat inte kan uttala ett av sitt yrkes huvudbegrepp på rätt sätt. Därav mitt intresse.
Jag uppfattade det alltså som tydliga "ä" och "e", bara i fel ordning.
Det här finns avhandlat i tidigare trådar, men
ärkänna är det ursprungligen använda uttalet. Uttalet med e-ljud i början är ett senare läsuttal, och har som de flesta läsuttal väldigt lite med dialekter att göra, utan mer med sociolekter och kronolekter. (Akademiskt utbildade sextiplussare med akademiskt utbildade föräldrar säger fortfarande till allra största del
ärkänna, så i vart fall i de åldrarna handlar det om sociolektala skillnader.) När det gäller hur den senare vokalen i ordet, är det ju på de allra flesta svenska dialekter ingen som helst skillnad på kort e och kort ä, så orden
*kenna och
känna uttalas likadant av den förkrossande majoriteten svenska modersmålstalare, så vad du menar med
tydliga "ä" och "e", bara i fel ordning blir jag inte riktigt klok på.
Anledningen till att det ursprungliga uttalet är
ärkänna är att ordet är lånat från tyskans
erkennen, som uttalas med betoning på mittersta stavelsen, och som följaktligen uttala den första stavelsen
er- med ä-ljud.