Nationalismens väsen

Det var nog lite fel ord att använda i kontexten, iaf utan en vidare utveckling av resonemanget. Det jag tänker mig är att varat hos nationalismen är endast ontologiskt och inte epistemologiskt. Det beror iof på vad man lägger in i betydelsen av epistemologi, men såsom jag tänker mig det så inbegriper det någon form av hävd av objektiv sanning. Det finns ingen objektiv sanning kring nationalism. Den är amorfisk till sin manifestation. Flyter över alla gränser, oavsett om det är landsgränser, klassgränser eller någon annan sorts gräns.

Det är lite av en paradox att dekonstruera nationalism egentligen. Man kan komma fram till vissa ontologiska beståndsdelar, men till ingen nytta alls (förutom kanske i analyseringssyfte). När någon dekonstruerar så gör dom det oftast för att dom vill att det rådande systemet ska förändras, men vad är det tänkt att man ska förändra gällande nationalismen. Man ersätter bara en symbol med en annan, och det är fortfarande samma innehåll. Däremot tycker jag det är helt ok att avtäcka strukturer bara för att visa att det är en konstruktion. Det är farligt när folk tror att saker som nationalism är naturliga kategorier. Då kan man lätt komma till etnisk rensning eller annan form av rasism (strukturellt våld till exempel). Att dekonstruera på det sättet är att attackera maktstrukturen. Som idag, när man ser ett egetvärde i transnationalism och andra hybrider. Hybrider är ju lika lite naturliga kategorier som essenser är, eftersom hybrider förutsätter essenser. Och det vore bra om folk förstod det, utan att för den skull förlora kontakten med sin kulturella identitet. För folk slåss om dom här sakerna, det är viktigt för dom. Dom får ångest när deras identitet hotas. Därför är det också viktigt att påpeka, gärna flera gånger, att bara för att något är en konstruktion betyder det inte att det inte existerar överhuvudtaget. Bara att det inte är något som existerar utanför våra sinnen. Det betyder att man måste behandla det på ett annat vis, än om det hade varit en fysisk fotboll till exempel. Studieobjektet bestämmer metoden, så att använda statistik är till exempel mindre att föredra än att använda fältarbete, även om det fungerar till en viss del.

Då förstår jag vad du menar. Det stämmer att många slåss för saker som nationer, men jag tycker ärligt talat dekonstruktion av nationalism tjänar ett viktigt syfte. Nationalism är oerhört skadligt när den blir allvarlig istället för att bara vara en form av "hedran" för sitt land. När man börjar tro att nationen går före lycka och betrakar "nationen" med ett egenvärde (eller som Hitler gjorde - gav den ariska rasen ett egenvärde) så uppstår det stora konflikter mellan det man uppfattar har ett värde i sig. Hade Hitler snarare betett sig som, och ansett, att den ariska rasen hade ett sekundärt värde så är det jag ganska övertygad om att mördande och allvarliga hot mot judar, oliktänkande och liknande hade uteblivet och ersatts av deportering t ex.

Vad "nationalism" egentligen innefattar är inte lätt att redogöra för. I den svenska diskursen som är fullständigt genomsyrad av marxism och vänsterradikalism har nationalism alltid setts som någonting negativt och suspekt.

Jag skulle hävda att ingen stat kan fungera långsiktigt utan någon form av nationalism som grund.

Nationalism är att alla ska tycka samma, pk med andra ord.