"Staten kan aldrig bli värderingsneutral"

Den här tråden handlar egentligen om ett enda stort missförstånd. TS vägrar att acceptera begreppet moral. Tyvärr har han missförstått vad moral är. För att klargöra vad moral är måste man skilja mellan moralfilosofi och moralpsykologi. Moralpsykologi är studiet av hur de psykologiska mekanismerna bakom moralen ser ut. Moralfilosofi handlar om att komma fram till vad som är rätt och fel med värdeargument, logik och empiri (tex. är grunden för utilitarismen att lidandet bör minimeras och lyckan maximieras, utifrån detta följer resten).

TS blandar ihop moralpsykologi med moralfilosofi när han till exempel skriver att moralistiska stater förtrycker folket och sedan drar slutsatsen att allt som har med moral att göra är av ondo. Bara för att människor är psykologiskt konstruerade så att deras moraliska känslor under vissa förutsättningar kan brukas i onda syften följer det inte att moralfilosofi är av ondo.

TS har dock nitiskt bitit sig fast vid att just begreppet moral är fel att använda (trots att han använder sig av moralfilosofiska resonemang). Även fast inte TS blir övertygad av detta så är det såhär. Missförståndet är utrett och tråden borde låsas.

Du beskrev nyss större delen av TL:s trådstarter, bra jobbat!

Jag tror det TL menar är att objektivister är (fanatiska) principetiker. (Medan han själv ser sig som mer av en konsekvensetiker). Han har bara använt fel ordval.

Ursäkta att jag stör monologen, men när har jag påstått att allt som har med moral att göra är av ondo? Tvärtom anser jag att det är sunt och nyttigt för individen att filosofera kring moraliska spörsmål, lika önskvärt som det vore att staten insåg varför den bör införa individuell frihet. Men var sak på sin plats. Att jag är heterosexuell innebär t.ex. inte att jag halar fram kuken i tid och otid. På samma sätt är det med moral - det finns ställen där den inte hör hemma. Om man implementerar moraltänkande inom politiken finns risk att man tappar fokus på det som politiken egentligen bör handla om.

Du är säkert stammis, och som jag säger så märker du säkerligen också att han inte skriver argument utan personangrepp och trams, fast eftersom du delar hans politiska ståndpunkt erkänner du det såklart inte. Det är ju uppenbart att dålig-impulskontroll-liberalerna vill ha ett ställningskrig snarare än en samförståndsdiskussion som kan ena och stärka liberalismen.

Okej, likväl är detta en tråd som snarare borde ha rubriken "låt oss omdefiniera moralbegreppets innebörd"

Att träta om vilka ord som betyder vad, är meningslöst.
Jag ska istället omformulera min ståndpunkt utan att använda ordet moral:

Organisationen staten bör ha som sitt verksamhetsmål att maximera människors måluppfyllelse. Staten ska alltså inte själv bestämma något mål för individernas liv, utan måldefinitionen svarar varje individ själv för. Som strategi för att uppnå detta, bör individuell frihet tillämpas, då detta enligt min bedömning uppfyller detta mål mer effektivt än vad t.ex. socialism gör.

Staten bör även i övrigt vara objektiv och aldrig utgå från att en viss åsikt är mer rätt inom områden som saknar objektiv vetenskaplig sanning, exempelvis vilken religion man ska tro är sann, vilket kön man ska tycka är sexigast, vilken musik som ger mest att lyssna på, vilken mat som är godast, vilka delmål i livet som man ska tycka är mest eftersträvansvärda (lycka kontra "nytta"), etc.

Låt alla beslut fattas genom lottning.